Syftet med studien var att undersöka vilka förklaringar kuratorerna anger till psykisk ohälsa bland ungdomar och hur de arbetar för att motverka psykisk ohälsa. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med kuratorer inom skolans elevhälsa, ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet visar att kuratorernas förklaringar till psykisk ohälsa hos unga är individ-, familje-, relations- och skolrelaterade. Stressen att alltid vara tillgänglig via mobilen och destruktiva beteenden har stor betydelse för ungdomars psykiska ohälsa och stress. Skolans struktur utgör även en stor risk till psykisk ohälsa bland ungdomarna. Resultaten visar även att kuratorernas arbetssätt i form av ett professionellt bemötande och alliansbyggandet har stor betydelse för att ungdomarna ska uppnå psykisk hälsa. Samverkan samt främjande och förebyggande insatser på grupp, individ och samhällsnivå, är viktiga för att motverka psykisk ohälsa hos unga. Studien indikerar att det finns ett behov för vidare forskning om psykisk ohälsa bland unga. / The study’s objective was to investigate counselors’ view of mental ill-health among young people and their work to prevent it. Eight qualitative interviews were conducted with counselors in schools, youth clinics, and youth psychiatry wards. The outcome shows that mental ill-health among young people relates to sense of self, family and relationship issues, and school related issues. The stress to always be accessible via mobile phones and other self-destructive behavior gravely impact youths’ sense of wellbeing. The educational system is also at risk of inducing mental ill-health among young people. Counselors’ ability to work with a professional approach and alliance building between young people is of great importance for the youths to retain their mental health. Preventative efforts at the individual, group, and community levels are important for helping adolescents with mental ill-health. This study indicates that further research on mental ill-health among young people is essential.

Bakgrund: Majoriteten av tonårsgraviditeterna var oplanerade men tonårsmammorna ställde sig ofta positiva till sin graviditet.  Även fast graviditeten var oplanerad användes preventivmedel endast i liten utsträckning vid tiden för befruktningen. Tonårsmammans första kontakt med mödrahälsovården skedde någon gång mellan vecka 5–36. Barnmorskor i Sverige upplevde att bemötande av den gravida tonåringen var en svår balansgång. Tonårsmamman vill inte bli behandlad som en omogen person av barnmorskan utan vill ses och behandlas som den gravida kvinna hon är. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tonåringars erfarenheter av vårdpersonalens bemötande i samband med graviditet och barnafödande. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en webbaserad enkät och med deskriptiv ansats. Resultat: Resultatet visade att den gravida tonåringen över lag var nöjd med vårdpersonalens bemötande under graviditet och barnafödande. Ungefär hälften uppgav att de blivit diskriminerade på grund av sin unga ålder. Ett tydligt samband sågs mellan en positiv förlossningsupplevelse och känslan av trygghet, stöttning, att bli lyssnad på och barnmorskans lyhördhet under förlossningen. Önskan fanns om riktade föräldragrupper till unga vuxna. Slutsats: Sammanfattningsvis visade studien att tonårsmammorna i stor utsträckning är nöjda med vården i samband med både graviditet och barnafödande. Det framkom önskemål om riktade föräldragrupper för unga vuxna. Det visade sig även finnas behov av förbättring kring vårdpersonalens kunskap om tonårsmammor, främst på BB. Mer forskning krävs för att ta reda på hur vården kan anpassas på bästa sätt för att ge bra vård till tonårsmammor. / Background: Most of teenage pregnancies were unplanned, but the teenage mothers were often positive about their pregnancy. Even though the pregnancy was unplanned, contraceptives were used only to a small extent at the time of conception. The teenage mother's first contact with maternal health care took place sometime between weeks 5–36. Midwives in Sweden experienced that treating the pregnant teenager was a difficult balancing act. The teenage mother does not want to be treated as an immature person by the midwife but wants to be seen and treated as the pregnant woman she is. Aim: The aim of this study was to describe teenagers' experiences of the care staff's care encounter in connection with pregnancy and childbirth. Method: The study was conducted as a cross-sectional study with a web-based questionnaire and with a descriptive approach. Results: The results showed that the pregnant teenager was generally satisfied with the care staff's care encounter during pregnancy and childbirth. About half stated that they had been discriminated due to their young age. A clear connection was seen between a positive birth experience and the feeling of security, support, being listened to and the midwife's sensitivity during the birth. There was a desire for targeted parent groups for young adults. Conclusion: In summary, the study showed that teenage mothers are mainly satisfied with the care in connection with both pregnancy and childbirth. There were requests for targeted parent groups for young adults. It also turned out that there was a need for improvement in the care staff's knowledge of teenage mothers, mainly at postpartum ward. More research is needed to find out how care can adapt in the best way to provide good care for teenage mothers.

Denna uppsats uppmärksammar hur föräldrar till tonårsbarn med substansbruk upplever sin situation och det anhörigstöd de fått. Syftet är att skapa en förståelse för föräldrars egen situation kopplat till sitt tonårsbarns substansbruk, med särskilt fokus på att undersöka upplevelsen av behandlingsprocessen och egna behandlingsinsatser för föräldrarna på Mariamottagningarna i Skåne samt att få en ökad förståelse för vilka önskemål om förändring och förväntningar som föräldrarna har gällande anhörigstöd. Uppsatsen baseras på nio semi-strukturerade intervjuer med föräldrar till tonårsbarn under 18 år med substansbruk. Föräldrarnas berättelser och erfarenheter analyseras genom Scheffs teoribildning kring sociala band. Resultatet visar en tung belastning och bröda inom föräldragruppen, vars tonårsbarn hade komplexa problembilder. Föräldrarna hamnade lätt i problem- och emotionsfokuserade beteenden. Likaså beskrevs ett inre föräldraproblemfokus som skapade skam och försämrad kommunikation mellan förälder och tonåring och i värsta fall kris i familjen. I vissa fall resulterade detta i att föräldern satte sitt eget liv på paus med ökad risk för stressrelaterad ohälsa. Olika sårbarhets- och skyddsfaktorer hos föräldrarna genererar olika behov vilket talar för ett kartläggande av dessa för att sedan anpassa stöd och insatser till föräldrarna. Föräldrarnas hade blandade känslor kring det professionella anhörigstödet. Ett positivt upplevt anhörigstöd relaterades till en behandlarens eller socialsekreterarens bemötande, kompetens, helhetsperspektiv och samverkan med andra professionella i kontakt med tonåringen. Önskemål från föräldrarna handlade om ökad delaktighet i tonåringens behandling. / This thesis explores how parents of adolescents with substance abuse experience their situation and the support they have received from professionals. The purpose is to create an understanding of the parents' own situation linked to their adolescent’s substance abuse, with a particular focus on examining the experience of the treatment process and interventions for the parents at the Maria treatment centers in Skåne, In addition, the thesis aims to gain an increased understanding of parents´ own expectations, and wishes for change, regarding the provided support. The essay is based on nine semi-structured interviews with parents with adolescents under the age of 18 with substance abuse. The parents' narratives and experiences are analyzed through Scheff’s theory regarding social bonds. The result shows a heavy burden and load within the parental group, whose adolescents have a high level of comorbidity. The parents easily ended up in problem- and emotion-focused behaviors. Likewise, an internal parental problem-focus was described, which created shame and impaired communication between parent and adolescent, and in the worst case a crisis in the family. For some parents this resulted in the parent putting their own life on hold with an increased risk of stress-related illness. Different vulnerability and protective factors within the parental group generate different needs, which speaks for these being mapped in order to adapt support and interventions to the parents. The parents had mixed feelings about the professional support. Positively perceived support was related to a therapist’s or social worker’s reception, competence, overall perspective, and cooperation with other professionals in contact with the adolescent. Wishes from the parents included increased participation in the adolescent’s treatment.

Inledning: Sociala medier har utvecklats och skapar en ny arena för integration. Den psykiska ohälsan ökar hos unga flickor tycks påverkas av sociala medier. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka några hälsorisker flickor i åldern 11 till 17 år födda efter 1993 har utsatts för via sociala medier. Metod: Tio originalartiklar publicerade de senaste fem åren har sökts fram via PubMed. Relevanta artiklar har granskats och tematiserats utifrån hälsorisker vilka återfinns i litteraturöversikten. Resultat: Litteraturöversikten undersökte tidigare forskning kring hälsorisker hos unga flickor födda efter 1993 vid användning av sociala medier. Flickor tenderar att bli mer påverkade av kommentarer och påverkas under längre tid vilket kan leda till depression och ångest. Självskadebeteende och självmordsbenägenheter är direkt kopplade till depression. Självförtroendet påverkas av kommentarer på sociala medier. Flickor tenderar i högre grad att drabbas av psykosomatiska besvär till följd av användning av sociala medier. Sociala medier kan öka känslan av rädsla och otrygghet. Flickornas kroppsbild påverkas via sociala medier vilket i förlängningen kan leda till ätstörningar. Diskussion: Användandet av sociala medier kan ses som hälsorisk hos unga flickor. Likväl kan påverkan av sociala medier ses som enbart utlösande faktor för andra bakomliggande orsaker. Sociala medier kan även ge hälsovinster. / Introduction: Social media has created a new arena for integration. Social media seems to affect young girls mental health. The purpose of the literature review is to examine some health risks among girls aged 11 to 17 years born after 1993 witch has been exposed to through social media. Method: Ten original articles published in the past five years have been sought out through PubMed. Relevant articles were reviewed and thematized based on health risks which are found in the overview. Results: The literature review examined previous research on health risks in young girls born after 1993 in the use of social media. Girls tend to be more affected by the comments and are affected over time which can lead to depression and anxiety. Self-harm and suicidal tendencies are directly linked to depression. Self-confidence is affected by comments on social media. Girls tend increasingly to suffer from psychosomatic disorders due to use of social media. Social media can increase the feeling of fear and insecurity. The girls' body image is influenced by social media, which ultimately can lead to eating disorders. Discussion: The use of social media can be seen as a health risk in young girls. Nevertheless, the impact of social media is seen as on of the triggers for other underlying causes. Social media can also provide health benefits.

<p>This study aims to examine how adolescents with diabetes describe and value their experience of participating in a support group and how they describe the issues of being a teenager with diabetes. This is a qualitative study and we have interviewed three young women who have been participating in a support group. The results of the interviews were analyzed through a phenomenological method and then compared to earlier research and interpreted through symbolic interactionism and Erikson's development-theory, which were our theories of choice. Our findings support earlier research when stating that support groups are important and necessary for adolescents with chronic illnesses. Our interviewees stated that they think that one of the most important benefits of support groups is to meet other people in their situation; same age and same chronic illness.</p>

This study aims to examine how adolescents with diabetes describe and value their experience of participating in a support group and how they describe the issues of being a teenager with diabetes. This is a qualitative study and we have interviewed three young women who have been participating in a support group. The results of the interviews were analyzed through a phenomenological method and then compared to earlier research and interpreted through symbolic interactionism and Erikson's development-theory, which were our theories of choice. Our findings support earlier research when stating that support groups are important and necessary for adolescents with chronic illnesses. Our interviewees stated that they think that one of the most important benefits of support groups is to meet other people in their situation; same age and same chronic illness.

The aim of this study has been to investigate children and adolescent development in ”The turning point” children´s and adolescent program in Kristianstad. We also wanted to find out the support group leaders experiences concerning the children´s and the adolescents development in programs and how they apprehended their role as a support group leader. Our intension was also to study how the adolescent and the children considered their own development in the program. To carry through this study, we used two types of qualitative methods i.e. qualitative interviews with the support group leaders who used the ”Turning point”  method in their work with the children’s and adolescents groups. We also used qualitative content analysis on the children’s and the adolescents written answers in their evaluation forms. The support group leaders and the adolescents described a positive development through the programs. Both parts states that this development has been noticed by an increased openness about the abuse in the family. Other results was that the children and the adolescent answered that they had realized that they were not alone in their situation, had been helped by the programs, felt happier and had come to realize that they had an identity of their own.

Antalet HIV-positiva personer i världen ökar och sjuksköterskor behöver därför ha adekvat kunskap kring hur det är att leva med humant immunbristvirus (HIV). Att leva med HIV som ungdom och ung vuxen kan upplevas vara extra svårt då dessa individer befinner sig i en känslig övergångsålder. Syftet till denna litteraturstudie var därför att belysa ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med humant immunbristvirus (HIV). Studien är en allmän litteraturstudie där en innehållsanalys användes för att få fram resultatet. Totalt identifierades tio olika kategorier vilka resulterade i fyra teman: När livet stannar upp, Jag i relation till andra, Sjukvårdsrelaterade faktorer och När livet går vidare. Att leva med HIV som ungdom och ung vuxen upplevdes vara svårt och påverkades av stigmatisering i samhället. Hemlighetshållande av diagnosen kunde påverka den sexuella hälsan och läkemedelsföljsamheten. Relationerna till sjukvårdspersonalen upplevdes vara betydelsefulla vilket tillsammans med stödgrupper kunde bidra till ett ökat självförtroende och acceptans kring sjukdomen. Rätt kunskap om HIV och ett holistiskt synsätt är vitalt för att sjuksköterskor ska kunna ge en personcentrerad omvårdnad till dessa ungdomar. Mer forskning kring upplevelsen av att leva med HIV behövs. / The number of HIV-positive individuals in the world is increasing and nurses therefore need adequate knowledge about living with human immunodeficiency virus (HIV). Living with HIV as a youth and young adult can be hard since these individuals are in a sensitive transition age. The purpose of this literature study was to highlight the experiences of living with human immunodeficiency virus (HIV) as a youth and young adult. This study is a general literature study where a content analysis was used to reach the results. Ten different categories were identified which resulted in four themes: When life stops, I in relations to others, Health-care related factors and When life goes on. Living with HIV as a youth was found to be difficult and was affected by stigmatization in society. Trying to keep the diagnosis a secret could affect sexual health and drug adherence. Relationships with healthcare professionals were found to be significant, which together with support groups could contribute to increased self-confidence and acceptance about the disease. It’s vital for nurses to have correct knowledge about HIV and a holistic approach to be able to provide a person-centred care. More research on the experience of living with HIV is needed.

Denna studie undersöker hur forskningsområdet “skäl att personer stannar i ett våldsamt förhållande” ser ut, vilka kunskapsluckor det finns i området och beskriver vilka samhällsgrupper det behövs mer forskning om. Genom en scoping review kartlägger denna studie hur långt forskningen kommit och vad vi idag vet om anledningar till att heterosexuella män och kvinnor, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i en våldsam relation. I studien presenteras internationell forskning som är avgränsad till en västerländsk kontext. Studien använder sig av en tematisk analys för att undersöka om det finns likheter och skillnader i forskningen kring de utvalda grupperna. Socialkonstruktionism, paradigm och fält används som teoretiska begrepp i syfte att undersöka potentiella förklaringar till varför forskningsområdet ser ut som det gör. Analysen kommer fram till att samhällsdiskursen kring våld, sättet som forskningen utformas samt forskningens aktörer och finansiering påverkar hur forskningsområdet ser ut och den kunskap vi idag har om anledningar att olika grupper stannar i en våldsam relation. Resultatet av studien visar att det finns en kunskapslucka i forskningen och att det saknas forskning om varför andra grupper än heterosexuella kvinnor stannar i en våldsam relation. Forskningen som beskriver anledningar att män i heterosexuella förhållande, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i ett våldsamt förhållande är knapp och behöver utvecklas för att samhället ska kunna förstå och hjälpa dessa personer på ett adekvat sätt.

Introduktion: Cerebral pares är en obotlig sjukdom som kan medföra en del begränsningar iett barns liv. Sjukdomens svårighetsgrad kan påverka familjen och barnets liv som kanmedföra utmaningar både i vardagen och i mötet med vården. Genom att studera föräldrarsupplevelse kan sjuksköterskan skapa förståelse för dessa familjers situation och erbjuda hjälputifrån barnets behov. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av möten med vården när de söker vård för barnoch ungdomar mellan 11–17 år, med en cerebral pares skada. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes för att besvara studiens syfte.Vetenskapliga artiklar söktes och inkluderades från databaserna PubMed och CINAHL. Sexartiklar med kvalitativ ansats valdes ut och sammanställdes. Resultat: Föräldrars upplevelser av mötet med vården var kopplade till tidigare erfarenheterav bemötande och graden av delaktighet inom vården, vilket kunde leda till positiva ellernegativa upplevelser. Föräldrars roll och närvaro i barnets liv visade sig vara betydelsefull.Föräldrarna hade en stöttande och skyddande roll när det kom till barnets behov ochrättigheter. Slutsats: Föräldrarna upplevde brist på förståelse för deras erfarenheter kring sina barnssjukdom. Barnsjuksköterskor bör utifrån barnets behov och önskemål arbeta för enfamiljcentrerad vård och inkludera hela familjen i barnets vård / Introduction: Cerebral palsy is an incurable disease that can entail certain limitations in a child's life. The severity of the disease can impact both the family and the child's life, leading to challenges in daily life and encounters with healthcare. By studying parents' experiences, nurses can gain an understanding of these families' situations and offer assistance based on the child's needs. Aim: To describe parents' experiences of encounters with healthcare when seeking care for children and adolescents aged 11–17 with cerebral palsy. Method: A literature study was conducted to address the study's objective. Scientific articles were searched and included from the PubMed and CINAHL databases. Six articles with a qualitative approach were selected and compiled. Results: Parents' experiences of encounters with healthcare were linked to past experiences of treatment and the level of involvement in healthcare, which could result in positive or negative experiences. Parents' role and presence in the child's life were found to be importance. Parents had a supportive and protective role when it came to the child's needs and rights. Conclusion: Parents felt a lack of understanding regarding their experiences concerning their children's illness. Pediatric nurses should work towards family-centered care based on the child's needs and preferences, involving the entire family in the child's care