I dagens samhälle blir människor allt mer intresserade av upplevelser vilket har visat sig både i konsumtionsmönster och vid utbudet av rena upplevelser från företag. Denna trend har ännu inte synts vid konsumtion och utbud av funktionella tjänster. Därför syftar uppsatsen till att undersöka konsumenters intresse av upplevelser vid funktionella tjänster. Uppsatsen tar sin grund i en kvalitativ ansats och för att reda ut frågan gjordes en fokusintervju med 11 respondenter samt enskilda intervjuer för att skapa en djupare förståelse för området. Undersökningen bidrar i slutändan till en tydligare förståelse för konsumenters åsikter och visar på att tjänsten är det centrala vid sådana situationer – inte upplevelsen i sig. Därför har konsumenterna svårt att acceptera upplevelser vid funktionella tjänster som inte är direkt relaterade till tjänsten i sig. Försvinner den logiska anknytningen till tjänsten blir konsumenterna istället misstänksamma och företaget mister sin trovärdighet. Således konkluderas uppsatsen med att konstatera att dagens konsument inte är redo för rena upplevelser vid funktionella tjänster. Det kan ändå vara intressant att ha tjänstemötets mindre beståndsdelar, så som servicebemötande och miljö, i åtanke för att kunna överträffa kundens förväntningar. På så sätt kan företag skapa en bättre helhetsupplevelse i tjänstekonsumtionen. / People in today’s society seem more and more interested in getting experiences in their everyday consumption. This can be seen both in the patterns of consumption and in what companies have to offer their customers concerning experiences in a purer form. This new trend has not yet been seen in situations concerning more functional services which is why this report aims to investigate customers interest in experiences in connection to consumption of functional services. To be able to answer this, a focus group consisting of 11 people was put together as well as one-on-one interviews to get more of a depth to the research. The research gives a deeper understanding for consumers’ opinions and show that experiences are not what’s important in the consumption of functional services. This is why consumers in general find it hard to accept too much excitement in these situations as the relevance of the experience connected to the service might not be clear enough. The conclusion is; consumers are not yet ready for pure experiences in the consumption of functional services but it can still be of interest to keep in mind to be able to meet the consumers’ expectations. Thus can companies create a better overall experience for the customers in the service encounter.

Tjänster, vare sig etablerade eller nya, brottas ofta med problemet att vara svårvärderade. Detta gäller även tjänsten homestyling som är en form av inredningstjänst. Homestylingens syfte är att ställa i ordning en bostad för att framhäva dess bästa egenskaper inför en försäljning. Detta kan göras genom estetiska lyft med rekvisita och möblemang. Det finns olika nivåer på tjänsten och dessa kan variera alltifrån en muntlig konsultation, där homestylisten instruerar säljaren av bostaden om vad som behöver göras, till en total möblering där homestylingföretaget sköter hela lyftet av bostaden åt säljaren. Tjänsten är till för att höja bostadens försäljningspris genom att tilltala fler köpare och därigenom öka budgivningen. Tjänstens effekt är knuten till budgivningen, vilket gör den svårvärderad då många faktorer påverkar budgivningen. Undersökningen syftar därmed till att belysa och analysera hur en tjänst som homestyling marknadsförs då det är svårt att bevisa prisökningen som tjänsten kan ge. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med åtta homestylingföretag verksamma i Stockholm. För att undersöka hur marknadsföringen fungerar i homestylingföretag söktes gemensamma mönster i de intervjuade företagen. De medverkande företagen var Stage@home, Inne, Ljuva Rum och MIG Design, Andreea Inredning & Design, Loft, Twentyfourdesign, Linjeinredning och Mihome. Undersökningens slutsats är att marknadsföringsstrategierna inte skiljer sig markant homestylingföretagen emellan. Flera tydliga mönster finns och tre av dem är extra dominerande. Det främsta mönstret är att homestylingföretagen är väldigt beroende av sina mäklarkontakter, detta för att de får nästintill alla sina kunder genom dem. Ett annat mönster är att homestylingföretagen mestadels använder Internet som marknadsföringskanal. Vikt läggs även på relationer men enbart med mäklare. Homestylingföretagen ser inte sina kunder som återkommande och finner det svårt att ha långsikta relationer med dessa.

Polisväsendet är en organisation där både kvantitativ och kvalitativ jämställdhet eftersträvas, man arbetar med att föra in jämställdhetsfrågor som en naturlig del i verksamheten. Vid återkomst från föräldraledighet väljer en majoritet av kvinnliga poliser att söka sig från yttre operativ verksamhet till inre tjänster. Detta ger upphov för ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom yttre tjänst, och är något som Polismyndigheten i Hallands län brottas med. Syftet med studien är tvådelat där två olika nivåer kommer att sammanfogas; det abstrakt teoretiska och det praktiska. Med det abstrakt teoretiska syftet avser jag att utifrån det genusteoretiska perspektivet undersöka om det finns föreställningar inom Polismyndigheten i Hallands län som inte främjar kvinnor inom yttre operativ verksamhet. Det andra syftet med undersökningen, det praktiska, är att undersöka vilka omständigheter som påverkar kvinnliga polisers arbete inom yttre operativ verksamhet som leder till att de vid återkomst från föräldraledighet väljer att söka sig till inre tjänster. Min avsikt här är också att lyfta fram det utvecklingsbara vid myndigheten och försöka utröna vilka förutsättningar det finns för att arbeta vidare med kvantitativ jämställdhet inom yttre operativ verksamhet. Den insamlade empirin som skett genom metodtriangulering av kvalitativa metoder, litteraturinsamling och intervjuer varav det senare som primärdata, har analyserats utifrån teorier kring genus och jämställdhet. De resultat som framkommit visar på att den manliga normen, än idag, är personifierad inom den yttre operativa verksamheten. Det förekommer jargonger och genusrelaterade föreställningar från det manliga könet, även manliga chefer, riktade direkt mot det kvinnliga. De intervjuade uppger att vissa av jargongerna upplevs som grova och djupt kränkande. Detta beror på att det inom myndigheten finns strukturer och processer, präglade av kön, som vidmakthåller mansdominansen. Trots allt är detta inte förklaringen till varför det råder ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom Polismyndighetens i Hallands län yttre operativa verksamhet. Förklaringen ligger i att kvinnliga poliser söker sig till inre tjänster på grund av civila (föräldraskap och arbetstider) och praktiska (ingen återvändarintroduktion i arbetet) omständigheter. Myndigheten har alltså ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom den yttre operativa verksamheten på grund av det egna arbetet med dessa frågor.

Service design is a field emerging from the new-found interest in services as a design material by practitioners and academics of the human-centred design tradition. As such, the field can build on the knowledge from previous work in design as well as in service research. Introducing a new design material may however also introduce new challenges to practice. The research presented in this thesis investigates how the design research phase of the human-centred design process is affected by making services a design material.   How users, staff and other stakeholders are involved in service design projects was studied in four studies. Two studies focused on getting a holistic view of how service designers engage stakeholders in their design research. The methods used for these two studies were interviews in one case and participatory observation in the other. The two remaining studies focused on specific aspects of the stakeholder engagement process. One compared how designers and anthropologists approach ethnography, whereas the second investigated the communicative qualities of service design visualisations.   It is argued that service design is a stakeholder-centred design discipline. The tools used in service design are to a large extent borrowed from other qualitative research traditions, but design-specific tools do exist. The information gathered with the tools for stakeholder engagement is then transformed into insights through analysis and synthesis. These insights are visualised to provide easily accessible representations of service situations.   The final section of the thesis identifies challenges ahead for service design practice, based on the findings of the thesis and based on existing theoretical frameworks for the discipline. / Tjänstedesign är ett fält som fortfarande håller på att växa fram. Dess ursprung kan hittas i när praktiker och akademiker inom människo-centrerad design blev intresserade av tjänster som designmaterial. Tjänstedesign byggs upp baserat på kunskap från design- såväl som tjänsteforskning. Dock så innebär detta möte av traditioner att tjänstedesignspraktiken ställs inför  utmaningar som dess moderdiscipliner inte har ställts inför. Syftet med denna avhandling är att utforska hur involveringen av intressenter i designprocessen påverkas vid design av tjänster. Fyra studier har genomförts för att studera hur användare, personal och andra intressenter involveras i tjänstedesignsprojekt. Två av studierna fokuserade på att bygga upp en holistisk bild av intressentinvolvering. Dessa båda studier genomfördes med intervjuer respektive deltagande observation som datainsamlingsmetod. De båda andra studierna fokuserade i mer detalj på specifika aspekter av intressentinvolveringen. Av dessa två studier så studerade en skillnader mellan hur designers och antropologer närmar sig etnografi och den andra vad som kommuniceras av de visualiseringar av tjänstemiljöer som är vanligt förekommande inom tjänstedesign. Slutsatsen dras att tjänstedesign kan beskrivas som en intressent-centrerad designdisciplin. Verktygen som används inom tjänstedesign är till stor grad lånade från annan kvalitativ forskning, men även designspecifika verktyg förekommer. Den information som fås genom intressentinvolvering omvandlas till insikter genom analys och syntes. Dessa insikter visualiseras sedan i lättillgängliga representationer av tjänstetransaktioner.

Titel: Konsumentens val av fastighetsmäklare Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi. Författare: Elin Hjulström Nyckelord: Marknadsföring, relationer, tjänst, lojalitet, fastighetsmäklare. Problemformulering: Vilka kriterier anser småhussäljare påverkar deras val av fastighetsmäklare och vilka av dem är avgörande i valet? Hur ska fastighetsmäklaren agera i och inför en fastighetsaffär för att skapa förtroende och för att få kunden att återkomma? Syfte: Att beskriva vilka kriterier som är viktiga och avgörande när en bostadssäljare väljer fastighetsmäklare. Teori: Som utgångspunkt används en modell över tjänstemarknadsföringsprocessen. Teori behandlas kring de olika stegen i modellen; önskemål och behov, utveckla och kommunicera tjänsterbjudandet, kundens förväntningar, kundmötet samt skapandet av kvalitet och lojalitet.  Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem konsumenter som nyligen har anlitat en mäklare. Respondenterna har relativt fritt fått berätta om deras val av fastighetsmäklare samt om hur de anser att processen har fortlöpt. Slutsats: Tre faktorer har visat sig vara avgörande i valet av fastighetsmäklare. Den första är förtroende för mäklaren som person framför allt men att mäklarfirmans rykte och image speglar seriositet spelar också en stor roll. Den andra gäller personkemin mellan säljaren och fastighetsmäklaren. De måste trivas tillsammans och det måste fungera att arbeta tillsammans under den period som försäljningen tar. Den tredje är fastighetsmäklarens bemötande mot kunden, att mäklaren uppträder professionellt och har förståelse för kundens behov. Mäklaren ska vara engagerad och hela tiden hålla säljaren uppdaterad och informerad om vad som händer i affären. Till skillnad från tidigare studier på området har även hårde värden som arvodets storlek och tjänstens innehåll visat sig ha betydelse.

Resandet ökar i dagens samhälle och människor söker nya upplevelser och utmaningar. Konkurrensen om besökarna är stor. Med hjälp av den nya informations- och kommunikationstekniken kan en elektronisk rese- och upplevelseguide utgöra ett alternativ i syfte att attrahera besökarna och få dem att stanna längre. Genom tekniken kan intressanta berättelser presenteras med både ljud, bild och video, s k multimedieteknik. För att besökaren ska kunna vara rörlig och samtidigt ta emot information krävs en mobil utrustning som exempelvis en handdator.Denna magisteruppsats i informatik ingår i ett projekt, uppdelat i tre steg. Projektet, som drivs på uppdrag av Vision Vimmerby och Högskolan Dalarna, har som mål att ta fram en elektronisk rese- och upplevelseguide, avsedd för vuxna bilburna besökare i Astrid Lindgrens landskap. Den elektroniska guiden ska presenteras via en handdator som besökare kan hyra vid Turistbyrån i Vimmerby.Målet för uppsatsen, som utgör första fasen av dessa tre, är att redogöra för en konceptuell generell modell för en elektronisk rese- och upplevelseguide. Grundtanken är att modellen lätt ska kunna appliceras på vilket resmål som helst. Förutsättningar för det skapas genom att använda befintliga nationella databaser.Vi har strävat efter att den konceptuella modellen ska vara komponentbaserad så att andra datakällor kan väljas utan att konceptet faller. Vidare har vi analyserat om VITSA-projektets tekniska grundplattform, som innehåller funktionalitet som är anpassad för den här typen av tjänster, är lämplig att använda.I arbetet har vi använt oss av befintliga teorier om mobilitet, tjänster och systemarkitekturer. Parallellt med att de befintliga teorierna har använts, har en strukturell modell för IT-tjänster vidareutvecklats. Vår tanke är att den vidareutvecklade modellen ska inspirera till användning och eventuellt användas som stöd vid fortsatt forskning om IT-tjänster.

Inom skolan har det länge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lärare ska kunna kommunicera med varandra på nätet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier är ett vitt begrepp som nämns lite var stans idag, men vad innebär då sociala medier? Sociala medier är ett samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud.

I The Pirate Bay-målet dömdes de tilltalade för medverkan till upphovsrättsintrång. De ansågs genom tillhandahållandet av internetleverantörstjänsten The Pirate Bay ha främjat brott. För att kunna aktualisera påföljder även för medverkansgärningar hänvisade HovR under målet till det medverkansansvar som enligt 23 kapitlet 4 § BrB kan åläggas den som inte anses som gärningsman men som främjat brottslig gärning med råd eller dåd. Domstolen uttrycker i målet att denna paragraf kan få orimliga konsekvenser vid en strikt ordalydelsetolkning, ändå synes det vara en liknande tolkning domstolen i slutänden använder sig utav vid aktualiserandet av medverkansansvar. Vid den bedömning domstolen gör av uppsåt för de tilltalades gärningar, framkommer det att uppsåt av svag karaktär, ett så kallat likgiltighetsuppsåt är tillräckligt. Vidare förs diskussioner från domstolens sida som framhäver att en tjänsts sociala adekvans är av betydelse för om leverantören av sidan bör anses som medhjälpare till brott. Var gränsen för en internetleverantörs ansvar egentligen går framstår onekligen som oklar, i slutänden verkar det helt vara en avvägning av den tillhandahållna tjänstens sociala adekvans i förhållande till vidtagna försiktighetsåtgärder. En sådan argumentation kan inte anses ge vidare vägledning för vad som egentligen krävs av internetleverantörer. HovR:s dom överklagades, HD beviljade dock inte prövningstillstånd för målet. HovR:s dom blev på så vis prejudicerande inför framtida mål inom ämnet. Det kan anses beklagligt att målet inte togs upp av HD då det lämnar vissa frågetecken kring vart gränsen för medhjälp till upphovsrättsintrång går. Det förekommer svårigheter att utifrån domen utreda gällande rätt och vad som faktiskt kan krävas av en internetleverantör för att denne ska kunna undgå att åläggas ett medverkansansvar. / In the Pirate Bay Case, the defendants were convicted of complicity in copyright infringement. By providing the Internet service The Pirate Bay, they were considered conducive of crime. In order to bring penalties for participation deeds to the fore, the Court referred the case to the participation responsibilities under Section 23 Chapter 4 § BrB, which states that Penal Code may be imposed on those who are not considered offenders but promoting criminal activity by advice or deed. The Court expresses that the goal of this section may have a disproportionate impact if literally interpreted, yet it seems to be such an interpretation the Court ultimately used in the actual case, by judging involvement responsibilities. At the Court’s judgement of the defendants’ intent, it appears that a weak character of intent, a so-called indifference-intent, is sufficient. Furthermore, discussions of the Court highlights that a service's social adequacy is relevant when judging accessories to crimes by the provider of the web page. The limit of liability of an Internet service provider, is undeniably ambiguous, at the end it seems solely to be a question of balance between the social adequacy of the service provided and precautions taken. Such argumentation cannot be considered providing additional guidance for Internet Service Providers. Courts judgement was appealed, but not granted leave of appeal by the Supreme Court. Thus the Courts judgment will be precedent for future cases of this subject. It is to be considered unfortunate that the case was rejected by the Supreme Court, as it leaves some question marks on where the limit of action to copyright infringement goes. There are difficulties on the basis of this verdict to interpret current law and what is actually required of an Internet Service Provider to avoid being subject of a participation liability.

In recent years, employees at large companies have started to demand that their employer should work more for good causes. The money the company wants to donate to charity is distributed mostly through a vote to decide where the money will be remitted. The purpose of this design case is to develop a design concept for a web-based donation service that involves all employees at a company. Furthermore, the authors of this study intends to explore how the motivation for employees of a company can be affected by participation in this service. In this design case, the service function, quality and concept was tested and evaluated. The testing phase consisted of a user test in which a number of participants tested a prototype of the service. The design process that was used in this design case is target design which is described by Goodwin (2009). For three days, user testing of the service and interviews with six individuals were conducted. The conclusions drawn in this study was that the process of giving needs to be trusted by the user, and there is a clear indication that the service would increase the motivation to work for it´s users.

No description available.