<p>Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i åldersgruppen 16-19 år upplever sin</p><p>livskvalitet samt att undersöka om det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sin</p><p>livskvalitet. Studien genomfördes på en gymnasieskola i Mellansverige i januari 2008 och är</p><p>en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med beskrivande och jämförande design. Sammanlagt</p><p>deltog 90 elever, 47 flickor och 43 pojkar. Författarna använde sig av instrumentet Life</p><p>Satisfaction Questionnaire (LSQ). Huvudresultatet visade att hela undersökningsgruppen</p><p>skattade högst livskvalitet i faktorn fysiska symtom. Lägst livskvalitet upplevde eleverna sig</p><p>ha i faktorerna kvaliteten i vardagslivets meningsfulla och roliga aktiviteter. I jämförelsen</p><p>mellan könen, fanns signifikanta skillnader i upplevd livskvalitet. Pojkarna upplevde</p><p>signifikant färre fysiska symtom än flickorna. Flickorna i sin tur upplevde kvaliteten i</p><p>relationer till vänner och närstående signifikant högre än pojkarna. Ungdomarna bedömde</p><p>sina studieresultat och sin förmåga att klara av studierna som goda, flickor hade på dessa</p><p>frågor skattat signifikant högre värden än pojkarna. De flesta eleverna upplevde sig inte som</p><p>mobbade. På frågan om nedstämdhet hade en tredjedel av ungdomarna uppgett att de i viss</p><p>utsträckning eller mer känt sig nedstämda. På denna fråga hade pojkarna skattat signifikant</p><p>högre värden än flickorna.</p><p>Nyckelord: Livskvalitet,</p> / <p>The purpose of this study was to describe how adolescents in the age of 16-19 experience</p><p>their quality of life and to explore if there are any differences between the sexes.</p><p>The study was carried out at a high school in Sweden during January 2008 and is an</p><p>empirical, quantitative cross sectional study with a descriptive and comparative design. The</p><p>final sum of participants were 90, 47 girls and 43 boys. The authors used the Life Satisfaction</p><p>Questionnaire. The results of the study showed that the highest scores were found in physical</p><p>symptoms. The teenagers scored lowest in the everyday life’s fun and meaningful activities.</p><p>The result showed differences between the sexes, boys rated significantly higher quality of</p><p>life than girls in physical symptoms, whereas girls rated their quality of life significantly</p><p>higher in relations to family members and friends. The teenagers estimated their study result</p><p>and their ability to manage their studies as rather good, in these subjects, the girls rated</p><p>significantly higher scores than the boys. The majority of the students did not feel harassed. A</p><p>third of the adolescents stated that they had felt depressed in some degree or higher. In this</p><p>question, the boys rated significantly higher scores than the girls.</p><p>Keywords: Quality</p>

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i åldersgruppen 16-19 år upplever sin livskvalitet samt att undersöka om det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sin livskvalitet. Studien genomfördes på en gymnasieskola i Mellansverige i januari 2008 och är en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med beskrivande och jämförande design. Sammanlagt deltog 90 elever, 47 flickor och 43 pojkar. Författarna använde sig av instrumentet Life Satisfaction Questionnaire (LSQ). Huvudresultatet visade att hela undersökningsgruppen skattade högst livskvalitet i faktorn fysiska symtom. Lägst livskvalitet upplevde eleverna sig ha i faktorerna kvaliteten i vardagslivets meningsfulla och roliga aktiviteter. I jämförelsen mellan könen, fanns signifikanta skillnader i upplevd livskvalitet. Pojkarna upplevde signifikant färre fysiska symtom än flickorna. Flickorna i sin tur upplevde kvaliteten i relationer till vänner och närstående signifikant högre än pojkarna. Ungdomarna bedömde sina studieresultat och sin förmåga att klara av studierna som goda, flickor hade på dessa frågor skattat signifikant högre värden än pojkarna. De flesta eleverna upplevde sig inte som mobbade. På frågan om nedstämdhet hade en tredjedel av ungdomarna uppgett att de i viss utsträckning eller mer känt sig nedstämda. På denna fråga hade pojkarna skattat signifikant högre värden än flickorna. Nyckelord: Livskvalitet, / The purpose of this study was to describe how adolescents in the age of 16-19 experience their quality of life and to explore if there are any differences between the sexes. The study was carried out at a high school in Sweden during January 2008 and is an empirical, quantitative cross sectional study with a descriptive and comparative design. The final sum of participants were 90, 47 girls and 43 boys. The authors used the Life Satisfaction Questionnaire. The results of the study showed that the highest scores were found in physical symptoms. The teenagers scored lowest in the everyday life’s fun and meaningful activities. The result showed differences between the sexes, boys rated significantly higher quality of life than girls in physical symptoms, whereas girls rated their quality of life significantly higher in relations to family members and friends. The teenagers estimated their study result and their ability to manage their studies as rather good, in these subjects, the girls rated significantly higher scores than the boys. The majority of the students did not feel harassed. A third of the adolescents stated that they had felt depressed in some degree or higher. In this question, the boys rated significantly higher scores than the girls. Keywords: Quality

The aim of this study is to describe teenagers' experience of being diagnosed with cancer. A cancer diagnosis very dramaticaly changes the lives of a teenager and its relatives. Cancer is a loaded word that most people associate with death and the teenager and its relatives generally react with despair and anxiety towards. Adolescence is a very emotionally difficult period with many physical and psychological changes, and it is therefore particularly difficult to suffer from a serious illness like cancer during this period. The method used when conducting this study is qualitative content analysis of various blogs written by teenagers living with cancer and resulted in six categories. The result of this study shows that the analyzed teenagers have similar feelings and experiences, although they are described in various ways. Constant fear and living in uncertainty are considered to be particularly difficult. Teenagers who have cancer develope a different outlook on life and value small things differently. The teenagers included in this study have often felt alone in their situation and that no one understands them. Blogs have been used as a form of therapy where the teenagers can express their feelings. A nurse can inform and encourage patients to use blogs both in order to read about people in simular situations and also as a forum to express their own feelings.

Bakgrund: Tonåringars omvårdnadsbehov är på flera plan ett brett och utmanande arbete. Den inskrivna tiden kan för tonåringar påverkas på olika sätt genom individuell anpassning av vården. Upplevelsen av vården uppfattas olika av olika individer vilket gör kunskapen i detta än mer komplex. I detta har sjuksköterskor en stor roll i att främja tonåringars välmående under den inskrivna tiden.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda tonåringar inskrivna på vårdavdelning.Metod: 13 sjuksköterskor intervjuades på fyra sjukhus i södra Sverige och innehållet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Olika kategorier av sjuksköterskors erfarenheter togs fram. Att mötet med tonåringar kunde vara både problematiskt och roligt framfördes av sjuksköterskorna, där vikten av ett bra bemötande, anpassad kommunikation och en fungerande relation var delar som diskuterades. Två stora utmaningar sjuksköterskorna såg i sitt arbete med tonåringar var att kunna motivera dem och att bedöma deras mående. Sjuksköterskornas erfarenheter om tonåringars situation på sjukhus lyftes också fram och innefattade erfarenheter om bland annat utveckling, integritet och föräldrars närvaro. Där tonåringars individuella utveckling ledde till frågor och funderingar avseende mognadsnivå. Till sist reflekterades sjuksköterskors syn på vårdmiljöns betydelse för tonåringars upplevelse av vårdtiden.Slutsats: Genom en större mängd forskning avseende sjuksköterskors erfarenheter i vården av tonåringar kan omvårdnaden av tonåringar i framtiden troligen bli ännu bättre. Ju fler sjuksköterskor som får komma till tals desto större blir kunskapsbasen för en anpassad och välfungerande evidensbaserad omvårdnad. / Background: Adolescents' need for care are on many levels a broad and challenging field of work. The admission time for adolescents can be affected in different ways by individual adaptation of the care. The experience of care is perceived differently by different individuals, which makes the knowledge in this even more complex. In this, nurses have a major role in promoting adolescents' well-being during the admitted period.Purpose: The purpose of the study was to highlight the nurses' experiences of caring for adolescents admitted in care wards.Method: 13 nurses were interviewed at four hospitals in southern Sweden and the content was analysed with a qualitative content analysis.Results: Various categories of nurses' experiences were discussed. The nurses expressed that the meetings with the adolescents could be both problematic and fun. The importance of being met in a good way, an adapted communication and a positive relation were parts that were discussed. Two major challenges the nurses saw in their work with adolescents was being able to motivate them and to assess their wellbeing. The nurses' experiences of adolescents' situation in hospitals were also highlighted and included experiences on, among other things, development, integrity and parents' presence. Where adolecents´ individual development led to questions concerning the level of maturity. Finally, nurses' views on the importance of the healthcare environment for adolescents' experience of care time was reflected. Conclusion: Through a greater amount of research on nurses' experiences in the care of adolescents, this is likely to be further improved in the future. To achieve a greater knowledge-base for a well-adapted and well-functioning evidence-based hospital care, it is vital that more nurses are heard.

Anorexia Nervosa (AN) är en psykiatrisk sjukdom kännetecknad av avsiktlig viktminskning som kan resultera i livshotande tillstånd om adekvat behandling inte sätts in. AN medför ofta sekundära kroppsliga konsekvenser, psykiatrisk samsjuklighet samt förändrade sociala beteenden. En framgångsrik behandlingsstrategi är familjebaserad behandling vilket innebär att tonåringen och föräldrarna genomgår behandling tillsammans. Bakom kulisserna av en tonåring med AN står ofta de dolda vårdarna, föräldrarna, som bär ett stort ansvar i tonåringens sjukdom. I denna studie belyses föräldrarnas upplevelser av att leva med en tonåring med AN. En litteraturöversikt utgör metoden där resultatet av nio kvalitativa studier analyserats och utgör litteraturöversiktens data. Tre huvudteman och nio subteman presenteras där resultatet påvisar den vårdande bördan föräldrarna upplever, innefattande känslor av förnekande, skuld, hopplöshet och oro kring framtiden. Resultatet påvisar även hur AN påverkar hela det familjära sammanhanget och övriga relationer negativt samt upplevelser kring behandlingen. Diskussionsdelen åskådliggör de teman som identifierats i resultatdelen och fokuserar främst på föräldrarnas upplevda känslor, hur livet förändrats samt sjukvårdens betydelse i vårdandet av barnen med AN. Diskussionsdelen diskuterar hållbar utveckling i förhållande till psykisk ohälsa hos barn och unga och hur ökad delaktighet hos föräldrarna kan underlätta ett förebyggande arbete. I diskussionsdelen framkommer även ett genusperspektiv då det framför allt är mammors perspektiv som framträder i de presenterade artiklarna och en intressant aspekt för framtida forskning hade varit att belysa pappors perspektiv mer. Slutsatsen beskriver att det är viktigt att inta ett föräldraperspektiv för att kunna utforma en god vård för hela familjen.

Att bli mamma innebär ofta stora förändringar i livet, framför allt om man blir mamma i ung ålder. Unga mammor ses som avvikande i dagens samhälle och många kan känna ett utanförskap bland jämnåriga och andra mammor. Att blogga har idag blivit ett sätt för människor att förmedla känslor och åsikter på ett relativt anonymt vis. Människor väljer själv vad de vill lägga upp på Internet och det är fritt fram för läsarna att tolka detta. Vi har valt att studera unga mammor mellan 13 och 18 år genom att följa deras bloggar på Internet. Våra frågeställningar som vi lutade oss mot var hur unga mammor tolkar sin situation i dagens Sverige, hur de kombinerar sitt tonårsliv med sin mammaroll, hur samhället tolkar fenomenet unga mammor samt hur mammorna svarar på eventuell kritik. Syftet var att undersöka vad mammorna valt att skriva om i sina bloggar samt vilken respons de fick. Resultatet visade att mammorna trivs i sin roll som mamma trots att deras roll hela tiden ifrågasätts av omgivningen. De unga mammorna känner att de ständigt blir jämförda med äldre mammor och att de vill bevisa att åldern inte har någon betydelse när det handlar om att vara mamma. Trots att tjejerna har blivit mammor vid så ung ålder anser de fortfarande att skolan och vännerna är en viktig del i deras liv. Mammorna får både positiva och negativa kommentarer från läsare och många ser dem som bra förebilder för fenomenet unga mammor. De negativa kommentarerna påverkar mammorna och leder till att de ibland tvivlar på sin kapacitet som mamma.

Bakgrund: Procedurrelaterad smärta och oro är vanligt hos barn och något som ofta är underdiagnostiserat och underbehandlat. Oro och smärta vid stickprocedurer är något som kan få långsiktiga konsekvenser vid framtida liknade procedurer. Sjuksköterskan som möter dessa barn kan genom olika typer av strategier hjälpa barnet till att potentiellt minska den procedurrelaterade smärtan och oron.    Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors väl fungerande strategier för att minska smärta och/eller oro hos barn vid stickrelaterade procedurer.  Metod: En observationsstudie med kvantitativ ansats med icke-experimentellt prospektivt tvärsnitt. I studien genomfördes observationer av sjuksköterskor och barn mellan 4–16 år på två olika barnavdelningar samt självskattning av barnets oro respektive smärta.   Resultat: I studien sågs en signifikant skillnad i självskattad smärta (p=0,003), men ingen signifikant skillnad i självskattad oro (p=0,306). Detta oberoende av vilka och hur många strategier sjuksköterskan använde sig av. Totalt använde sig sjuksköterskorna av 9–17 strategier per barn (median 9,5). Ingen större skillnad kunde påvisas mellan de två avdelningarna.  Slutsats: Det finns ett flertal strategier som kan användas för att lindra smärta och oro vid stickprocedurer hos barn. Flera utav dessa har visat sig effektiva. Studien visar att strategier kopplat till bemötande är de strategier som sjuksköterskan använder sig av mest. Det går dock inte att avgöra vilken specifik strategi som haft störst betydelse för att minska smärta och oro. / Background: Procedural pain and anxiety is common in children and something that is often under diagnosed and under treated. Anxiety and pain in needle-related procedures is something that can lead to long term consequences in future similar procedures. Nurses who encounter these children can, through different types of strategies, help the child to potentially reduce procedural pain and anxiety.   Aim and objectives: The aim of this study was to investigate how nurses used interventions that were well functioning to reduce the level of pain and/or anxiety in children who underwent needle-related procedures.   Design/method: An observational cross-sectional study with a quantitative approach with non-experimental prospective. The study performed observations of nurses and children age 5–16 years in two different pediatric wards where self-reported pain and anxiety were measured.    Results: The study showed a significant difference in self-reported pain (p=0,003), but no significant difference i self-reported anxiety (p=0,306). Independently of which and how many strategies the nurses applied. In total, the nurses applied 9-17 strategies per child (median 9,5). A greater difference between the two children’s wards could not be showed.  Conclusion: There are several strategies that can be used to reduce pain and anxiety during needle-related procedures in children. Many of these have shown to be effective. This study shows that strategies related to encountering are the ones most frequently used by nurses. However, it is not possible to determine which one of the specific strategies that has been most effective to reduce pain and anxiety. Keywords: Adolescents, Anxiety, Child, Needle-related procedures, Pain, Self-reported pain instrument

En enkätundersökning utfördes om spelvanor hos svenska gymnasieungdomar. Enkäten innehöll frågor om hur mycket ungdomarna spelade och deras drivkrafter till spelande uppdelat på fyra olika skalor. En skala för om man spelar för att få prestera, en skala för att spela för social interaktion online, en skala för emotionsdrivet spelande och en skala för ungdomens grad av medveten kontroll över sitt spelande. Drivkrafter och speltid jämfördes med frågor om sömn, skolgång, mående och umgänge med vänner offline för att se om det fanns associationer med negativa konsekvenser för övriga livet. Studien hade 466 deltagare, varav 65% var män och 33.5% var kvinnor. Totalt spelade 83.5% av deltagarna spel i någon utsträckning. För män var denna siffra 93.7% och för kvinnor 64.1%. De huvudsakliga fynden var att speltid, emotionsdrivet spelande och spelande med låg grad av medveten kontroll var svagt till måttligt associerade med högre skattade symptom på nedstämdhet och ångest, mindre sömn och att göra sina läxor mer sällan. Resultaten antyder att ökad förståelse av drivkrafter är en möjlig ingång för att vidare utforska bakomliggande faktorer för problematiskt spelande.

Övervikt bland barn och tonåringar har ökat och är nu ett hälsoproblem i samhället. Den främsta orsaken till övervikt är en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. För att goda viktresultat ska uppnås måste sjuksköterskan involvera hela familjen i omvårdnaden runt det överviktiga barnet eller tonåringen. Långvarigt stöd från sjuksköterskan är nödvändigt för att förändra familjens livsstil. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans stöd till familjer med överviktiga barn och tonåringar utifrån aktuell forskning. Metoden som har använts var en litteraturöversikt baserad på 15 artiklar där resultatet visar att sjuksköterskan har en viktig roll i stödet till familjer med överviktiga barn och tonåringar. Det är viktigt att inte sjuksköterskan pekar ut det överviktiga barnet eller tonåringen utan involverar hela familjen eftersom det är svårt för en enskild individ att ändra sitt beteende på egen hand. Sjuksköterskor behöver mer utbildning och motivation för att kunna utveckla och förbättra stödet och omvårdnaden till hela familjen. / Overweight among children and adolescents have decreased and are now a health problem in the society. The leading cause to overweight is an unbalance between enegiintake and energiconsumption. The nurse must involve the whole family in the care of overweight child or adolescent to achieve good weight results. The long-term support from nurses is crucial for changing the families’ lifestyle. The aim of this study was to describe the nurse’s support to families with overweight children and adolescent from evidence based articles. The method that was used is a literature review based on 15 scientific articles and the result is shown that the nurse has an important role in the support of families with overweight children and adolescent. It is important for the nurse not to target the only overweight child or adolescent but to involve the whole family is of great importance since it is hard for one person alone to change its behavioural. Nurses need more education and motivation to develop and progress the support and care for the whole family.

<p>Övervikt bland barn och tonåringar har ökat och är nu ett hälsoproblem i samhället. Den främsta orsaken till övervikt är en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. För att goda viktresultat ska uppnås måste sjuksköterskan involvera hela familjen i omvårdnaden runt det överviktiga barnet eller tonåringen. Långvarigt stöd från sjuksköterskan är nödvändigt för att förändra familjens livsstil. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans stöd till familjer med överviktiga barn och tonåringar utifrån aktuell forskning. Metoden som har använts var en litteraturöversikt baserad på 15 artiklar där resultatet visar att sjuksköterskan har en viktig roll i stödet till familjer med överviktiga barn och tonåringar. Det är viktigt att inte sjuksköterskan pekar ut det överviktiga barnet eller tonåringen utan involverar hela familjen eftersom det är svårt för en enskild individ att ändra sitt beteende på egen hand. Sjuksköterskor behöver mer utbildning och motivation för att kunna utveckla och förbättra stödet och omvårdnaden till hela familjen.</p> / <p>Overweight among children and adolescents have decreased and are now a health problem in the society. The leading cause to overweight is an unbalance between enegiintake and energiconsumption. The nurse must involve the whole family in the care of overweight child or adolescent to achieve good weight results. The long-term support from nurses is crucial for changing the families’ lifestyle. The aim of this study was to describe the nurse’s support to families with overweight children and adolescent from evidence based articles. The method that was used is a literature review based on 15 scientific articles and the result is shown that the nurse has an important role in the support of families with overweight children and adolescent. It is important for the nurse not to target the only overweight child or adolescent but to involve the whole family is of great importance since it is hard for one person alone to change its behavioural. Nurses need more education and motivation to develop and progress the support and care for the whole family.</p>