Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / A broad range of samples were collected from the Huron-Erie Lobe, Lake Michigan Lobe, Saginaw Lobe, and Tipton Till Plain of northern Indiana to determine the provenance of Laurentide Ice Sheet till in the Midwest U.S. during the Illinoian and Wisconsinan glaciations. U-Pb age distributions from approximately 300 detrital zircons (DZ) were used as provenance indicators for each till sample. Till from the Lake Michigan Lobe and was found to be largely homogenized. The distinct lobe DZ age distributions are the Lake Michigan Lobe till with a dominant ~1465 Ma peak, the northern Huron-Erie Lobe till with a dominant ~1060 Ma and a secondary peak at ~1450 Ma, the southern Huron-Erie Lobe till with nearly equal peaks at ~1435 Ma, ~1175 Ma, and ~1065 Ma, and the southern Saginaw Lobe till with a dominant peak at ~1095 Ma. Those four DZ age distributions were treated as endmembers in a nonlinear least-squares mixing model to calculate the contribution of each lobe to till in the Tipton Till Plain. Huron-Erie and Saginaw lobe tills were found to be the primary components of the Tipton Till Plain, and Lake Michigan Lobe till was only found in the western Tipton Till Plain. Zircons from the Saginaw Lobe till increased 39 % in the eastern Tipton Till Plain between the Illinoisan and Wisconsinan glaciations. The mixing model was also applied to relate the DZ age distributions of the lobes to bedrock within and near their flow paths. When comparing nearby bedrock to each lobe’s till, mixing model results, yield an approximate maximum transport distance between 500 and 630 kilometers for the matrix vii fraction of till in the Lake Michigan, Huron-Erie, and Saginaw lobes. Samples for the southern Huron-Erie Lobe indicate that the most of the zircon ages within the southern Huron-Erie Lobe till in Indiana were specifically entrained between Niagara County, New York and east-central Indiana. Within the model’s error, 93 – 100 % of the detrital zircons in each of the three lobes are relatable to nearby Paleozoic and Precambrian sedimentary and metamorphic bedrock formations.

I denna uppsats undersöks relationen mellan tilltro till föräldraförmåga och föräldrabeteenden över tid och huruvida föräldrars depression och föräldrastress modererar relationen. Tidigare forskning har konstaterat att tilltro till föräldraförmåga är en stark prediktor för föräldrabeteenden, och att föräldrars depression och föräldrastress minskar positiva och ökar negativa föräldrabeteenden. Syftet med uppsatsen är att undersöka om föräldrars välmående är en omständighet då tilltro till föräldraförmåga inte är en lika stark prediktor för positiva föräldrabeteenden. Studiens hypotes är att högre nivåer av föräldrars depression och föräldrastress försvagar associationen mellan tilltro till föräldraförmåga och positiva föräldrabeteenden över tid. Urvalet i studien kommer från ett större projekt som undersökt föräldrars användning av internet och sociala medier, och hur det associerade till föräldraskap. I denna uppsats inkluderas föräldrar (N = 247) till barn i åldrarna 0-5 år och datan är insamlad vid två tillfällen via enkäter. Resultatet av moderationsanalysen går i linje med tidigare forskning och visade en predicerande effekt av tilltro till föräldraförmåga på positiva föräldrabeteenden över ett års tid. Den aktuella studien adderar kunskap om det longitudinella sambandet mellan tilltro till föräldraförmåga och positiva föräldrabeteenden hos föräldrar med barn under sex år. Resultatet visade inga signifikanta modererande effekter av föräldrars depression eller föräldrastress i associationen. Resultaten indikerar att föräldrars välmående inte leder till förändringar i deras föräldrabeteenden över tid, oavsett tilltro till föräldraförmåga. Framtida forskning bör fortsätta undersöka sambandet och använda ett normalfördelat urval gällande föräldrars depression, föräldrastress, tilltro till föräldraförmåga och föräldrabeteenden. / This thesis examined the relationship between parental self-efficacy (PSE) and parental behavior, and whether levels of parents' depression or parental stress can moderate the relationship over time. Previous research has inferred that PSE is a strong predictor for parental behaviors, further research suggests that depression and parental stress, decrease positive and increase negative parental behaviors. The purpose of this thesis is to investigate whether parents' well-being, such as parents' depression or parental stress, could be circumstances in which PSE decreases its predicting effect on positive parenting behaviors. The hypothesis is that higher levels of parents' depression or parental stress decreases the strength of the association between PSE and positive parental behavior over time. The sample is drawn from a larger longitudinal study in Sweden that investigated parents' use of internet and social media, and its link to parenting. This study included parents (N = 247) of children 0-5 years old and data was collected at two times via survey responses. Research questions were tested using moderation analysis. Results supported previous findings of a significant predicting effect of PSE on positive parenting behavior over time. In addition, the current study contributes with knowledge that a longitudinal association also exists for parents with children under six years of age. Furthermore, results showed no significant moderating effects of parents' depression or parental stress on the association of PSE and positive parenting behaviors. Findings indicate that levels of parents' depression and parental stress does not change positive parenting behaviors over time, regardless of PSE in this sample. Future research should further investigate parents’ well-being and the effects of PSE and parenting behavior and use a normally distributed sample regarding levels of depression, parental stress, parental self-efficacy and positive parenting behavior.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Tills for this study were analyzed from sites in East Antarctica (EA), West Antarctica (WA) and along a transect in the Ross Sea. Particle size, sand petrography, and detrital zircons were used to provide new information on the subglacial geology of Antarctica, as well as assisting in the reconstruction of Last Glacial Maximum (LGM) ice flow paths. Statistical analyses using the Kolmogorov-Smirnov (K-S test) reveal that EA and WA zircon age distributions are distinct at a P-value <0.05. This makes it possible to trace the unique signatures from EA and WA into the Ross Sea.

No description available.

I Sverige har det sista ortnamnet innehållande ordet “neger” tagits bort från Lantmäteriets kartor. Samtidigt finns de kränkande orden “tattare”, “zigenare” och “lapp” kvar i ortnamn på kartorna. Syftet med denna studie är att undersöka varför ett kränkande ortnamnselement tagits bort medan de andra finns kvar samt att undersöka hur de kvarvarande kränkande ortnamnen bör hanteras. Eftersom problematiken handlar om huruvida ortnamnens hävd eller ändamålsenlighet väger tyngst så kommer rapporten undersöka hur Lantmäteriet gör denna avvägningen i praktiken. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer och mailkorrespondens med ortnamnsexperter och representanter för de berörda folkgrupperna. Lantmäteriet berättade att avvägningen mellan hävd och ändamålsenlighet alltid sker från fall till fall och kräver att de tar hänsyn till många faktorer, men eventuell hävd och kulturhistoriskt värde väger tungt i bedömningen eftersom ortnamnen ingår i Sveriges immateriella kulturarv. Utifrån respondenternas svar sammanställdes ett resultat som visar att ortnamnen med ordet “neger” sällan var hävdvunna eller kopplade till det svenska kulturarvet, vilket skapade ett lägre skyddsvärde än vid de övriga orden som vanligen förekommer i hävdvunna ortnamn med ett kulturhistoriskt värde. Andra faktorer som kan spela in är allmänhetens opinion, hur gemene man uppfattar orden, huruvida prejudikat uppstått, hur stor enighet som råder kring huruvida ortnamnen bör bevaras eller tas bort, folkgruppernas status med mera. Fem av sex respondenter förespråkar bevarande av ortnamnen eftersom de har ett historiskt värde, men åsikter om att ta bort dem lyftes också eftersom orden är väldigt kränkande. Flera respondenter anser att det krävs en ökad folkbildning om hur folkgrupperna behandlats historiskt - eventuellt kan ortnamnen användas som exempel i utbildningen och därmed användas i ett positivt avseende. Önskemål lyftes om att skapa plakat eller monument på de platser som har orden “tattare” eller “zigenare” i namnen eftersom det hade förtydligat platsens resande/romska historia. / Lantmäteriet, the Swedish government agency responsible for place names and the creation of maps, have removed every place name containing the offensive word “neger” (referring to afro-swedish people) from the maps. Meanwhile, there are still place names on the Swedish maps containing the equally offensive words “tattare” (referring to Travellers/Romani people), “lapp” (referring to Sami people) and “zigenare” (referring to Romani people). These are words that shouldn’t be used in everyday language, yet they still exist in place names. The purpose with this study is to investigate why some offensive place names have been removed while others still remain, as well as examining how the remaining offensive place names should be handled - should we remove them or keep them? Old place names have considerable protection assured by the law, however offensive place names might violate the law since they make the place names less suitable for usage. Therefore, this report will also examine how Lantmäteriet makes theirconsideration between the place names age and suitability. The report is based on semi-structured interviews and email correspondence with experts on place names as well as representatives from the ethnic groups that the offensive words refer to. The study shows that Lantmäteriet have to take account of many different things in their consideration between age and suitability, however the age and whether the place names are linked to Sweden’s cultural history are factors of great importance since old place names are essential parts of Sweden's cultural heritage. The reason why the word “neger” was removed from the maps is that most place names containing that word were recent and of little importance for the cultural history of Sweden, while the other words usually appear in old place names with large historic value. Other factors that might have significance is how offensive the majority population think the words are, how many of the general public or the affected ethnic groups who support removal versus preservation of the place names, whether precedents exist, if the ethnic groups have high or low social status etcetera. A majority of the respondents in this study favored preservation of the place names because of their historic value, but one respondent supported removal since the names are very offensive. Multiple respondents expressed that the majority population need more education about how Sweden treated their ethnic groups historically - for that purpose, the place names might be used as illustrative examples of the segregation and discrimination the ethnic groups faced. Some respondents also requested information boards or monuments on places with names containing the words “tattare” or “zigenare”, since that would illustrate the traveller/romani history on those places more clearly than it is today.

I Sverige är tidsbegränsade uppehållstillstånd huvudregeln för personer som bedöms vara skyddsbehövande och därför beviljas flyktingstatusförklaring eller alternativ skyddsstatusförklaring. Statusförklaringen är inte tidsbegränsad men kan återkallas om behovet av skydd upphör. Om inget skyddsbehov finns försvinner även grunden för uppehållstillståndet och den tidigare skyddsbehövande riskerar att utvisas. Syftet med uppsatsen är att utreda om det föreligger en risk att det sker ett brott mot tidigare skyddsbehövandes rätt till privat- och familjeliv när de riskerar att utvisas till följd av att deras statusförklaring återkallas samt hur en sådan risk kan förebyggas.  I uppsatsen finns en översikt över reglerna för beviljande och återkallande av statusförklaring. Vidare redogörs för rätten till privat- och familjeliv och hur de rättigheterna kan påverkas av att en persons statusförklaring återkallas. Uppsatsen går också igenom förutsättningarna för tidigare skyddsbehövande att beviljas uppehållstillstånd på annan grund, främst anknytning och synnerligen ömmande omständigheter. Därefter analyseras relationen mellan bestämmelserna om återkallande av statusförklaring, utvisning, möjligheten att beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter samt rätten till privat- och familjeliv. Slutligen analyseras om det finns någon lösning som bättre än de bestämmelser som finns idag skulle skydda rätten till privat- och familjelivet för personer vars statusförklaring återkallas.

Denna uppsats undersöker fyra samhällskunskapslärares attityder till och användning av datorer i undervisningen i samband med att deras gymnasieskolor infört en så kallad en-till-en-satsning. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Inför inhämtandet av analysmaterialet har en teoretisk bakgrund lagts. Den visar en bild av det aktuella forskningsläget med fokus på svensk forskning. Internationell och amerikansk forskning finns också med. Den teoretiska bakgrunden har använts vid analysen av intervjumaterialet. I intervjuerna framkommer flera olika attityder och användningsområden av datorerna. Lärarna ser problem med att datorerna inte alltid används till skolarbete under lektionstid. I en del fall riskerar detta, enligt lärarna, att ha en negativ inverkan på elevernas skolresultat. Samtidigt är lärarna övertygade om att en rätt använd dator kan gynna eleven. Datorn kan således öka klyftorna mellan höga och låga skolresultat, menar lärarna. I den konkreta undervisningssituationen används datorerna främst till informationsinhämtning samt vid föreläsningar och presentationer. Detta är lektionsmoment som lärarna väl kunnat använda sig av före en-till-en-satsningen, och utgör således exempel på strechadhet i lärarnas undervisning. Av det som går att tolka från lärarnas egna berättelser är det högst tveksamt om dem fått tillräckliga förberedelser från huvudman och skolledning, inför och efter en-till-en-projektet sjösattes. Forskningen om hur datorer kan användas i en-till-en-miljöer på gymnasienivå är knapp.

Skolverket skriver i den senaste läroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man däremot inte skriver är hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn är väsentlig i skolan för både lärare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att både söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion så som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förändrat undervisningen eller om den måste förändras? Detta undersöktes genom intervjuer med lärare och skolledare två högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkätundersökning med elever på skolan i Malmö. Resultaten visar att lärare och skolledare ser aningen olika på datorns roll i skolan men att båda grupper ser tydliga fördelar. Dessa fördelar var bland annat lättillgängligheten av information via internet, men även att elever har möjlighet att presentera kunskap och uppgifter på fler sätt än vad tidigare varit möjligt. Möjlig framtida forskning skulle kunna fokusera på hur eleverna upplever arbetet med datorn som redskap i skolan eller om resultatet av datorns användning i skolan faktiskt är mätbart eller inte.

I denna studie söker vi svar på vilka föreställningar som finns kring 1-till-1-datorer. Vad vet man och vad tror man sig veta? Vilka problem förutser man vid införande av 1 till 1-datorer? Vilka är motiven bakom införandet och de uppfattade vinsterna av 1-till-1- datorer? Fyra personer med olika anknytning till 1-till-1-projekt har intervjuats i en öppen samtalsform i syfte att få ett kvalitativt resultat. Intervjuerna har sedan analyserats med metoden kvalitativ innehållsanalys. De teman och vissa av de kategorier som framkom efter denna analys har sedan diskuterats vidare tillsammans med observation som författarna gjort i sin yrkesroll som gymnasielärare. Resultatet av intervjuerna visar att våra intervjupersoner tänker mycket kring risker och möjligheter samt nya sätt att arbeta. Det uttrycks stor oro inför den förändring som ett 1-till-1-projekt innebär samtidigt som man har positiva förväntningar. Verkligheten är väldigt komplex och utvecklingen går snabbt framåt vilket gör att det är svårt att med enkla samband beskriva den förändring som skett och hur den påverkar undervisningen i skolan.

Syftet med uppsatsen är att lyfta upp olika problem som barn som växer upp i en miljö med missbruk står inför i livet. Barnen får ofta problem med självkänsla och tillit till andra människor och detta tar individerna med sig upp i vuxen ålder. Förnekelsen och tystnaden är stark på grund av att individerna skäms för att föräldern är missbrukare. Uppsatsen är också kopplad till skolan och vad personalen där kan göra för att upptäcka om ett barn far illa i ett hem med missbruk. För att få en bild av problematiken har fyra individer som växt upp med en eller två missbrukande intervjuats, och i frågan om skolans roll har två kuratorer intervjuats. Individerna som växt upp i ett hem med missbruk har skadats på olika sätt och alla vill att skolan ska hjälpa till att förändra situationen för barn med dessa problem. Lärarens roll är viktig i första fasen att upptäcka problemen enligt kuratorerna. Specialistkompetensen ligger sedan hos kuratorer, skolsköterskan och sociala myndigheter. I undersökningen har ett systemteoretiskt perspektiv använts.