Background: Mental illness can aggravate difficulties in transcultural nursing. Migrants often have one form of mental illness or another depending on their past experiences. They might understand the healthcare systems in their homelands and also have expectations from the system in their host country. Distrust for both staff and the system might arise when these expectations are not met. Underlying cultural perceptions of mental illness can be one of the reasons why these issues are not addressed which can create more suffering for these patients. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of transcultural nursing in connection with care of patients with mental illness in a closed ward setting. Method: Personal interviews with eight nurses at a hospital in mid-Sweden. The interviews were processed using qualitative content analysis. Findings: Nurses identified a number of difficulties in the care of mentally ill patients whose cultural background differed from theirs. These emanated from language barriers, cultural perceptions and the nurses’ approach. Conclusion: The nurses needed to approach every patient individually to overcome cultural difficulties and mental illness. By doing this, they were able to establish individual focus and a sense of security required to reach patients and offer good care.

<p>Eftersom tolkanvändning är vanligt förekommande i socialt arbete ville vi undersöka socialarbetarens erfarenheter av tolkanvändning. Syftet med vår studie var att få ta del av socialarbetarens uppfattning om sin egen roll som tolkanvändare, hennes syn på tolkens roll och på tolkförmedlingens indirekta roll i tolksamtal. Studien baserades på tidigare forskning i området och kvalitativa intervjuer med åtta social-arbetare inom socialtjänsten som var vana vid att tala genom tolk. Intervjusvaren analyserades med hjälp av socialkonstruktivistiska och handlingsteoretiska begrepp. Vår slutsats var att socialarbetaren saknade norm för tolkanvändning och därmed ställde orimliga krav och förväntningar på tolken, vilket kunde vara en av orsakerna till att gränsöverskridanden sker. Därigenom kom vi fram till att introduktion i tolkanvändning borde ingå i socionomutbildningen.</p>

Eftersom tolkanvändning är vanligt förekommande i socialt arbete ville vi undersöka socialarbetarens erfarenheter av tolkanvändning. Syftet med vår studie var att få ta del av socialarbetarens uppfattning om sin egen roll som tolkanvändare, hennes syn på tolkens roll och på tolkförmedlingens indirekta roll i tolksamtal. Studien baserades på tidigare forskning i området och kvalitativa intervjuer med åtta social-arbetare inom socialtjänsten som var vana vid att tala genom tolk. Intervjusvaren analyserades med hjälp av socialkonstruktivistiska och handlingsteoretiska begrepp. Vår slutsats var att socialarbetaren saknade norm för tolkanvändning och därmed ställde orimliga krav och förväntningar på tolken, vilket kunde vara en av orsakerna till att gränsöverskridanden sker. Därigenom kom vi fram till att introduktion i tolkanvändning borde ingå i socionomutbildningen.

Det är betydelsefullt att individen har hälsosamma levnadsvanor för att behålla en god funktionsförmåga i åldrandet och för att minska risken för att drabbas av folksjukdomar. Föreningsliv är en form av en hälsofrämjande insats som lockar många äldre då det ger möjlighet att träffa andra äldre med liknande bakgrund, upplevelser och som talar samma språk. Syriska föreningen bildades år 1977 och arbetar för att på bästa sätt integrera de arabspråkiga invandrarna i det svenska samhället, men också för att stärka bandet mellan det gamla hemlandet och Sverige. Syftet med denna studie var att studera den deltagande gruppens upplevelser av hälsoprojektets verksamhet som bedrivs för äldre arabspråkiga i den Syriska föreningen i Vällingby samt hur hälsoprojektet påverkat deltagarnas självupplevda hälsa. En kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer har tillämpats. Studiens resultat visade att informanterna upplevde att hälsoprojektet hade gett någon form av resultat, antingen fysiska förändringar eller en förbättrad självupplevd hälsa. Det varierade utbudet av aktiviteter har berört faktorer som har betydelse för hälsan vilket informanterna har upplevt som positivt och givande. Efter att ha deltagit i hälsoprojektet upplevde informanterna att de blivit mer medvetna om sin hälsa samt att deras kunskaper om kroppen har ökat. / Healthy lifestyle maintain functional capacity in aging and reduces the risk of illness. Associations, attracting older persons by giving them the opportunity to meet other older people with similar backgrounds, experiences, and who speak the same language, provides health promotive efforts. Syrian Association was formed in 1977 and is working on how best to integrate the Arab-speaking immigrants in Swedish society, but also to strengthen the link between the old country and Sweden. The purpose of this study was to examine the participation of the group's experiences of health project activities for the elderly in the Arab-language Syrian Association in Vällingby and how Health project affected participants' self-perceived health. The qualitative methodology in the form of individual interviews was applied. The informants felt that the health project had some form of influence on, either physical changes or an improved self-perceived health. The study’s results showed that informants felt that health project had some form of impact, either physical changes or an improved self-perceived health. The varied ranges of activities have focused on factors that are important to health, which has the informants perceived as positive and successful. Having participated in the health project informants experienced that they become more aware of their health and their knowledge of the body has increased.

Aim: The aim of this study was to investigate nurses’ experiences of communicating with patients with immigrant backgrounds regarding language barriers, patient relations and use of interpreter. Method: Eight persons participated in this study. Four registered midwives were interviewed in a focus group and one clinical lecturer with a district nursing background, one midwife and two district nurses were individually interviewed about their experiences. The content was analysed using a qualitative content analysis. Results: Four themes, seven categories and 15 subcategories revealed. The study shows that the interviewees felt ambivalence regarding given information and lack of time in their performance. A good meeting with the patient were determined for the performance. The chatting between the nurse and the patient created a good relationship. Negative aspects which had an effect on the relationship with the patient were when, for example, an interpreter or a significant other was involved. Discrimination was also brought up as a negative impact. If the patient had a limited vocabulary or there were no access to an interpreter the interviewees experienced communication problems. Authorized interpreter and significant other who acted as an interpreter were described in both positive and negative ways. Culture differences affected the work and how the patients adopted the information. Conclusion: When the patient does not have Swedish as a mother tongue, the chatting part of the conversation gets lost. Interpreters, significant others and the Internet are used to overcome language difficulties. Also cultural differences create challenges in these conversations. Our study indicates that more knowledge about these patient encounters is needed.

Allt fler personer i det svenska samhället kommer från en annan kultur än den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero på ett eget val eller att omständigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation är en förutsättning för såväl god vård som för delaktighet. Syftet med denna studie är att beskriva icke svensktalande personers känsla av delaktighet i vårdmötet med och utan tolk. Studien är en kvalitativ intervjustudie.  Det erhållna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patientens delaktighet i vårdmötet är större med tolk än utan. Studien visar också att bemötandet från distriktssköterskans sida är viktigt för känslan av delaktighet. Detta bemötande handlar mer om den känsla distriktssköterskan förmedlar än om det som faktiskt sägs och görs. Resultatet visar även att patienternas tilltro till tolkarna vacklar. Delaktighet, kommunikation och bemötande diskuteras i relation till hållbar utveckling. Författarna menar att det är viktigt att använda tolk i vårdmöten framför allt vid det första besöket i hemsjukvården samt att distriktssköterskan bör vara medveten om hur mycket bemötandet betyder för den icke svensktalande patientens känsla av delaktighet. Författarna diskuterar också etiska aspekter i intervjusituationen med den icke svensktalande informanten.

Studiens syfte är att söka få en utökad kunskap och förståelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrävande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjälp från taktiltolk. Respondenterna var från början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvärr föll två personer ifrån av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har använts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förståelse. Resultatet visar på att flertalet av respondenterna dock inte alla, anser att det inte finns några problem på grund av sina handikapp, då det gäller högskole- och universitetsstudier. / annika.fagerberg@comhem.se 0709-902072

Bakgrund: Med ökad migration ställs nya krav på hälso- och sjukvården att utveckla en sjukvård som möter behoven hos människor från andra kulturer. Detta innebär att sjuksköterskan behöver utforma vården efter patientens individuella och kulturspecifika behov. Att kunna kommunicera utan hinder är en förutsättning för att kunna ge och få god omvårdnad. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa erfarenheter av att använda sig av och kommunicera med hjälp av tolk ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analysen identifierades fyra teman: Tolken som en bro över språkbarriären, Begränsningar i samtalet, Bristande organisation och Kulturkompetens. Resultat: Flertalet sjuksköterskor erfor att tolkens kompetens och trovärdighet var avgörande för kvaliteten på vårdsamtalet. Vården påverkades negativt av språkbarriärer då sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde ge vård på lika villkor till de patienter som de saknar ett gemensamt språk med. Det fanns även strukturella problem både inom sjukvården och hos tolkförmedlingarna, vilket gjorde att sjuksköterskorna avstod från att använda sig av professionella tolkar. För att kunna bemöta patienter från olika kulturer krävs en lyhördhet för vad det finns för kulturspecifika behov hos den som ska vårdas. Detta gäller även vid valet av tolk. Slutsats: Sjuksköterskor måste bli medvetna om hur viktigt det är för vårdens utfall, compliance och patientens välbefinnande att professionella tolkar är närvarande då ett gemensamt språk saknas. En ökad kulturell kompetens bland sjuksköterskor krävs för att på bästa sätt bemöta patienter med kulturspecifika behov. Klinisk betydelse: Begränsad kommunikation påverkar vårdkvaliteten. Tydligare riktlinjer och en mer strukturerad organisation kring tolkservice krävs för att underlätta användandet av tolkservice. Sjuksköterskorna bör få mer utbildning och information kring vikten av att använda tolk vid samtal med patienter som inte behärskar det inhemska språket. / Background: In a globalised world, healthcare systems are increasingly required to develop ways to meet the needs of patients with different cultural backgrounds. As such, nurses are required to adapt the care they give to meet a patient’s individual and culture-specific needs. Unimpeded communication is a prerequisite for both receiving and providing good nursing care. Aim: The aim of the study is to explore, from a nursing perspective, the experiences of using, and communicating through, an interpreter. Method: A literature review based on ten research papers with a qualitative method. On analysis, four themes were revealed: The interpreter bridging the language barrier, Conversational limitations, Organisational deficiencies and Cultural competence. Result: The nurses felt that an interpreter’s skill and reliability were decisive in determining the quality of the conversation. The language barrier adversely affected the care given as the nurses felt that they were unable to provide equality in healthcare to those patients with whom they did not share a common language. In addition, there were systematic problems within both the healthcare system and the interpreting agencies which meant that the nurses avoided using professional interpreters. Treating people from other cultures with respect requires sensitivity for the culture-specific needs a patient may have. This also affects the choice of interpreter. Conclusion: In situations where nurse and patient lack a common language, nurses should be aware of the importance of professional interpretation for the patient outcome, for patient compliance and for the patient’s well-being. If the needs of patients with culture-specific requirements are to be met, nurses need to acquire a higher level of cultural competence. Clinical implication: Limited communication affects the quality of care. Clearer guidelines about interpretation services and improved organisational structure are needed in order to better facilitate the use of interpretation services. More training and information is needed for nurses so that they appreciate the importance of using an interpreter when conducting conversations with patients who do not speak the local language. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2013</p>

Sverige är ett mångkulturellt samhälle med flera olika etniska grupper. I sjukvården möter sjuksköterskor patienter med olika bakgrunder och som talar andra språk. För att kunna erbjuda vård som har fokus på patienten behöver sjuksköterskan etablera en dialog med patienten. Patienten måste få möjlighet att uttrycka sina erfarenheter, lidanden och tankar. Men på grund av den potentiella språkbarriären kan kommunikationen utebli eller försvåras. En rekommenderad kommunikationsstrategi för att övervinna språkbarriärer är genom formell tolkning. För närvarande finns det dock ett begränsat antal formella tolkar och detta gör att utbudet av tolkarna möter inte efterfrågan. Det innebär att sjuksköterskan inte alltid kan ordna en tolk. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor kan kommunicera med patienter när språkliga hinder föreligger. Studien bygger på en litteraturöversikt som innehåller tio vetenskapliga artiklar. I resultatet beskrivs hur sjuksköterskan kan övervinna språkbarriärer. Den formella tolken är det första alternativet och bidrar till god vårdrelation mellan sjuksköterskan och patienten. Andra sätt att överkomma språkbarriär frågan var genom användning av flerspråkig personal och informella tolkar som vänner och släktingar till patienten. Både formella tolkar och flerspråkig personal bidrar till flera fördelar. Däremot att låta anhöriga tolka innebär för det mesta nackdelar. Betydelsen av icke-verbala uttryck samt att ta tid och behovet av att förstå kulturella bakgrund framhävs som viktig för att övervinna språkbarriärer. I diskussionen betonas att sjuksköterskor behöver utbildning i tolkninganvändning och formella tolkar behöver utbildning i medicinska termer. Informella tolkar bör undvikas, men flerspråkig personal och kulturella kompetens är viktiga tillgång till multikulturell vård.

Idag är cirka en miljard människor på flykt i världen och cirka 250 miljoner av dessa människor är internationella migranter med syfte att bosätta sig i ett annat land. Sedan flera hundra år har människor invandrat till Sverige vilket har gjort Sverige till ett mångkulturellt land där stora delar av befolkningen helt eller delvis talar ett annat språk. Detta ställer högre krav på sjukvården för att kunna ge varje patient en god, säker och individanpassad vård trots språkbarriärer. Ökade antal akuta besök samt längre vårdtider är två exempel till följd av språkbarriärer i vården som i sin tur bidrar till oönskade konsekvenser, exempelvis ökade vårdkostnader. Syftet var att undersöka hur patienten erfar att vårdandet påverkas när vårdpersonal och patienter inte talar samma språk. Studien är en litteraturstudie där 10 tidigare publicerade vetenskapliga artiklar har granskats. Studien resulterade i sex kategorier: hotad patientsäkerhet skapar otrygghet, missförstånd leder till frustration, att inte känna sig delaktig i sin vård, tolk kan sätta det vårdande mötet på prov, enkelt och tryggt när en familjemedlem tolkar, ovisshet om rätt information når fram. Språkbarriärer i vården kan leda till att patienter får en sämre omvårdnad vilket kan äventyra deras hälsa. Detta kan generera i stora förödelser såsom allvarliga skador eller i värsta fall döden. Kommunikationen har en central roll och är betydelsefull i mötet mellan vårdpersonal och patient. En god kommunikation kan leda till en större förståelse och respekt samt en ökad delaktighet hos båda parter.