Bakgrund: Vid årsskiftet 2019 var antalet utrikes födda i Sverige över två miljoner. Invandringens kraftiga tillväxt gör att patienter med annan språktillhörighet blir allt vanligare inom hälso- och sjukvård. För att möjliggöra kommunikationen mellan sjuksköterska och patient vid språkliga barriärer krävs det att varje patient bemöts utifrån sin egen förutsättning. Kommunikationen är nyckeln för att sjuksköterskan och patienten ska förstå varandra och vid språkliga barriärer bör tolk anlitas för att bedriva god och säker vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter och strategier av att vårda patienter med annan språktillhörighet.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tolv vårdvetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Den kvalitativa litteraturstudien resulterade i fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorier var ”Konsekvenser av språkliga barriärer”, ”Att använda tolk”, ”Att finna egna strategier och verktyg” och ” Följder av språkliga barriärer”.  Slutsats:  Språk- och kulturella barriärer är ett hinder för ömsesidig förståelse i det vårande mötet. Strategier likt tolk, kroppsspråk, medkänsla, teknikutrustning och ord på patientens språk visar sig vara viktiga hjälpmedel vid språkliga barriärer. Sjuksköterskan erfar att språkliga barriärer trots sin negativa påverkan resulterade i en personlig utveckling och kulturell kompetens.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle vilket medför att sjuksköterskan kan möta individer med olika språkbakgrunder, vilket kan leda till språkbarriärer. Sjuksköterskan ansvarar för att säkerhetsställa att information som ges är individanpassad. Användning av tolk kan hjälpa till att överkomma språkbarriärer inom omvårdnaden.  Syfte: Att utforska sjuksköterskors upplevelse av tolkanvändning i patientmötet. Metod: En allmän litteraturstudie med nio artiklar som analyserats med en tematisk analys Resultat: Litteraturstudien resulterade i två huvudteman: Sjuksköterskans färdigheter gällande tolkanvändning och Sjuksköterskans upplevelser i tolksamtalet. Under första huvudtemat identifierades två subteman: Strategier, Formell och reell kompetens. I det andra huvudtemat identifierades fyra subteman: Förväntningar, Förtroende, Problematik och Olika tolktyper. Slutsats: Sjuksköterskor saknar verktyg för att upprätthålla de olika ansvar hen besitter vid tolkanvändning och inkopplande av en tredje part i form av en tolk riskerar av skada patientens förtroende till sjuksköterskan. / Background: Sweden is a multicultural country which means that the registered nurse can meet patients with different language backgrounds, which could lead to language barriers. The registered nurses are responsible for providing information on an individual level. The use of an interpreter can be helpful for nurses to overcome language barriers in nursing care. Aim: To explore registered nurses experience use of interpreters in the patient meeting. Method: A general systematic literature study with nine articles analyzed with a thematic analysis. Results: The literature review resulted in two main themes: The nurse's skills regarding the use of interpreters and The nurse's experiences of the conversation with an interpreter. During the first main theme, two sub-themes were identified: Strategies and Formal and real competence. In the second main theme, there were three sub-themes identified: Expectations, Confidence, Issues and Different types of interpreters. Conclusion: Nurses lack the tools to maintain the various responsibilities they have when they involve a third party in the form of an interpreter, it can risk damaging the patient's trust to the nurse.

Sverige är ett multikulturellt samhälle och språkbarriärer är vanligt förekommande i vården. Oberoende av bakgrund har alla människor rätt att kunna förstå och göra sig förstådda. För att överbrygga språkbarriärer inom vården anlitas tolkar som en kommunikationsväg mellan patient och sjuksköterska. Det är viktigt att få en samlad bild av sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer och tolkanvändning för att identifiera behov och främja förutsättningarna att ge personcentrerad vård. Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vårdsituationer med tolk. Denna studie är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och har genomförts genom analys av granskade och publicerade vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att vårdsituationen med tolk är komplex och har en inverkan på vårdmötet och vårdrelationen samt att utbildning och kompetens är avgörande faktorer för utfallet av tolksituationen och att ge personcentrerad vård. Slutsatsen visar att utbildning i interkulturell vård och utbildning i tolkanvändning skulle ge sjuksköterskor ökade möjligheter att planera och förbereda vårdmöten med tolk, nyttja tolkresursen förtjänstfullt samt stärka vårdrelationen med patienten.

Migration har alltid funnits men har ökat mer och mer på senare tid vilket lett till ökade krav på anpassning av kommunikation i vården. Sjuksköterskans fyra huvudansvar såsom att främja hälsa, förebygga sjukdomar, återställa hälsa och lindra lidande kan försvåras och förhindras av eventuella språkbarriärer. För att svara till studiens syfte har studiedesignen systematisk litteraturöversikt använts. I aktuellt arbete har tio stycken kvalitativa artiklar valts ut från databaserna Cinahl, Pubmed och Psychinfo enligt bestämda inklusions- och exklusionskriterier vilka därefter har kvalitetsgranskats. I artiklarna benades de två huvudtemana kommunikationssvårigheter och tolkbruk ut. Konsekvenserna av kommunikationssvårigheter visar sig kunna resultera i felbehandling av patienter, ökade kostnader samt bristfällig sekretesshantering. Personalen inom vården har också visat sig funnit på egna strategier som kan hjälpa dom i samtalet med patienterna. Detta leder in på det andra huvudtemat i resultatet vilket är hur olika tolkbruk kan se ut. I de flesta fall visar det sig att sjukvårdspersonal använder sig av den som är närmast till hands och kan kommunicera på aktuellt språk vilket då gärna blir kollegor, anhöriga och eller vänner. Kvaliteten på det tolkade samtalet är således skiftande beroende på vilket typ av tolk som används. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors, samt i viss mån övrig vårdpersonals erfarenheter av att kommunicera med patienter med annat modersmål än ens egna samt eventuellt användande av tolk i dessa situationer. / Migration has always existed, but has increased more and more recently, which has led to increased demands for adaptation of communication in healthcare. The nurse's four main responsibilities such as promoting health, preventing illness, restoring health and alleviating suffering can be made more difficult and prevented by any language barriers. In order to meet the purpose of this study, the study design used is a systematic literature review. In the current paper, ten qualitative articles have been selected from the databases Cinahl, PubMed and Psychinfo according to specific inclusion and exclusion criteria, which have subsequently been quality checked. In the articles, the two main themes of communication difficulties and interpretation were pointed out. The consequences of communication difficulties can prove to result in malpractice of patients, increased costs and inadequate confidentiality management. The healthcare staff has also found their own strategies that can help them in talking to patients. This leads to the second main theme of the result, which is how different interpretations can be seen. In most cases, it turns out that healthcare professionals make use of the closest person whom is able to communicate in the current language, which often is a colleague, a relative and or a friend. The quality of the interpreted conversation is varied depending on the type of interpreter at hand. The purpose of the literature study was to elucidate nurses, and to some extent the experience of other nursing staff in communicating with patients with other native language than their owns as well as the use of an interpreter in these situations.

I takt med att vårt samhälle blir allt mer mångkulturellt så möter vi allt större andel människor med olika kulturell bakgrund och med bristande språkkunskaper. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de kommunikationsproblem som bristande språkkunskaper och kulturella skillnader medför i mötet mellan patient och vårdpersonal. Metoden bestod av databassökningar i PubMed och Cinahl, 10 artiklar valdes och granskades. Ur dessa artiklar framkom litteraturstudiens resultat som belyser aspekter såsom tolkproblematiken, användningen av tvåspråkig vårdpersonal och anhöriga som tolk, vårdrelationen och utbildningsbehovet hos vårdpersonalen. Författarna fann att det råder en begränsad tolktillgänglighet och en osäkerhet kring tolkningens tillförlitlighet. Tvåspråkig vårdpersonal används och anses ge patientcentrerad information men innebär en belastning för vårdpersonal. Inom vårdrelationen finns både positiva och negativa attityder i mötet och en upplevd oro. / As our society becomes increasingly multicultural we meet a bigger proportion of people from different cultural backgrounds and with a lack of language proficiency. The aim of this literature review was to illuminate communication problems that arise due to lack of language proficiency and cultural differences in the encounter between patients and health care personnel. The method consisted of database searches in PubMed and Cinahl, 10 articles were chosen and reviewed. From these articles the literature review’s results arose and illuminate aspects such as interpretation problems, the use of bilingual health care personnel, the health care relationship and the educational needs of health care personnel. The authors found there are a limited interpreter access and an uncertainty regarding the accuracy of the interpreted. Bilingual health care personnel are used and are considered giving patient-centered information but involve a heavier workload for the personnel. Within the health care relationship there are both positive and negative attitudes and a shared tension between patient and health care personnel.

Syftet med vår studie var att ur vägledarens perspektiv skapa en beredskap för att kunna arbeta med tolk i vägledningssamtal. Vi har undersökt vad verksamma studie– och yrkesvägledare, utifrån erfarenhet, säger om att vägleda i samtal med tolk som språklänk. Rörlighet över världens gränser ställer krav på individen att dagligen och i många olika situationer hantera kontakter med människor med olika kulturella bakgrunder. I vägledningssamtal arbetar studie- och yrkesvägledare med tolk som möjliggör kommunikation om det finns språkbarriärer mellan sig och sin klient. Det ställer krav på vägledaren att veta hur man arbetar med tolk i samtalet men även krav på hur man hanterar kulturmötet som också ska tolkas. Vi har tittat på vilka utmaningar i kommunikationen man som vägledare kan stå inför i dessa samtal. Samt vilka metoder som kan användas för att upprätthålla kvalitet i samtalen. Vår studie är kvalitativ med en fenomenologisk inriktning och vi använde oss av kommunikationsteori och modeller samt konstruktivistisk vägledningsteori och metod för att analysera vår empiri.Huvudresultatet visar på utmaningar i att rätt budskap ska nå fram utan missuppfattningar, tolkar som inte håller sig till sina riktlinjer, samt kulturella barriärer som ska överbryggas. Genom att prioritera relationsskapandet med sin klient, vara övertydlig i kommunikationen, ha en medvetenhet om tolkens arbete och våga ställa krav, se den icke-verbala kommunikationens betydelse och samtidigt vägleda i en kulturkontext kan kvaliteten i samtalet bibehållas.

Bakgrund: På senaste åren har Sverige sett en stor invandringsökning, och som konsekvens har behovet av tolkar inom hälso- och sjukvården ökat. Migrantgrupper har flera vårdbehov som inte är adresserade vilket resulterat i en belastning på hälso- och sjukvården. På grund av språkbarriärer resulterar det till att sjuksköterskans förmåga att kommunicera funktionellt med patienten och identifiera vårdbehov försämras. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att kommunicera med patienter via tolk. Metod: Litteraturöversiktens resultat sammanställs utifrån 11 kvalitativa originalartiklar. Kvalitetsgranskning utfördes utifrån Fribergs granskningsmall. Analysen utfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatets huvudfynd är relationen mellan sjuksköterskan, patienten och tolken, vilket visar på utmaningar i kommunikationen som resulterar till ett sämre förhållande. Sjuksköterskans upplevelse av telefon- och videotolk, beskriver sjuksköterskans upplevelse av att använda telefon- och videotolk och dess potential. Utmaningar och praktiska fördelar med informella tolkar, visar vilka risker som finns vid användning av informella tolkar och när det kan vara nödvändigt. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras litteraturöversiktens huvudfynd med interaktionsteorin av Joyce Travelbee. Det pekar på utmaningar i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten med olika språkbehov och utforskar tolkens funktion i sammanhanget. Samt diskuteras kring potentiella lösningar eller strategier till att främja kommunikationen. Slutsats: På grund av ökad invandring ökar behovet av tolkar vilket påverkar sjuksköterskans förmåga att ge säker och patientcentrerad vård. Mer utbildning och teknologiska lösningar som telefon- och videotolkning kan hjälpa till att hantera dessa hinder. / <p>2023-12-20</p>

Bakgrund: Kvinnans upplevelse av personalens verbala- och ickeverbala  kommunikation under förlossningen är en avgörande faktor för deras förlossningsupplevelse. Trots det används tolk inte i lika stor utsträckning inom förlossningsvården som övrig hälso- och sjukvård. Barnmorskan ska enligt kompetensbeskrivningen ha kompetens att tillgodose patientsäker, personcentrerad, jämlik, tillgänglig och kontinuerlig vård.  Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av språkbarriärer med kvinnor inom förlossningsvården.  Metod: En kvalitativ design med strukturerade digitala intervjuer innehållande öppna frågor. 29 barnmorskor inkluderades i arbetet. En tematisk analys enligt Braun &amp; Clarke genomfördes.  Resultat: Barnmorskorna menade att språkbarriärer påverkade relationen till kvinnan negativt och att det blev svårare att bygga en relation när den verbala kommunikationen brast, vilket påverkade barnmorskorna känslomässigt. Närvaro skapade bättre förutsättningar för barnmorskans lyhördhet, vilket ansågs som ett viktigt verktyg. Andra verktyg som barnmorskorna använde sig av var telefontolk, anhörigtolk, kroppsspråk, gester, Google Translate och appar. Flera av barnmorskorna uttryckte en önskan om implementering av kulturdoulor istället för tolkar.  Konklusion: Resurser som tillät barnmorskan att vara närvarande hos kvinnan samt gav utrymme för tolkanvändning sågs som bristfälliga. Flertalet barnmorskor hade erfarenhet av att det blev svårare att etablera en relation till kvinnan, vilket påverkade barnmorskorna känslomässigt. Kroppsspråk och tolk sågs som viktiga verktyg. Flertalet barnmorskor önskade implementering av kulturdoulor.  Nyckelord: Språkbarriär, barnmorska, förlossning, tolk

Bakgrund: Sverige är ett av många länder som karaktäriseras av ett multikulturellt samhälle och en anledning till detta är en stor ökning i migration. Som ett resultat av en ökad migration har det setts en ökad variation på vilka typer av språk som hälso- och sjukvården möter i det dagliga arbetet. Detta har också resulterat i en ökad efterfrågan efter tolkar för att kommunikationen med hälso- och sjukvården ska fungera.    Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att använda tolk i mötet med hälso- och sjukvården.  Metod: En strukturerad litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen är genomförd i databaserna CINAHL och Psycinfo.  Resultat: Analysen av resultatet presenteras i fyra överkategorier 1) tolkens kunskapsbrister skapar förvirring och frustration 2) brist i tolkens professionella bemötande skapar obekväma möten 3) tolkens förmåga att få patienten att känna tillit 4) tolken underlättar och försvårar kommunikationen.  Slutsats: Att använda en tolk i möten med hälso- och sjukvård hade både negativa och positiva utfall för patienten. Patientens upplevelse av att använda tolk varierade beroende på vem tolken var och hur denne utförde sitt uppdrag. Upplevelsen var relaterad till tolkens förmåga att få patienten att känna sig sedd och hörd samt trygg och bekväm med att uttrycka sig.

Bakgrund: Med den ökade mängden människor som behöver emigrera till utrikes länder innebär det att vården i det mottagande landet utsätts för nya utmaningar för att ge fullständig och jämlik vård till alla nya invånare. Sjuksköterskor är en del av ett vårdteam som utsätts för språkskillnader i arbetet. Då språkbarriärer påverkar sjuksköterskans arbete innebär detta att det personcentrerade arbetet och patientsäkerheten kan påverkas samt att dessa språkbarriärer kan leda till ett vårdlidande av patienten. Syfte: Studiens syfte var att utforska sjuksköterskors erfarenheter av hur språkbarriärer påverkar vårdandet. Metod: Studien utgörs av en kvalitativ sammanställning av 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar presenterade i en integrerad sammanställning enligt Friberg (2022). Resultat: I resultatet identifierades tre teman; språkbarriärernas inflytande på sjuksköterskans vårdande av patienten, sjuksköterskors erfarenheter av tolkanvändning och sjuksköterskors förslag på ändringar för att underlätta språkbarriärer. Slutsats: Flera svårigheter uppkommer i vårdandet av patienter i samband med språkbarriärer som kan påverka patientsäkerheten och personcentrerad vård. Trots motgångar använder sig sjuksköterskor av olika hjälpmedel i form av både digitala samt icke- digitala för att bemöta och överkomma dessa hinder.