Det är inte lätt att sätta fingret på vad samverkan innebär. Olika teorier säger olika saker. Sett till den samlade bilden av vad samverkan är går den ut på att tillsammans med någon annan part sträva efter att tillsammans nå ett gemensamt uppsatt mål. Vägen till målet kan vara gemensam men det behöver den inte vara. Det samma gäller målet, ibland är målet framtaget av bara den ena parten och handlar om vad de vill uppnå i sin samverkan med motparten. Kommunikation är något som är viktigt i samverkan likväl som inom ett projekt eller en organisation. Utan en bra kommunikation skapas inte bra samverkan. Kommunikation handlar bland annat om att se till att rätt information når rätt personer. Det handlar även om valet hur en kommunikation ska ske. Syftet med uppsatsen i ämnet informatik är att undersöka om Karlstads kommuns projekt med e-tjänsten ”Förskoleportalen” underlättar i förskolepersonalens samverkan med föräldrarna inom förskolan samt om iPad är ett bra arbetsverktyg för förskolans personal i deras arbete med Förskoleportalen. Undersökningen är gjord genom kvalitativ ansats bestående av en fallstudie, intervjuer och enkäter med några av förskolans personal samt föräldrar med barn på förskolan. Förskoleportalen och iPad anspelar på rollen som ett bra sätt att kommunicera i framtiden. Föräldrar upplever att Förskoleportalen underlättar för dem genom att de kan kommunicera till förskolan om sjukdom även när förskolan är stängd. Även andra funktioner är bra för föräldrar och underlättar samverkan med förskolans personal. För förskolepersonalen innebär t.ex. en sjukanmälan som redan finns när de kommer till arbetet att de inte får telefonsamtal mitt i frukosten på förskolan eller när de flesta barn kommer och det gör att stressen blir mindre. iPaden fungerar bra för att sköta närvaro/frånvaro på barnen och det är bra att den även går att använda pedagogiskt i verksamheten. Några rekommendationer är att tydliggöra mål och syfte med Förskoleportalen, att tydliggöra fördelar för förskolepersonalen och för föräldrarna. Att göra en kartläggning och visuellt visa hur Förskoleportalen fungerar och vilka som är aktörer i processen. Det här för att försöka få fler föräldrar att använda Förskoleportalen. Nyckelord: samverkan, kommunikation, e-tjänst, iPad.

Ledningen av den tekniska tjänsten i Försvarsmakten är omfattande då materiel med olika förutsättningar ska omhändertas. Den utgår från högkvarteret med styrdokument och policyer som reglerar hänvisningar, metoder och mandat. Men Försvarsmakten är en stor organisation med organisationsenheter från Revingehed i söder till Boden i norr där de lokala förutsättningarna avseende materielunderhåll kan skifta. Materielen som ska underhållas är också av skiftande karaktär där styrningarna för materielunderhållet ges av flera olika aktörer i organisationen. Styrningarna ges på olika sätt med olika tidsintervall utan en upplevd samordning där styrningar även kan vara motsägelsefulla. Denna studie syftar till att utifrån organisationsteori undersöka vilka problemområden som finns i styrningen av den tekniska tjänsten i Försvarsmakten. Detta för att i framtiden kunna utveckla denna ledning att bli tydligare och mer förutsägbar. Studien har identifierat både styrkor och svagheter i ledningen av teknisk tjänst. Exempel på styrkor är att central planering möjliggör ett bättre helhetsgrepp inom funktionen och Försvarsmaktens organisation har utvecklats med nya enheter för att skapa en tydligare och bättre ledning. De svagheter som har identifierats kan exemplifieras med att skiftande målsättningar i olika delar av organisationen skapar svårigheter att prioritera och kontrollera verksamheten, trots att central planering är en styrka så är det även en svaghet då den begränsar den lokala handlingsfriheten och initiativförmågan.

Denna uppsats är en redogörelse och analys av olika motiv för musikledarskap som förekommer inom Equmeniakyrkan. Analysen är baserad på en översikt av teologiska beskrivningar av tjänst och kallelse samt en enkätundersökning. Med hjälp av en egenkonstruerad teologisk analysmodell synliggörs frågor om ansvar, angelägenhet och identitet. Uppgiften är att redogöra för individuella, lokala och nationella beskrivningar av musikledarskap inom Equmeniakyrkan, och synliggöra hur olika motiv relaterar till varandra. Uppsatsens resultat och slutsats visar att det förekommer fyra olika kategorier av övergripande motiv för musikledarskap inom Equmeniakyrkan. Personer inom dessa olika kategorier kan utöva musikledarskap, men deras motiv skiljer sig åt. En sådan mångfald av olika musikledarskap kan utgöra teologiska och praktiska problem. I många fall är motiven oförenliga i förståelsen av en gemensam teologisk identitet. De står samtidigt i kontrast till Equmeniakyrkans officiella identitet som en enande kyrka i Sverige.

Rapporten behandlar ett produktutvecklingsprojekt som tagit plats under kursen  Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design vid Karlstads universitet. Projektet tillhandahölls av företaget 3TEMP, som har bas i Arvika där de utvecklar och producerar kaffebryggare. De har sett ett bekymmer vid kaffeservering under större event, där påfrestningen blir stor och det bildas långa köer och ville då finna en lösning för att effektivisera försäljningen. Med Löfbergs Arena som intressent, utvecklades idén till detta examensprojekt. Målet med arbetet var att finna en lösning som kompletterar uppdragsgivarens termos och effektiviserar kaffeförsäljning och servering med 50%. Projektet ska slutligen leda till att i bästa möjliga mån landa i ett koncept som uppfyller de önskemål och krav som kommit fram under projektets gång. Arbetet grundas i välbeprövade metoder som följer produktutvecklingsprocessens olika faser. De faser som som följdes var projektplanering, förstudie, produktspecificering, idéegenerering, konceptval och till sist konceptutveckling. Projektets slutliga resultat landade i en ställning som följer syftet med utrymme för utveckling. Det slutliga konceptet erbjuder ergonomiska lösningar och funktioner, tillgänglighet för de flesta och en smidig användning för både kund och de som fyller på kaffet. Med produktens layout förväntas flödet bli naturligt och effektivt. Produktens justerbara hylla bidrar till att både de som arbetar och de som köper kaffet kan bibehålla en god ergonomi under processen. Den ger även möjlighet för individer med funktionsvariationer att använda produkten utan bekymmer. / The report deals with a product development project that has taken place during the course of the Bachelors Degree in Innovation Technology and Design at Karlstad University. The project was provided by the company 3TEMP, which is based in Arvika where they develop and produce coffee makers. They have seen a problem with coffee sales during large events where the pressure is high and there are long queues and wanted to find a solution to make sales more efficient. With Löfbergs arena taking interest in the idea, it was further developed into this degree project. The goal of the work was to find a solution that complements the client's thermos and streamline coffee sales and serving by 50%. The final aim of the project is to arrive at a concept that meets the wishes and requirements developed during the course of the project. The work is based on proven methods that follow the different phases of the product development process. The phases followed were project planning, feasibility study, product specification, idea generation, concept selection and finally concept development. The final result of the project was a concept that follows the purpose, but with room for development. The final concept offers ergonomic solutions and features, accessibility for all and ease of use for the customer as well as the worker. With the layout of the product, the flow is expected to be natural and efficient. The product's adjustable shelf helps both workers and coffee buyers to maintain good ergonomics during the process. It also allows for individuals with functional variations to use the product without worry.

Uppsatsen undersöker empiriskt orsaker till de e-tjänster som utvecklas av kommuner. Metodologiskt gemomförs studien med en kvalitativ fallstudie av ett samarbete mellan ett antal kommuner, där syftet är att samverka kring e-tjänsteutveckling. De teoretiska utgångspunkterna för studien är hämtade från förvaltningsteoretiska idealmodeller och en skola kallad Social Shaping of Technology, vilket är en teori som fokuserar på sociala omständigheters påverkan av och på teknikutveckling. Resultatet av studien pekar på att kommuner i val av e-tjänster och utvecklandet av dessa i första hand effektiviserar sin egen verksamhet och att det medborgarperspektiv som används retoriskt mer framstår som en god bisak. Undersökningen visar också på att näringslivet är en viktig aktör i utvecklingen, medan medborgaren lämnas helt utanför processen. / This paper studies the resons behind development of E-services in local governments. It is a qualitative case study of a collaboration called Sambruksplattformen.

Bedömningen gällande om en transaktion mot ersättning anses föreligga, är ett område inom mervärdesskatten där det frekvent har fastställts ny praxis från EU-domstolen i över 40 år och gör så än idag. En transaktion mot ersättning kan utgöras avleverans av en vara eller tillhandahållande av en tjänst. Utifrån fastställda domar från EU-domstolen går det att utläsa att det sällan råder problem gällande om en vara anses levererad mot ersättning, vilket enligt vår mening grundas på en varas beskaffenhet. Det föreligger däremot fler problem gällande tolkningen om en tjänst anses tillhandahållen mot ersättning. Av praxis framgår att det finns underförstådda kriterier som måste vara uppfyllda för att en tjänst ska anses tillhandahållen mot ersättning. Domstolen har fastställt att det måste föreligga ett direkt samband mellan den ersättning som utgår ochden tjänst som tillhandahålls. Enligt vår mening är det tre huvudkriterier som särskiltutmärkt sig gällande bedömningen om ett direkt samband anses föreligga. Av de behandlade rättsfallen framgår att det måste vara fråga om ett rättsligt förhållande mellan parterna, vidare måste motprestationer utbytas, till sist ska ersättningen utgöradet faktiska motvärdet till den tillhandahållna tjänsten. Det direkta sambandet mellan ersättningen och tillhandahållandet av tjänsten är beroende av att alla tre kriterierna är uppfyllda.Baserar på analysen av EU-domstolens praxis, kan vi konstatera att det finns ett stort antal situationer som var för sig, kan utgöra ett problem gällande bedömningen om ettdirekt samband anses föreligga. EU-domstolen har fastställt ett antal underkriterier som, enligt vår mening, ska föreligga inom ramen för varje enskilt huvudkriterium. Kriteriet gällande det rättsliga förhållandet anses förefalla tämligen okomplicerat i förhållande till de andra kriterierna. För att ett rättsligt förhållande ska anses föreligga är det endast ett avtal mellan parterna i fråga som krävs. Ett rättsligt förhållande går inte att avtala bort.Kriteriet gällande att motprestationer ska utbytas, är beroende av att tjänsten innehålleren konsumerbar fördel. Vidare kan motprestationen inte vara för ospecificerad, utan denska gå att individualisera och hänföra till en specifik mottagare. Den ersättningen som utgår för en tillhandahållen tjänst ska utgöra det faktiska motvärdet till den aktuella tjänsten. Ersättningen ska även ha ett subjektivt värde och därav vara mätbar i pengar. En transaktion som är beroende av slumpen, är en omständighet som kan bryta det direkta sambandet. Att rätten till ersättningen är beroende av en slump, är en omständighet som kan medföra att relevansen mellan tjänsten och ersättningen blir för svagt för att utgöra ett direkt samband. När rätten till ersättningen i stället baseras på ett avtal, stärker det direkta sambandet oavsett om det är oklart om ersättning kommer att utgå. Enligt vår mening finns det inget minsta värde för att ett vederlag ska anses utgöra det faktiska motvärdet till en tillhandahållen tjänst. I princip kan minsta möjliga ersättning utgå och det kan ändå vara fråga om ett tillhandahållande av tjänst mot ersättning som faller inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt.

<p>Cloud computing is a new buzzword within the IT-industry, and introduces a whole new way of working with IT. The technique delivers web based services, which results in that the user no longer needs to install an application locally on a computer. Since the application no longer needs to run on a local entity, but in a datacenter located on a service provider, the users no longer need any specific hardware more than a computer with an internet connection. Cloud computing also offers IT-infrastructure and development environments as services, these three service types is better known as cloud services. Through the usage of different types of cloud services, the need for maintenance and hardware is significantly reduced. Therefore, the need for IT-competence in a company is reduced, which offers the company to focus on their core business strategy. A problem with cloud computing is that because it is such a new phenomenon, there is no established definition. This makes the subject hard to understand and easily misunderstood.</p><p>Cloud computing surely seems to solve many of the problems with reliability of systems and hardware that companies struggle with on a daily basis, but is it really that simple? The purpose of this thesis is to understand which types of company preconditions that affect the integration of cloud services in a company. We will also clarify the concept of Cloud computing by divide and describe its different components.</p><p>To investigate the different types of company preconditions and there approach to cloud services we have performed interviews at different companies in associations with our case study.</p><p>The result shows that a cloud service only can be integrated to an organization as long as the organization possesses the right preconditions. We think that cloud services can bring great advantages to organizations that meet these preconditions and that cloud services has the potential to ease the way of work for organizations in the future.</p> / <p>Cloud computing är ett nytt trendord inom IT-branschen och innebär ett nytt sätt att arbeta med IT. Tekniken bygger på att användare av en applikation inte behöver installera en applikation på sin lokala dator utan applikationen förmedlas som en tjänst genom Internet. Då applikationen inte körs på någon lokal enhet utan i en datorhall hos tjänsteleverantören behöver inte användaren ha någon mer specifik hårdvara utöver en dator och en Internetanslutning för att ta del av tjänsten. Även IT-infrastruktur och utvecklingsmiljö som tjänst erbjuds på samma sätt inom Cloud computing, dessa tre typer av tjänster kallas för molntjänster. Genom att använda olika typer av molntjänster minskar den interna driften av system, underhåll av hårdvara och således behövs minmal IT-kompetens inom företag, detta tillåter företag att fokusera på sin kärnverksamhet. Då Cloud computing är ett nytt fenomen finns det ingen erkänd definition av begreppet ännu, detta resulterar i att ämnet blir svårförstått och misstolkas lätt.</p><p>Cloud computing verkar onekligen lösa problematiken med driftsäkerhet som företag tvingas att handskas med dagligen, men är de verkligen så enkelt? Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilka förutsättningar som företag besitter som påverkar hur bra olika typer av molntjänster kan integreras i företagets verksamhet. Uppsatsen ska även redogöra för begreppet Cloud computing genom att dela upp och beskriva de olika delar som begreppet består utav.</p><p>För att utreda detta har vi bedrivit en fallstudie genom intervjuer hos utvalda företag för att undersöka företagens förutsättningar och förhållningssätt gentemot olika typer av molntjänster.</p><p>Resultatet visar att de rätta förutsättningarna krävs för att ett företag ska kunna integrera molntjänster i sin verksamhet. Vi anser att molntjänster kan medföra stora fördelar för de företagen som besitter dessa förutsättningar, och att molntjänster har potential att underlätta verksamheten för många organisationer i framtiden.</p>

Cloud computing is a new buzzword within the IT-industry, and introduces a whole new way of working with IT. The technique delivers web based services, which results in that the user no longer needs to install an application locally on a computer. Since the application no longer needs to run on a local entity, but in a datacenter located on a service provider, the users no longer need any specific hardware more than a computer with an internet connection. Cloud computing also offers IT-infrastructure and development environments as services, these three service types is better known as cloud services. Through the usage of different types of cloud services, the need for maintenance and hardware is significantly reduced. Therefore, the need for IT-competence in a company is reduced, which offers the company to focus on their core business strategy. A problem with cloud computing is that because it is such a new phenomenon, there is no established definition. This makes the subject hard to understand and easily misunderstood. Cloud computing surely seems to solve many of the problems with reliability of systems and hardware that companies struggle with on a daily basis, but is it really that simple? The purpose of this thesis is to understand which types of company preconditions that affect the integration of cloud services in a company. We will also clarify the concept of Cloud computing by divide and describe its different components. To investigate the different types of company preconditions and there approach to cloud services we have performed interviews at different companies in associations with our case study. The result shows that a cloud service only can be integrated to an organization as long as the organization possesses the right preconditions. We think that cloud services can bring great advantages to organizations that meet these preconditions and that cloud services has the potential to ease the way of work for organizations in the future. / Cloud computing är ett nytt trendord inom IT-branschen och innebär ett nytt sätt att arbeta med IT. Tekniken bygger på att användare av en applikation inte behöver installera en applikation på sin lokala dator utan applikationen förmedlas som en tjänst genom Internet. Då applikationen inte körs på någon lokal enhet utan i en datorhall hos tjänsteleverantören behöver inte användaren ha någon mer specifik hårdvara utöver en dator och en Internetanslutning för att ta del av tjänsten. Även IT-infrastruktur och utvecklingsmiljö som tjänst erbjuds på samma sätt inom Cloud computing, dessa tre typer av tjänster kallas för molntjänster. Genom att använda olika typer av molntjänster minskar den interna driften av system, underhåll av hårdvara och således behövs minmal IT-kompetens inom företag, detta tillåter företag att fokusera på sin kärnverksamhet. Då Cloud computing är ett nytt fenomen finns det ingen erkänd definition av begreppet ännu, detta resulterar i att ämnet blir svårförstått och misstolkas lätt. Cloud computing verkar onekligen lösa problematiken med driftsäkerhet som företag tvingas att handskas med dagligen, men är de verkligen så enkelt? Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilka förutsättningar som företag besitter som påverkar hur bra olika typer av molntjänster kan integreras i företagets verksamhet. Uppsatsen ska även redogöra för begreppet Cloud computing genom att dela upp och beskriva de olika delar som begreppet består utav. För att utreda detta har vi bedrivit en fallstudie genom intervjuer hos utvalda företag för att undersöka företagens förutsättningar och förhållningssätt gentemot olika typer av molntjänster. Resultatet visar att de rätta förutsättningarna krävs för att ett företag ska kunna integrera molntjänster i sin verksamhet. Vi anser att molntjänster kan medföra stora fördelar för de företagen som besitter dessa förutsättningar, och att molntjänster har potential att underlätta verksamheten för många organisationer i framtiden.

Tjänster på internet är inget nytt begrepp. Det finns otaliga leverantörer av olika typer av tjänster, onlinebutiker, och portaler. När man skapar webbtjänster kan det vara svårt att förutse hur de kommer att användas när det lanserats. I tiden mellan idé och färdig produkt finns sällan utrymme att prioritera design av god användbarhet. God användbarhet är viktig då den ger en ökad produktivitet och andra affärsfördelar i form av färre misstag och bättre kvalitet, för att nämna några. Studien behandlar hur man utvärderar webbtjänster utifrån hur användare upplever kvaliteten samt hur den uppfyller deras behov det vill säga nöjdheten. Den behandlar även hur man kan genomföra en utvärdering, dels teoretiskt och dels praktiskt genom en survey. Syftet är att förklara vad kvalitet inom tjänster är samt vilka aspekter som påverkar hur användare upplever det. Studien har en verklig förankring i och med att en utvärderande survey genomförts på en webbtjänst för mäklare skapad av Valueguard AB. Studien utfördes med hjälp av enkäter som besvarades av aktiva användare av tjänsten. Olika aspekter som påverkar kvaliteten undersöktes och resulterade i att man kan se ett tydligt samband mellan upplevda kvaliteten och nöjdheten. Det framgick även att användbarheten har en väldigt stor påverkan på kvaliteten. / Services on the Internet are not a new concept. There are countless suppliers of various types of services, online stores, and portals. When creating Web services it can be hard to predict how it will be used once launched. The time between idea and finished product time is rarely prioritized for design of good usability. Good usability is important because it provides increased productivity and other business benefits in terms of fewer errors and better quality.This study deals with how to evaluate Web services based on how users perceive quality and how it meets their needs of user satisfaction. The study also deals with how to conduct an evaluation, partly theoretical and partly practical through the use of a survey. The purpose is to explain what quality of service is and what aspects affect how users experience it. The study has a real presence in that an evaluative survey is conducted on a Web service created for estate agents by Valueguard AB.The study is conducted using questionnaires answered by active users of the web service. Various aspects that affect the quality was investigated and resulted in a clear correlation between perceived quality and satisfaction. It was also confirmed that usability has a very large impact on perceived quality.

Managementmodellen lean uppstod i bilindustrin men har applicerats på helt andra typer av branscher, varav offentlig sektor är en av dem. Tidigare forskning visar att lean applicerat på offentliga tjänster passar bättre när tjänsten är av mer homogen karaktär såsom sophantering och parkförvaltning. Ändå visar en kartläggning av lean i Sverige att flest kommuner har implementerat lean inom äldreomsorg - vilket är en heterogen tjänst med höga krav på individanpassning. Syftet med den här fallstudien är att undersöka om lean således är en passande managementmodell för kommunal äldreomsorg. Baserat på sju intervjuer i två svenska kommuner har studien utgått från vad som påverkar kommuners möjlighet att arbeta lean på en filosofisk nivå (lean thinking). Resultatet visar att lean thinking i sin helhet inte är passande för äldreomsorgen, vilket framför allt beror på att offentliga verksamheter utöver brukaren ser socialnämnden och skattebetalare som kunder, vilket försvårar arbetet med lean som utgår från värde enligt kundens perspektiv. Däremot visar verksamheterna att de genom att arbeta med lean framförallt förbättrar processer som inte involverar brukaren, exempelvis administration och förråds- och tvätthantering. Det frigör tid till värdeskapande aktiviteter för brukaren. Vi finner också att myndigheten som reglerar svensk äldreomsorg möjliggör för lean-inspirerat arbete inom äldreomsorg, framför allt på grund av arbetet med att utgå och anpassa tjänster till de faktiska behoven för brukaren istället för att begränsas till det redan befintliga tjänsteutbudet. / Lean was first seen in the automotive industry but has since then been applied to a number of different industries, whereof the public sector is one of them. Previous research has shown that lean has a better fit with services when applied to homogeneous services like waste disposal and maintaining parks. Yet an overview of lean in Swedish municipalities has shown that the most frequent use of the concept lean is in elderly care - which is categorized as a heterogeneous customized service. The aim of this case study is to examine the fit between lean and municipal elderly care. The study has investigated what determines the ability of adopting lean thinking based on seven interviews in two Swedish municipalities. The results show that the whole concept of lean thinking cannot be applied, primarily because of the complexity of the customer concept in the public sector. The interviewees identify several customers apart from the end-user of the service. The fact that tax payers and the social welfare board also are considered customers hinders the work with lean, since their interests may diverge from that of the end-user. However, by using lean tools, processes without involvement from the end-user have been improved, for instance services like administration, laundry and storage management. In turn, these improvements made time for value creating activities for the end-user. The results also show that the Social authority regulating the Swedish municipal elderly care, actually enables an approach inspired by lean. This is primarily due to the development towards a service production based on the actual needs of the end-user rather than being limited to the existing services.