BAKGRUND: Anorexia nervosa är latin och betyder ”nervös aptitlöshet” och det som präglar sjukdomen är självförvållad svält. Sjukdomen börjar vanligtvis med en bantning för att gå ned i vikt som spårar ur.  Anorexia nervosa förkommer hos cirka 1 % unga kvinnor, vilka också är de som drabbas i störst utsträckning. En rad allvarliga somatiska komplikationer kan ses till följd av sjukdomen som i svåra fall kan leda till döden.  Sjukdomen är individuell och det finns av den anledningen ingen självklar behandling. SYFTE: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av vändpunkter vid anorexia nervosa efter tillfrisknande. METOD: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier som beskrev vändpunkter vid anorexia nervosa efter tillfrisknande: Sjukdomsinsikt, Motivation, Tillit samt Beslut. Tillfriskningsprocessen har visat sig vara individuell och olika kvinnor i studien har upplevt olika kombinationer av de nämnda vändpunkterna i tillfrisknandet. DISKUSSION: Sjukdomsinsikt har visat sig vara den viktigaste vändpunkten vid tillfrisknande i anorexia nervosa. Om en person inte vet om att hon eller han är sjuk, är det svårt att bli frisk. / BACKGROUND: Anorexia nervosa is latin for “nervous appetite lose” and what characterizes the disease is self-starvation. It usually starts with dieting to lose weight which loses control. Anorexia nervosa exists in about 1 % of all young women, and young women are also in the front of the disease. A number of serious somatic complications can follow the disease which in severe cases can cause death. The disease is individual and there is no obvious treatment. AIM: The aim of the study is to describe woman’s experiences of the turning-points in anorexia nervosa after recovery. METHOD: Five autobiographies were analyzed with qualitative content analysis. RESULTS: Qualitative analyses revealed four core categories who described the turning points of recovery in anorexia nervosa: Awareness of disease, Motivation, Trust and Decision. The recovery has proved to be individual and different women in the study have experienced different combinations of those turning-points for recovery. DISCUSSION: Awareness of disease provides to be the most essential turning-point for recovery in anorexia nervosa. If a person doesn’t know she or he is sick, there is no reason to get well.

<p>Att bli frisk från Anorexia Nervosa innebär en lång och hård kamp mot sjukdomen. Många kvinnor beskriver hur de upplever en särskild vändpunkt då tillfrisknandet börjar. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av tillfrisknandet från Anorexia Nervosa i Sverige. Frågor som studien ställer är om vändningen kommer när kvinnorna är under vård och vilka faktorer som påverkar tillfrisknandet.</p><p>För att få fram kvinnors upplevelser användes en kvalitativ ansats. För att samla in data lästes sex olika självbiografier som var skrivna i Sverige på svenska. Böckerna lästes igenom ett flertal gången för att få en bild av helheten. Därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Genom analysen hittades två teman, inre och yttre drivkraft mot hälsa, med fem tillhörande kategorier. Dessa kategorier var sjukdomsinsikt, inre kamp, tankar om framtid,vårdinsatser och omgivningens betydelse. Resultatet visar att kvinnorna inte blir friska bara genom att de får vård. Vården är en av de faktorer som medverkar till en vändning för kvinnan. Resultatet visar även att en individuell och holistisk vård är mycket viktigt.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka och få kunskap om vilken roll sociala relationer spelar i tillfrisknandet från spelberoende. Forskningsmaterialet som användes i denna studie var fyra självbiografier skrivna av personer med erfarenheter av spelberoende. Genom att läsa materialet ett flertal gånger och kategorisera ämnen som författarna skrev om identifierades fyra vanligt förekommande teman i texterna. Resultaten av att analysera de fyra teman visade att författarna alla upplevde rädsla för att skada och förlora sina familjer och/eller partners på grund av deras beroende. Denna rädsla beskrevs också som motivationen till att bryta vanan och förbli spelfri. Ett annat resultat var att författarna upplevde intensiva känslor av lättnad och befrielse när spelproblemet uppdagades inför deras närstående. Denna upplevelse identifierades också som en första vändpunkt i berättelserna och ett steg mot författarnas tillfrisknande. Andra resultat som framkom var att författarna uttrycker tacksamhet gentemot de personer som hade hållit sig vid deras sidor genom tuffa tider, även om personerna i vissa fall hade utsatt författarna för påtryckningar för att få dem att sluta spela. / The purpose of this qualitative study was to examine and gain knowledge about the role social relationships play in recovery from gambling addiction. The research material consisted of four autobiographies written by former gambling addicts. By reading the material multiple times and categorising topics the authors wrote about, four common themes within the texts were identified. The results from analysing the four themes showed that the authors all experienced fear of hurting and losing their families and/or partners due to their addiction. This fear was also described as the motivation to quitting the habit and staying free from gambling. Another result was that the authors experienced intense feelings of relief and liberation when the gambling problem was revealed to their close ones. This experience was also identified as a first turning point toward recovery in the stories. Other results were that the authors expressed thankfulness towards those people who had stayed by their sides through tough times, even though in some cases people had put pressure on the authors to make them quit gambling.

Abstract Bakgrund: År 2018 levde cirka 190 000 personer i Sverige med en ätstörning varav majoriteten som insjuknade var unga kvinnor. Går en tillbaka 30-40 år i tiden var ätstörningar ett sällsynt problem i samhället, idag däremot är det ett välkänt begrepp inom sjukvården. En av de vanligaste ätstörningarna är anorexia nervosa och studier har visat att det första året efter en har blivit friskförklarad är det störst risk för återfall och att det finns begränsad forskning gällande tillfriskningsprocessen utifrån ett patientperspektiv. Syftet: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur tillfrisknandet från anorexia nervosa kan upplevas av någon som diagnostiserats med anorexia nervosa. Metod: För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts. Fyra intervjuer har genomförts med personer som har diagnostiserats med sjukdomen anorexia nervosa. Transkriberingarna av intervjuerna har sedan analyserats med inspiration utifrån en tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att det kunde finnas faktorer som både underlättade och försvårade tillfrisknandet. Motivationsfaktorer såsom sociala relationer kunde vara en bidragande faktor för att gå mot ett tillfrisknande och underlätta processen. Faktorer som kunde försvåra tillfriskningsprocessen var bland annat brist på den psykologiska återhämtningen i behandlingen som kunde bestå av negativ självkänsla och behov av kontroll. I tillfriskningsprocessen framkom det av informanterna att det var stort fokus på den fysiska delen i behandlingen. Slutsatser: Informanterna uttryckte att det finns ett behov av att arbeta mer subjektivt i behandlingen för att underlätta den psykologiska delen av tillfrisknandet. Vägen till att bli diagnostiserad med anorexia nervosa enligt DSM-5 är tydlig medan vägen ur sjukdomen och vad frisk innebär är desto otydligare. Nyckelord: anorexia nervosa, tillfrisknande, försvårande/underlättande, motivation, relationer, frisk/sjuk, kvalitativa intervjuer, tematisk analys, KASAM, disease, illness.

Sjukhusmiljöns betydelse för patientens välbefinnande och tillfrisknande belystes redan på 1800-talet av sjuksköterskan Florence Nightingale. Hon förespråkade hur viktigt det var att patienterna hade tillgång till frisk luft, solljus och utsikt över naturen under sjukhusvistelsen. Eftersom patienter kan uppleva oro, stress och känsla av otrygghet kan förändringar i sjukhusmiljön bidra till patientens välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken betydelse sjukhusmiljön kan ha för patientens välbefinnande och tillfrisknande. Resultatet av denna studie visade att solljus hade en betydande inverkan på patientens tillfrisknande. Då patienten hade tillgång till solljus, utsikt över naturen, avskildhet och en lugn atmosfär utan höga ljud ledde detta till god nattsömn som förbättrade välbefinnandet med mindre smärta och stress, som i sin tur bidrog till snabbare tillfrisknande och lägre sjukvårdskostnader. För att patienten ska förstå effekten och vilja ta del av faktorer som ljus, natur och konst som påverkar välbefinnandet och tillfrisknandet, är kunskap om dessa faktorer viktig för sjuksköterskan så att hon/han kan informera och inspirera patienten. Fortsatt forskning i ämnet, speciellt med fokus på kulturella behov och med genusperspektiv hade varit önskvärt. / The influence of health facility environment on patient’s well-being and recovery was highlighted in the nineteenth century by nurse Florence Nightingale. She advocated the importance of patient’s access to fresh air, sunlight and view over nature during hospitalised. Since patient’s can experience anxiety, stress and emotion of insecurity changes in hospital environment may conduce patient’s well-being. The aim of this literature review was to investigate which importance the health facility environment may have on patient’s well-being and recovery. The results of this review showed that sunlight had a major influence on patient’s recovery. Patient’s access to sunlight, view over nature and a calm atmosphere without noise led to good nights sleep that improved well-being with less pain and stress which conduced to faster recovery and lower medical costs. As a nurse it is important to have knowledge in this area to be able to inform and inspire patients about the good effects of sunlight, nature and art so that patients have the possibility to improve his/hers well-being and recovery. More research in this area is desirable, especially with focus on gender and cultural needs.

This anthropological essay investigates the meaning for a recovering drug addictto be free from drugs. The paper includes three semi-structural interviews withrecovering addicts as well as material from one podcast, to investigate theconcept of being free from drugs from recovering addicts perspectives. To helpinvestigate the subject further, research regarding dominating Swedish politicalnorms is being presented in this paper. The essay consists of a theory- andliterature overview regarding addiction and recovery to help understand whatbeing clean from drugs means for a recovering addict. This essay ultimatelyargues that being free from drugs can mean being functional, living withouthighs and spirituality and meaning.

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie är att granska hur anorexia nervosa och tillfrisknande konstrueras i handböcker vilka skrivna för och använda av behandlare och professionella vilka arbetar med anorexia nervosa och andra ätstörningar. Studien har sin teoretiska grund i socialkonstruktionism och använder sig av Michel Foucaults resonemang kring produktiv makt, disciplin och panopticon. Dessa begrepp används i studien för att nå en djupare analysnivå. Tidigare forskning om anorexia nervosa har visat på komplexiteten av fenomenet och behovet av vidare forskning. Anorexia nervosa ses i regel som ett individuellt problem. Viss forskning föreslår att detta perspektiv behöver breddas och att det sociala arbetet kan fylla en viktig funktion i relation till detta. Studiens grundläggande empiriska material erhölls från Länsteamet på Ätstörningsenheten i Region Östergötland och var i form av handböcker kring ämnena anorexia nervosa och ätstörningar. Metodologin i denna studie är diskursanalytisk och utfördes med hjälp av Carol Bacchis analysverktyg What is the problem represented to be? Studiens resultat visar på ett antal olika diskurser kring tillfrisknande. I dessa kan vi se tendenser kring vad som lämnas oproblematiserat i skapandet av den drabbade samt hur ett tillfrisknande går till i relation till anorexia nervosa. Vanligt förekommande diskursiva element ger vid handen att det är individens uppgift och ansvar att iscensätta sitt eget tillfrisknande. I relation till Foucaults begrepp produktiv makt, disciplin och panopticon kan tillfrisknandet ses som ett exempel på en maktteknologi. Individens fortsatta välmående och liv kopplas samman med dennes produktivitet. Således är makten inbyggd i individens tillfrisknande. Förhoppningen är att denna studie bidrar till medvetenhet kring konstruktionen av anorexia nervosa som problem och samtidigt presentera förgivettagna problemkonstruktioner. Studien kan sägas vara explorativ och den öppnar för vidare frågeställningar kring makt, tillfrisknande och anorexia nervosa i relation till socialt arbete.

<p>Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka och sammanställa befintlig</p><p>forskning från 2000-talet om patienters behov av olika stöd efter en hjärtinfarkt.</p><p>Litteraturstudien innefattade14 vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultatet visade två</p><p>huvudkategorier; individuellt/informationsstöd samt grupp/socialt stöd. Kategorin</p><p>individuellt/informationsstöd innehöll en önskan om mer information gällande hjärtat, dess</p><p>funktion och konsekvenserna av hjärtinfarkten. Råd och information angående förändringar i</p><p>livsstil, återanpassning till vardagsliv och stresshantering efterfrågades också liksom mer</p><p>information om läkemedlen och dess effekter. Allt detta skulle hjälpt till under</p><p>tillfrisknandefasen. Under kategorin grupp/socialt stöd framkom att stödgrupper och</p><p>rehabiliteringsprogram hade en betydande roll för tillfrisknandet efter hjärtinfarkten. Genom</p><p>att dela upplevelser med andra i samma situation, inte känna sig ensam och att ha en</p><p>kontinuerlig kontakt med professionell sjukvårdspersonal ökade också livsglädjen. Stöd från</p><p>familj och vänner hade också en viktig mening för tillfrisknandet.</p><p>Samtidigt framkom också ofta en överbeskyddarroll hos anhöriga vilket hos de flesta</p><p>upplevdes ha en negativ effekt och inverkan på tillfrisknandet. Slutsatsen visar att</p><p>sjuksköterskor har en betydande roll i att kunna hantera, bemöta, visa förståelse och stödja</p><p>varje individs individuella behov.</p><p>Nyckelord:</p> / <p>The aim of this literature review was to examine and compile existing research from the</p><p>beginning of the 21 st century about patients needs for different kind of support after a</p><p>myocardial infarction. This literature review included 14 scientific articles who where</p><p>analyzed. The result showed two main categories; individual/information support and</p><p>group/social support. Individual/information support showed a wish for more information</p><p>about the heart, its function and the consequences of the myocardial infarction. Advice and</p><p>information about lifestyle changes, readjustment to daily life and to cope with stress as well</p><p>as information about the medical treatment and its effects was asked for. That would have</p><p>helpt uring the process of recovery. Under the category of group/social support it emerged</p><p>that supportgroups and rehabilitationprograms had an significant part for the recovery after</p><p>the myocardial infarction. Through sharing experiences with others in the same situation, not</p><p>feeling alone and to have a continuous contact with health care professionals the zest for life</p><p>increased. Support from family and friends also had an important meaning for recovery. At</p><p>the same time it also often emerged an overprotective role in relatives that by most of the</p><p>patients seemed to have a negative effect and influence on the recovery. The conclusion</p><p>show´s that nurses have an important role to handle, treat, show understanding and support</p><p>every persons individual needs.</p><p>Keywords:</p>

<p>Sverige har många olika kliniker och institutioner som behandlar problem med ätstörningar och behandlingsformerna inom dessa är mycket varierande. Många av dem har lagt fokus på att ge sina patienter individanpassade resurser och ökad kunskap för att utifrån detta lära sig att ta eget ansvar för sitt tillfrisknande. Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt lärprocesser utvecklats och vilken ny personlig kunskap som påverkat tillfrisknandet till ett hälsosammare liv. Undersökningen har inspirerats av en narrativ ansats och metoden som använts är personlig intervju samt intervju via e-post och brev. Genom MHE Kliniken i Mora skickades brev till, sammanlagt, 20 personer som tidigare haft problem med ätstörningar men som nu anses friska efter professionella kriterier. Den personliga intervjun utfördes med en individ som haft kontakt med en behandlingsverksamhet i Gästrikland. För att stärka materialet användes även en publicerad fallstudie i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att deltagarna i studien ansåg att de genom behandlingen fått nya kunskaper och lärt sig nya sätt varpå de kan hantera problem, både genom teoretisk information men även genom att praktiskt prova. De utvecklades till självständiga individer som lärde sig att ta ansvar för sitt eget liv. Utifrån analysen visades att lärandeprocesser förutsätter en personlig anknytning och meningsfullhet för att ny kunskap ska genereras. Genom undersökningen kan slutsatsen dras att det krävs mycket arbete för att stegvis förändra ett ohälsosamt beteende. Genom högre självkänsla, större tillit till sina egna förmågor och en ökad livskompetens är detta dock fullt genomförbart.</p> / <p>In Sweden, there are great numbers of different clinics and institutions for treating eating disorders and the variation of the treatment differs alot. Many of these are focusing on giving their patients individually suited resources and increased knowledge how to get in charge of their own recovery. The aim of this study is to find out how learning is developed and what personal knowledge you need in the struggle of achieving a healthier life. This study was inspired from a narrative point of view and the methods used are face-to-face interview and interview by e-mail and original mail. Through the MHE Clinic, situated at Mora Sweden, mail were sent to 20 individuals who, in the past, had problems with eating disorders. The face-to-face interview was made with one person, who previously, was in contact with a treatment center in the district of Gästrikland. A published casestudy was also used to further strengthen the collected material. The results of the study shows that the participators gathered new knowledge and learned new ways of handling their everyday problems, both by getting theoretical information but also by actually trying it. These persons grew into indepentent individuals who learned to take responsibility of their own lives. According to the analysis, processes of learning requires personal relation and meaningfulness to be able to generate new knowledge. The conclusion of the study shows that it takes a lot of work to change an unhealthy behaviour, although it is possible by increasing your self-esteem, by trusting your own ability and by gaining a competence of life.</p>

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka och sammanställa befintlig forskning från 2000-talet om patienters behov av olika stöd efter en hjärtinfarkt. Litteraturstudien innefattade14 vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultatet visade två huvudkategorier; individuellt/informationsstöd samt grupp/socialt stöd. Kategorin individuellt/informationsstöd innehöll en önskan om mer information gällande hjärtat, dess funktion och konsekvenserna av hjärtinfarkten. Råd och information angående förändringar i livsstil, återanpassning till vardagsliv och stresshantering efterfrågades också liksom mer information om läkemedlen och dess effekter. Allt detta skulle hjälpt till under tillfrisknandefasen. Under kategorin grupp/socialt stöd framkom att stödgrupper och rehabiliteringsprogram hade en betydande roll för tillfrisknandet efter hjärtinfarkten. Genom att dela upplevelser med andra i samma situation, inte känna sig ensam och att ha en kontinuerlig kontakt med professionell sjukvårdspersonal ökade också livsglädjen. Stöd från familj och vänner hade också en viktig mening för tillfrisknandet. Samtidigt framkom också ofta en överbeskyddarroll hos anhöriga vilket hos de flesta upplevdes ha en negativ effekt och inverkan på tillfrisknandet. Slutsatsen visar att sjuksköterskor har en betydande roll i att kunna hantera, bemöta, visa förståelse och stödja varje individs individuella behov. Nyckelord: / The aim of this literature review was to examine and compile existing research from the beginning of the 21 st century about patients needs for different kind of support after a myocardial infarction. This literature review included 14 scientific articles who where analyzed. The result showed two main categories; individual/information support and group/social support. Individual/information support showed a wish for more information about the heart, its function and the consequences of the myocardial infarction. Advice and information about lifestyle changes, readjustment to daily life and to cope with stress as well as information about the medical treatment and its effects was asked for. That would have helpt uring the process of recovery. Under the category of group/social support it emerged that supportgroups and rehabilitationprograms had an significant part for the recovery after the myocardial infarction. Through sharing experiences with others in the same situation, not feeling alone and to have a continuous contact with health care professionals the zest for life increased. Support from family and friends also had an important meaning for recovery. At the same time it also often emerged an overprotective role in relatives that by most of the patients seemed to have a negative effect and influence on the recovery. The conclusion show´s that nurses have an important role to handle, treat, show understanding and support every persons individual needs. Keywords: