För att information ska kunna förmedlas behövs ett gemensamt språk att kommunicera på mellan sjuksköterska och patient. Kommunikationsproblem uppstår när gemensamt språk saknas och det blir omöjligt att kommunicera verbalt. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter när det inte finns ett gemensamt språk för verbal kommunikation och hur det upplevs att kommunicera via en mellanhand på akutmottagning. Studiens metod var av kvalitativ ansats med beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av åtta sjuksköterskor från en akutmottagning i Mellansverige. Semi-strukturerade intervjuer användes och det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att när den verbala kommunikationen uteblev upplevde flera sjuksköterskor att det kunde leda till missförstånd. I dessa situationer behövs en tolk och samtliga sjuksköterskor upplevde att det inte var optimalt med en anhörig som tolkade. Flera sjuksköterskor uttryckte en osäkerhet när professionella tolkar anlitades då de ansåg att kulturella värderingar kunde påverka tolkkvalitén. Samtliga sjuksköterskor ansåg att det krävdes mer arbete och fler undersökningar när det inte fanns ett gemensamt språk. Slutsatsen var att situationer där gemensamt språk saknas beskrevs som hanterbara då det skedde dagligen men att det fortfarande var ett problem. När det inte finns ett gemensamt språk ökar risken för missförstånd och patientens säkerhet och behandling blir lidande. Tolk upplevdes som det bästa hjälpmedlet, dock är kommunikation via en mellanhand alltid en tolkning och den blir inte detsamma som att tala direkt till patienten. I situationer då gemensamt språk saknas ställs högre krav på sjuksköterskans kompetens.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många olika språk talas och det är vanligt att människor som inte kan svenska söker vård. Det kan då vara svårt som sjuksköterska att utföra sitt arbete när en språkbarriär skapas. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer hos patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturöversikt användes som metod baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Upplevelser av otillräckligt informationsutbyte, missförstånd, bristande omvårdnad samt att använda tolk framkom av sjuksköterskor utifrån insamlad data. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar för att patienten får den information som behövs så att båda parter kan känna bekräftelse och trygghet. Tolkning är förslagsvis det mest effektiva tillvägagångssättet att bryta en språkbarriär för god omvårdnad.

No description available.

Introduktion: Då allt fler immigranter kommer till Sverige och väljer att stanna här ökar mängden äldre patienter med annan språklig och kulturell bakgrund. Vården påverkas och det ställs andra krav på vårdpersonalen i form av kulturell kompetens och kunskap i att arbeta med tolk. Syftet var att utifrån litteraturen belysa utmaningar vid demensutredning av personer med annan språklig och kulturell bakgrund än utföraren. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys utfördes. Resultat: Resultatet visade fyra kategorier. Demensutredning med underkategorierna bedömningsinstrument, utbildningsnivå och integrationsnivå. Återgivande av information med underkategorierna tolkens roll, utelämnad information och känsla av kontroll. Yrkeskompetens med underkategorierna kulturell kompetens, kunskapsluckor och bristande utredning. Kultur med underkategorin skillnader och hinder. Slutsats: Vårdpersonalen hade kunskapsluckor i kulturell kompetens, bedömningsinstrument och effektiv kommunikation med hjälp av tolk. Även tolkar hade bristande kunskap och utbildning. Kulturella skillnader i syn på demens som sjukdom och kunskap om demens påverkade arbetet med att sätta diagnos.

Introduktion/Bakgrund: Sjuksköterskor möter patienter som talar olika språk i sitt dagliga arbete.  Kommunikationen är en viktig del i sjuksköterskors arbete och är avgörande för att kunna skapa förståelse mellan sjuksköterskor och patienter. Tolk är det vanligaste hjälpmedlet att använda vid språkbarriärer. Språkbarriärer är en hindrande kommunikationssvårighet. World Health Organisation rapporterar att kommunikationssvårigheter är en bidragande orsak till att vårdskador kan uppstå i vården. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av tolkanvändning vid språkbarriärer inom slutenvården. Metod: Studien har genomförts genom att tillämpa Polit och Becks (2017) nio steg med ett induktivt förhållningssätt. Sökningarna efter litteratur har skett systematiskt i databaserna Cinahl och PubMed. Sökningarna genererade tio kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades genom SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier.  Resultat: Litteraturstudiens resultat genererade fyra teman: tidskrävande, oro och osäkerhet, begränsningar i kommunikationen och ett stöd i omvårdnadsarbetet. Slutsats: Sjuksköterskor erfar att tolken är det effektivaste hjälpmedlet vid språkbarriärer, dock är tolkanvändning inte problemfri. Tolkningstjänsterna har begränsningar och är tidskrävande, vilket skapar oro och osäkerhet hos sjuksköterskor.

No description available.

Bakgrund: Samhället blir allt mer mångkulturellt och en större press sätts på att sjuksköterskor kan möjliggöra en fungerande kommunikation med patienter. Om kommunikationen inte fungerar kan en språkbarriär uppstå mellan sjuksköterskor och patient. Då språkbarriärer kan påverka kvaliteten på omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskor kan hantera språkbarriärerna. Genom att använda en tolk kan språkbarriärer hanteras men det finns även brister i användandet av tolk. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk vid språkbarriär. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserats på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) samlade beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom sju subkategorier: Sjuksköterskors prioriteringar, Sjuksköterskors kunskap om användandet av tolk, Tillgänglighet av formell tolk, Tillgänglighet av informell tolk, Möjligheter vid användning av tolk, Svårigheter vid Sjuksköterskors användning av formell tolk och Svårigheter vid sjuksköterskors användning av informell tolk. Dessa subkategorier resulterade i två huvudkategorier: Sjuksköterskors erfarenheter av att få tillgång till tolk och Sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk. Slutsats: Att sjuksköterskor hade erfarenhet av att tolk var viktigt för att kunna hantera språkbarriärer, det i sin tur gav bättre möjligheter till en god omvårdnad. I sjuksköterskors användning av tolk fanns både möjligheter och svårigheter. I denna studie identifierades en kunskapsbrist i sjuksköterskors användande av tolk. En utbildning i sjuksköterskors användning av tolk ansågs kunna förbättra omvårdnaden vid språkbarriärer.

Bakgrund: Språkbarriärer är en försvårande omständighet för sjuksköterskor. Ettbegränsat informationsflöde har en stor inverkan på patientsäkerheten ochomvårdnadsprocessen. Tolkanvändning är en strategi för att få bukt medspråkbarriärer. Det används både professionella tolkar och ad hoc-tolkar.Efterfrågan på tolktjänster i Sverige är hög och kommer troligtvis öka i framtiden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans upplevelser ocherfarenheter av att arbeta genom tolk inom hälso- och sjukvård.Metod: En litteraturstudie har genomförts med elva studier av kvalitativ ansats.Studierna har granskats, analyserats och sammanställts.Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fem teman: “Tillgänglighet”,“Kvalitet i översättningen”, “Emotionellt engagemang och involvering”,“Patientens förtroende för tolken” samt “Ekonomiska och organisatoriskaaspekter”.Konklusion: Sjuksköterskan använder ofta ad hoc-tolkar eller ingen tolk trots attde är medvetna om de negativa konsekvenser som detta medför. Det beror till stordel på bristfällig tillgänglighet till professionella tolkar och ekonomiska faktorer. / Background: Language barriers are a problematic circumstance for nurses. Alimited flow of information has a big impact on patient safety and the nursingprocess. The use of interpreters is a strategy to overcome language barriers. Bothprofessional interpreters and ad hoc interpreters are used. The demand forinterpreter services in Sweden is high and will likely increase in the future.Aim: The aim of the literature review is to illuminate nurses’ experiences ofworking through an interpreter in health care.Method: A literature review was undertaken with eleven qualitative studies. Thestudies have been reviewed, analysed and compiled.Findings: The analysis of the articles resulted in five themes: “Availability”,“Quality in the interpretation”, “Emotional commitment and involvement”, “Thepatients confidence in the interpreter” and “Economic and organizationalaspects”.Conclusion: Nurses often use ad hoc interpreters or no interpreter even thoughthey are aware of the negative consequences. The main reasons are lackingavailability of professional interpreters and economic factors.

The aim of this study is to examine how counselors within youth and sexual health clinics in Stockholm experience conversations about sensitive issues through interpreters. The study is based on eight qualitative interviews, five with counselors and three with interpreters. The theoretical framework is based on selected concepts from the theory of symbolic interactionism which are the following: definition of the situation, social interaction, symbols, activity and the present. In addition to these concepts we have used to selected models from a communication theory: the barrier model and filter- and noise model. The results of the study show that counselors, in order to have conversations about sensitive issues, needs to be responsive, open. This is a balance between showing the youth that sensitive issues can be spoken of and respecting the youths’ limits. The results also show that the interaction between counselors and interpreters is complex, due to many factors and that most of the counselors experience it as a troublesome but necessary part of their work. The study also reveals a problematic situation caused by lack of knowledge about interpreters’ education, division of responsibilities and the lack of interpreters’, especially with the right education for this context.

I dagens svenska samhälle talas många språk, där språket är en central del i kommunikationen mellan människor. För att åstadkomma en god vård är det viktigt att kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare fungerar. För att språket inte skall vara ett hinder inom vården krävs det i vissa situationer att vårdare använder sig av auktoriserade tolkar. En tolk underlättar kommunikationen mellan vårdare och patienter med språksvårigheter inom hälso- och sjukvården. Brist på tolkanvändning i vården kan medföra till att patientens grundläggande behov inte synliggörs och leda till fel diagnostisering och bristande följsamhet från patienten. Distriktssköterskan i vissa förorter stöter dagligen på patienter med språksvårigheter, detta kan bli ett hinder för omvårdnaden. Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att använda tolk i primärvården.Sex distriktssköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier och visar att tolken möjliggör god omvårdnad, svårt att kommunicera genom tolk, tolk används utifrån patientens behov och situationen avgör huruvida tolk används eller ej.Tolk möjliggör kommunikation mellan patienter med språksvårigheter och distriktssköterskor och används i stor utsträckning av distriktssköterskan inom primärvården. Vissa svårigheter förekom vid användning av tolk, eftersom en trevägs kommunikation då används. Det framkom även i studien att tolk. / Program: Sjuksköterskeutbildning