• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 897
  • 60
  • Tagged with
  • 957
  • 222
  • 196
  • 193
  • 151
  • 145
  • 109
  • 108
  • 94
  • 87
  • 86
  • 81
  • 71
  • 71
  • 65
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Tillgänglighet för rullstolsburna : Politik, praktik och vardagsliv. En fallstudie i Örebro

Ageland, Hannes January 2007 (has links)
Syftet med denna uppsats är att studera hur man i Örebro arbetar med den fysiska tillgängligheten i staden, och vilka erfarenheter detta arbete har gett. Jag utgår från tre frågor. Hur arbetar man politiskt när det gäller tillgänglighet i Örebro? Hur planerar man praktiskt inom Örebro kommun med frågor kring tillgänglighet i staden? Hur ser rullstolsburna på tillgängligheten i Örebro? För att besvara frågorna studerar jag litteratur och gällande lagar som behandlar ämnet tillgänglighet på olika sätt. Jag genomför även tre intervjuer som jag spelar in med en politiker, en tjänsteman samt en person som är rullstolsburen. Dessa inspelade intervjuer skriver jag rent för att kunna analysera i uppsatsen. Utifrån min analys och den litteratur jag studerat kommer jag till slut fram till att det i planeringen av Örebro finns ett samarbete mellan politiker, tjänstemän samt handikapporganisationer. Politiskt arbetas det med att ge direktiv till tjänstemän. Praktiskt handlar det om att tillämpa gällande lagstiftning samt genom praktiska demonstrationer visa hur verkligheten ser ut för handikappade. Rullstolsburna ser tillgänglighet som något som sakta men säkert blir bättre, även om det finns mycket som kan förbättras.
12

Från plats till plats : informationskoncept för kommunikation och tjänster i Stockholm

Wallenius, Monica January 2006 (has links)
Informationskoncept om kommunikation och tjänster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk år 2010, året då Stockholm har som mål att varavärldens tillgängligaste stad. Konceptet består av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka på en dataskärm får information om hur man tarsig från en plats till en annan. Stationerna är placerade på frekvent besöktaplatser i staden, så som tunnelbanestationer, torg, gallerior, parker mm. Påplatser där det inte rör sig folk i samma utsträckning finns det #mellanstationer#med karta och info om närliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns även markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strålar ljus. För att få med sig den söktainformationen kan man välja att antingen ladda ner den till sin mobil medhjälp av bluetooth, eller genom att skriva ut ett kort på vilken all sökt informationsamlas på den ena sidan. På andra sidan av kortet finns en illustrationav platsen där stationen är placerad med trevlig "stockholmskuriosa"som är attraktivt för turister.
13

Utvärdering av öppettiderna vid Ånge folkbibliotek

Deldén, Daniela January 2012 (has links)
Syftet med utvärderingen är att den skall kunna fungera som ett underlag för beslut om förändrade öppettider på Ånge centralbibliotek. Biblioteksbesökarnas och bibliotekspersonalens åsikter om de nuvarande öppettiderna ligger till grund för de slutsatser och rekommendationer utvärderingen lett till. Undersökningen bygger på följande utvärderings frågor: • Hur ser biblioteksbesökarna på bibliotekets öppettider – är de nöjda eller vill de se en förändring? När vill de att biblioteket skall vara öppet (exempelvis kvällar/helger)? • Hur ser bibliotekets personal på öppettiderna och hur ställer de sig till förändrade öppettider, exempelvis kvälls- och helgöppet? • Finns det något samband mellan biblioteksbesökarnas sysselsättning och vilka öppettider de föredrar? • Vilka förslag på förändrade öppettider kan jag komma med på basis av ovanstående frågor? Resultatet av den enkätundersökning som delades ut till bibliotekets besökare visar att de flesta biblioteksbesökare är nöjda med bibliotekets nuvarande öppettider, men att vissa förändringar skulle kunna förbättra dem. Många anser att biblioteket bör vara öppet ytterligareen kväll i veckan, samt att det bör öppna tidigare på förmiddagen. Det går även att se att det finns ett samband mellan vilken huvudsakliga sysselsättning biblioteksbesökarna har och de tider de föredrar att besöka biblioteket, något biblioteket bör ta i beaktande när de utformar sina nya öppettider. De lärare och förskollärare som intervjuats anser att samarbetet med biblioteket skulle kunna fungera bättre, samt att det bästa vore om biblioteket kunde öppna tidigare påförmiddagen så att man mer flexibelt skulle kunna besöka biblioteket då det är öppet.De rekommendationer utvärderingen lett fram till är att biblioteket bör gå tillbaka till de öppettider man tidigare haft, det vill säga med kvällsöppet två kvällar i veckan i stället för en, samt att man bör undersöka möjligheten att öppna tidigare på förmiddagen. I övrigt rekommenderas en undersökning av hur bibliotekspersonalen kan förbättra samarbetet med skolan och förskolorna.
14

ARBETSMILJÖ OCH TILLGÄNGLIGHET I BOSTÄDER : Arbetsmiljö för personal inom hemtjänst i relation till svensk bostadsplanering / WORK ENVIRONMENT AND UNIVERSAL HOUSING DESIGN : Home planning for staff in the home care services in relation to Swedish house planning

Binak, Burbuqe, Olsson, Maria January 2015 (has links)
Tack vare tekniska och medicinska framsteg kan idag mycket av den vård som ges på sjukhus och vårdinrättningar tillgodoses i det egna hemmet. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är detta en fördel eftersom vård i hemmet är betydligt billigare än en likvärdig behandling med sängplats på sjukhus. Allt eftersom vårdtyngden ökar i hemmen har det visat sig att belastningsskadorna hos den personal som utför arbetet ökat. Omvårdnadspersonal inom hemtjänsten är nu den yrkesgrupp som står för flest arbetsskador i Sverige. Orsaken är att dagens bostäder inte är anpassade för vård av svårt sjuka och funktionsnedsatta i hemmen. Utrymmesbrist leder till att personalen inte kan ta hjälp av lyfthjälpmedel eller använda sig av intränad lyftteknik vid personförflyttning. Störst risk för skada föreligger i sovrum, på toaletter och i badrum eftersom merparten av förflyttningen sker där. För att hindra detta måste dagens och framtida bostäder byggas med generösare tillgänglighetskrav. Kostnaderna för den utökade tillgängligheten bör finansieras genom subventioner. Genom att bygga bostäder som säkerställer en god arbetsmiljö för omsorgspersonalen kommer samhällets kostnader för sjukskrivningar och förtidig utslagning från arbetsmarknaden att minska.I detta arbete undersöks skillnaderna mellan 1 ordinärtboende, 3 Seniorboenden och 1 trygghetsboende och med hjälp av plananalyser och enkätundersökningar vill vi visa att det finns brister i tillgänglighet fastän de är handikappsanpassade.
15

Inkludering i skolan : Lärares meningsskapande för möjligheter och förutsättningar till inkludering i skolan

Morén, Fanny January 2015 (has links)
No description available.
16

”Tillgänglighet är olika för olika barn” : En studie om pedagogers erfarenheter kring att skapa en tillgänglig förskolemiljö för barn med funktionsnedsättning

Lekström Swahn, Veronica January 2015 (has links)
Bakgrunden till min studie är att bristande tillgänglighet blev en ny form av diskriminering den 1 januari 2015. Därför syftar denna studie till att undersöka pedagogers erfarenheter och uppfattningar kring begreppet tillgänglighet och de möjligheter och hinder som pedagogerna ser när det gäller att skapa en tillgänglig miljö. Studien har en kvalitativ ansats med en hermeneutisk utgångspunkt. Information samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger inom förskolan. En analys av materialet har gjorts utifrån Vygotskijs teori, inkluderingsbegreppet samt ett värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Resultatet visar att pedagogernas yrkeserfarenhet och kunskap om olika funktionsnedsättningar påverkar hur de ser på begreppet tillgänglighet. Pedagogerna visar på stor kreativitet när det gäller att skapa en tillgänglig fysisk miljö, det är endast faktorer som pedagogerna själva inte rår över som gör att miljön inte blir tillgänglig. Pedagogerna betonar att för att den sociala miljön ska bli tillgänglig för barn med funktionsnedsättning, kan barnet behöva en pedagog i närheten som stöttar. På flera förskolor går barnen som är i behov av särskilt stöd undan och tränar med sin assistent/resursperson. Det är endast en pedagog som tar upp att det har förekommit diskussioner kring att barnet sitter ensam med sin assistent. Resultatet visar även att pedagogerna upplever att barngruppens storlek och tillgången till en resurs/assistent påverkar deras möjlighet att skapa en tillgänglig miljö. Pedagogerna anser även att fortbildning samt kunskap om barnets funktionsnedsättning ökar möjligheten att skapa en tillgänglig miljö.
17

Möjligheter och begräsningar för folkbibliotek i glesbygd : En studie om tillgänglighet ur sex bibliotekschefers perspektiv. / Possibilities and limitations for public libraries in rural areas : A study of accessibility in the perspective of six library managers.

Gustafsson, Emma, Nilsson, Carina January 2014 (has links)
The purpose of this study was to examine how accessibility is handled by the public library managers in selected rural municipalities. We investigated how the concept of accessibility is perceived by library managers in these municipalities and their opinions on local conditions for and solutions to accessibility problems in rural areas. Semistructured interviews were carried out with library managers in six rural municipalities. The results were analyzed using a theoretical model of accessibility. The model consists of five dimensions; physical, social, psychological, organizational and economic accessibility. The study revealed that the library managers perceived accessibility as a complex concept and were of the opinion that circumstances for libraries in rural municipalities are special. Circumstances related primarily to the physical dimension of accessibility, such as distance, and the economic dimension, such as lack of resources. Furthermore, they described the different approaches used to increase accessibility to the users and the analysis revealed that measures had been taken within all the five dimensions. An important finding was that cooperation within the local community and with nearby municipalities was considered crucial by the library managers for providing a high standard of library service in a small community.
18

Jag visste att jag kunde och då svarade jag på frågan! : Tillgänglighet i relation till självbild. Rektorers och förstelärares perspektiv på tillgänglig undervisning samt hur elever upplever tillgänglighet i relation till självbild.

Lindman-Umaerus, Maria, Schmidt, Petra January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att belysa tillgänglighet ur specialpedagogiskt perspektiv. Detta har vi gjort genom att analysera rektorers och förstelärares beskrivning av tillgänglighet i relation till elevers upplevda självbild. Vi har analyserat vad som sker i mötet mellan det beskrivna och det upplevda och om detta kan ses som tillgänglighet. Genom att via inkät, som är ett e-baserat mellanting av intervju och enkät, har rektorer och förstelärare via e-post fått beskriva sin syn på tillgänglig undervisning. Eleverna har i en enkätstudie fått värdera sin självbild i relation till inlärning, ämne och arbete, men också i relation till kamratrelationer.  Sammanlagt har 6 rektorer och 7 förstelärare deltagit i inkätstudien och 154 elevenkäter har sammanställts. Genom att både ha inspirerats av kvalitativ och kvantitativ ansats har vi upplevt flera spännande ingångar i vårt arbete. Vi har valt att utgå från ett specialpedagogiskt perspektiv, men inspirerats av teori ur den sociokulturella familjen, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Rektorer och förstelärare har beskrivit hur de ser på tillgänglig undervisning. Elever i årskurs 4-6 har i en enkät uppskattat sin självbild. Elevernas resultat har vi bearbetat statistiskt och analyserat. Vi har värderat rektorers och förstelärares beskrivning av tillgänglig undervisning, mot elevens uppskattade självbild, för att i mötespunkten däremellan söka tillgängligheten. Rektorer och förstelärare beskriver huvudsakligen tillgänglighet som en miljö för alla att delta i, som inbjuder till lärande, är lagom utmanande och där lärarens kompetens skapar möjligheterna för tillgänglighet. Vi tycker oss se att elever med bristande tilltro till sin egen läs - och skrivförmåga uppvisar en något mer negativ självbild i relation till skola och inlärning än jämnåriga, men vi ser inte ett lika tydligt samband i relation till kamrater. Mellan tillgänglighet och självbild tycker vi oss ana ett samband, men vi skulle behöva fördjupa vår studie för att uttala oss säkert om det.
19

Hemlösas upplevelse gällande sin egen munhälsa / Homeless individuals´ experience regarding their own oral health

Östlund, Margareta, Stenberg, Maria January 2014 (has links)
Introduktion: Hos hemlösa är behovet av tandvård stort. En frisk mun förknippas med välbefinnande, ökad självkänsla och livskvalité. Syfte: Att beskriva hur tandvårdspersonal, dagcenterpersonal och en socialtjänsteman uppfattar de hemlösas egen syn på sin munhälsa. Material och metod: kvalitativ undersökning där semi-strukturerade intervjuer användes. Urval: Studien baserades på fyra intervjuer. Informanterna i studien var i sin profession tandläkare, tandhygienist, tjänsteman på socialförvaltningen och en person som tjänstgjorde på ett dagcenter. Resultat: Presenterades i fyra kategorier, socialt hinder, tandvårdsrädsla, akut smärta och hopp om förändring. Tandvårdsrädsla har två tillhörande underkategorier, trygghet och tillit och att känna sig utlämnad. Dessa kategorier återger informanternas upplevelse i kontakten med hemlösa. Konklusion: Hemlösa upplever frustration över att det tar lång tid att få hjälp med sin tandvård.
20

Fysisk tillgänglighet i grundskolemiljö hos barn med rörelsenedsättning : En kvantitativ studie / Physical accessibility in elementary school for children with movement disability : A quantitative study

Carlsson, Kajsa, Hagström, Ebba January 2023 (has links)
Bakgrund: Tillgänglighet i skolan innebär att alla barn ska ha möjlighet till lärande och inkludering på lika villkor. Tillgänglig lärmiljö handlar om att skolan och dess lokaler ska vara anpassade så att elever oavsett funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i skolverksamheten. Fysisk tillgänglighet kan påverka delaktighet, att känna delaktighet är en förutsättning alla ska ha. Syfte: Syftet är att undersöka den fysiska tillgängligheten för barn med rörelsenedsättning i grundskolor i Örebro kommun. Metod: En strukturerad observation görs på totalt 16 skolor för att kunna beskriva den fysiska tillgängligheten på grundskolor för barn med rörelsenedsättning i Örebro kommun. Uppsatsen genomfördes med hjälp av en checklista med 23 bedömningspunkter som var indelade i de tre områdena “utomhus”, “entré” och "inomhus/hygienutrymme". Resultat: Bedömningpsunkterna A3 (stabil ytbeläggning) A19 (parkering för personer med funktionsnedsättning finns inom 10 meter från entrén) och B2 (inga höga trösklar vid entre) var genomgående inte uppfyllda på skolorna. Resterande bedömningspunkter var relativt bra uppfyllda. Korrelationstestet visade ett svagt negativt samband mellan skolornas ålder och totalpoäng. Resultatet av korrelationstestet var inte statistiskt signifikant. Slutsats: Tillgängligheten på de 16 grundskolorna i Örebro kommun visade sig ha brister. Utifrån checklistans bedömningspunkter och observationer tyder resultatet på att förbättringspotential finns. Skolorna bör göra ronder och kartlägga skolmiljön för att få bättre tillgänglighet och vara anpassade efter alla.

Page generated in 0.0679 seconds