När tonåringar utvecklar sin syn på sexualitet och samlevnad behöver de vuxenvärldens stöd och vägledning. Denna period av en människas liv präglas av upptäckande och utforskande vilket gör det betydelsefullt att ungdomar tillskansar sig kunskaper och utvecklar förståelse som bidrar till att de fattar hälsosamma beslut. Skolan fyller en viktig funktion i arbetet med att försöka ge alla ungdomar samma möjligheter till en god sexuell hälsa och är således en självklar arena för hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie är att ta del av pedagogers upplevelser av att undervisa inom sex- och samlevnad. Datainsamlingen genomfördes i form av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom olika undervisningsämnen på olika högstadieskolor i två kommuner. Resultatet tyder på att det finns en gemensam uppfattning om att sex - och samlevnadsundervisningen i skolan är viktig och dessutom antas ha positiva effekter för elevers sexuella hälsa. Det framgår dock att det förekommer skillnader i pedagogernas upplevelser av att kunna arbeta med sex – och samlevnad på ett strukturerat, medvetet och kreativt sätt. Hemmet och skolan beskrivs som två viktiga arenor. Föräldrar verkar ha en tilltro till pedagogers kompetens och pedagogerna själva tar sitt uppdrag som upplysare och vägvisare på stort allvar. / When teens develop their views on sexuality and relationships they need adult support and guidance. This period of a person's life is marked by discovery and exploration. Therefore it is important for young people to gain knowledge and develop understanding that contributes to making healthy decisions. The school plays an important role in efforts to try to give all young people the same opportunities for good sexual health education and is an obvious environment for health promotion. The purpose of this study is to take part of educators experiences of teaching in sex education. Data collection was conducted in the form of six semi-structured interviews with teachers in various subjects and at different secondary schools. The results suggest that there is a common perception that sex - and coexistence education in schools is important and assumed to have positive effects on students sexual health. However, it appears that there are differences in teachers' perceptions of being able to work with sex education in a structured , conscious and creative way. The home and the school are described as two important arenas . Parents seem to have a belief in teachers' skills and the teachers themselves take their mission as educators and guides very seriously.

Bakgrund: Barnmorskans roll är att stödja kvinnan under graviditet och barnafödande. Gravida tonåringar behöver ofta mer stöd och hjälp av barnmorskan under graviditeten än äldre kvinnor.  Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenheter av att vårda gravida tonåringar i mödrahälsovården. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes som är baserad på sex intervjuer av barnmorskor. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier: barnmorskans bemötande av tonåringen, förbereda tonåringen för livet efter graviditeten, kulturell bakgrund påverkar och känsla av otillräcklighet. Barnmorskorna försökte se till individen i varje möte för att skapa en förtroendefull relation. De ville förbereda tonåringen för föräldraskapet och framtiden. Barnmorskorna påtalade att tonåringens kulturella bakgrund påverkade hur hon hanterade graviditeten och förberedde sig inför föräldraskapet. Vidare beskrev barnmorskorna en otillräcklighet i basprogrammet och vikten av att involvera andra professioner. Slutligen uttryckte barnmorskorna sitt eget behov av handledning. Slutsats: Resultatet visar på vikten av ett individuellt förhållningssätt och hänsyn till kulturella skillnader gentemot de gravida tonåringarna för att bygga en förtroendefull relation. För att vården av gravida tonåringar ska kunna individanpassas i enlighet med barnmorskans erfarenheter ställs krav på både barnmorskans kompetens och förhållningssätt samt på verksamhetens ramar. / Background: The role of the midwife is to support the woman during pregnancy and childbirth. Pregnant teenagers often need more support and help from the midwife during pregnancy than older women.  Purpose: Investigate the experience midwives have of nursing pregnant teenagers in the Swedish maternal health care Method: A qualitative study with inductive approach based on interviews with 6 different midwives. The data analysis was performed using a qualitative content analysis. Result: The results can be subdivided into 4 main categories: The midwives encounter with the teenager, preparing the teenager for life post pregnancy, how cultural aspects may affect, and the feeling of inadequacy. The midwives tried to look after the individual in each meeting to create a trusting relationship. They wanted to prepare the teenager for parenthood and for the future. The midwives pointed out that the teenager's cultural background influenced how she handled the pregnancy and prepared to become a parent. Furthermore, the midwives described an inadequacy in the basic program in maternal health care and the importance of involving other professions. Finally, the midwives expressed their own need for guidance. Conclusion: The results show the importance of an individual approach and consideration for cultural differences towards the pregnant teenagers in order to build a trusting relationship. In order for the care of pregnant teenagers to be able to be individually adapted in accordance with the midwife's experience, requirements are placed on both the midwife's competence and approach, as well as on the management of the maternal health care.

Bakgrund: Ungdomar använder sociala medier för att umgås med varandra. Det finns ett samband mellan att spendera mycket tid på sociala medier och negativ påverkan på den psykiska hälsan. Skolsköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att elever ska uppleva hälsa och nå kunskapsmålen i skolan. Syfte: Att belysa skolsköterskors erfarenheter av sociala mediers påverkan på den psykiska hälsan hos ungdomar i högstadiet. Metod: Data insamlades genom intervjuer av skolsköterskor med erfarenheter av ungdomar i högstadiet. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet bestod av tio skolsköterskeintervjuer. Resultat: Intervjuerna mynnar ut i fyra huvudkategorier: kunskapsbrist hos skolsköterskor, positiva effekter av sociala medier, negativa effekter av sociala medier samt skolsköterskans förebyggande arbete kring sociala medier. Temat som framkom i studien var komplext arbete i ständigt pågående utveckling. Konklusion: Studiens resultat visar att användningen av sociala medier kan ha både positiva och negativa effekter för den psykiska hälsan hos ungdomar. Skolsköterskan har en stor utmaning att kunna arbeta hälsofrämjande kring sociala mediers påverkan på den psykiska hälsan på individ- och gruppnivå. Teamarbete behövs för att hjälpa ungdomarna att upprätthålla hälsosamma levnadsvanor och minska sociala mediers negativa effekt på den psykiska hälsan. / Background: Young people use social media to socialize with each other. There is a link between spending a lot of time on social media and the negative impact on mental health. The school nurses´work with health promotion and prevention to help students experience health and achieve goals of knowledge in school. Aim: Illustrate school nurses´experiences of the impact of social media on the mental health of young people in upper secondary school. Method: Data were collected through ten interviews of school nurses´ with experiences of young people in upper secondary school. The data material was analyzed according to qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The interviews result in four main categories: lack of knowledge among school nurses´, positive effects of social media, negative effects of social media and the school nurses´preventive work with social media. The theme that emerged in the study was complex work in constant development. Conclusion: The results show that social media can have both positive and negative effects on the mental health of young people. The school nurses´ have a huge challenge to be able to promote health around the impact of social media on mental health in individual and group levels. Teamwork is needed to help young people maintain healthy lifestyles and reduce the negative effects of social media on mental health.

Since January 2020, The Convention of the Rights of the Child (CRC) has been implemented in Swedish legislation. This has raised an awareness of children’s rights at public libraries. This thesis is a case study focused on the dilemma between children’s rights to privacy and parent’s authority of minor. The case study involves two libraries in a suburban area of the City of Gothenburg. It also involves several perspectives: interviews were carried out with librarians, the head of the library and teenagers. This study fills the gap in previous research of how libraries respect teenagers rights to freedom of information and secrecy regarding book loans, and if the library routines are in line with their rights, and this time from the teenager’s perspective. The study further explores the power perspective regarding library routines of teenager’s book loan, and the development psychology perspective of the consequences if mentioned rights are overruled. The study showed that the library chief and the librarians are aware of the discrepancy between the children’s rights, parents’ authority, and library routines. There is an absence of distinct guidelines for the librarians on how to cope with the caregiver’s demands to get insight in minor’s library records to not overrule CRC and other applicable legislations, such as libraries obligation to protect library users’ informational privacy. The teenagers argued for the importance of privacy during their adolescence but said that previous library routines for book loans do not affect their literature choice. Still, some of them seems affected by their parent’s insight in their records, even if they do not notice the power impact themselves.

Denna studie använder Antonovskys teori om känslan av sammanhang och Bronfenbrenners ekologiska systemteori för att utforska förälder-tonåring-relationen. Genom intervjuer med tio ungdomar, 17-19 år, utvalda via bekvämlighets- och snöbollsurval, undersöktes föräldrarnas engagemang och dess inverkan på ungdomars välbefinnande. Tematisk analys identifierar fyra huvudteman: socialt stöd och engagemang, brist på föräldrastöd, gemensam tid och den generella relationen med föräldrarna. Resultaten betonar betydelsen av föräldrars interaktion och stöd. Trots uppfattningar om otillräcklighet eller överkontroll, präglas en stark förälder-tonåring-relation av närvaro, stöd och öppen kommunikation. Studiens överensstämmelse med tidigare forskning förstärker trovärdigheten och tillförlitligheten i dess slutsatser om förälder-tonåring-dynamiken.

This thesis is based on a content analysis of the website Familjeliv.se. The aim of this essay is to examine parents' perceptions of teenagers, as well as to investigate whether there are any differences in the parents' perceptions of girls and boys. The reason this is being examined is to increase teachers' awareness of parents' perceptions of teenagers and thus increase their ability to adress to these in their interactions with parents'. The result showed several perceptions thar parents at Familjeliv.se had about teenagers. These perceptions were; that teenagers are spoiled, they fight a lot and are defiant, they are self-centered and that they are school-fatigue and do not behave the way they are expected in school. The differences that could be discerned in the perceptions of girls and boys were differences in how they are expected to behave, the expectation of housework and performance and behaviour in school. In the final part of the thesis, the result is discussed and conclusions are presented in relation to previous research about the subjekt and the theoretical approach of the thesis, wich is social constructivism and labeling theory. A conclusion that is presented and discussed concerns the negativity that characterizes parents' percpetions of teenagers. Several different thematically presented perceptions were presented in the thesis result, all of which were of a negative nature. In the final part of the thesis, it is discussed whether this conslusion affects the teenagers. According to the theoratical approach, these negative perceptions may result in teenagers acting on these perceptions and expectations that parents of Familjeliv.se have about teenagers.

<p>Bakgrund: Anorexia nervosa blir allt vanligare bland unga kvinnor. Med rätt behandling och stöd tillfrisknar ändå de flesta från sin ätstörning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur en ung kvinnas perspektiv som har haft anorexianervosa, beskriva faktorer som har betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen, för att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse för unga kvinnor med anorexia nervosa och därmed kunna hjälpa dem. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: De faktorer som hade betydelse för tillfrisknandet var att den unga kvinnan själv kom till insikt om sin sjukdom och lärde sig begripa och hantera sina känslor, sin självbild och självkänsla. Tillfrisknandet påverkades även av den unga kvinnans egen motivation till att vilja tillfriskna och ändra sitt matbeteende. Resultatet visade att sjuksköterskan hade en viktig roll i att vägleda den unga kvinnan med anorexia nervosa genom tillfrisknandeprocessen. Andra personer som familj, vänner, partner, terapeuter och sjukvårdspersonal hade också en betydelsefull roll, men även aktiviteter för att sysselsätta sig var viktigt. Slutsats: För att en ung kvinna med anorexia nervosa ska kunna tillfriskna krävs rätt stöd från familj och vänner men även sjuksköterskor med rätt utbildning har en betydelsefull roll i att stödja kvinnan till ett liv utan anorexia nervosa.</p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p>Background: Anorexia nervosa is increasing more and more among young women, although with accurate treatment and support most of them recover from their eating disorder. Aim: The aim of the literature study is to describe factors of importance concerning recovery from an eating disorder from a young woman’s perspective, in order for nurses to receive an increased understanding of young women with anorexia nervosa. Method: The literature study is based on ten scientific articles, qualitative as well as quantitative, which were analysed to obtain the result of the study. Result: Factors of importance for recovery were that the young woman herself obtains an awareness of her disease and learns to understand and handle her feelings, her selfimage, self-esteem and the young woman’s motivation and will to get well and to change her eating habits. In addition the result also shows that nurses have an important role in guiding the young woman in her process of recovery, as well as family, friends, partners, therapists and remaining medical staff. Finally occupational activitites are also vital for the recovery process. Conclusion: In order for a young woman suffering from anorexia nervosa to recover she needs support from family and friends but especially from nurses with suitable training and education. They have an important role in supporting the young woman on her way to recovery to a life without anorexia nervosa.</p><p> </p>

Med Internet kom de sociala medierna, vilka har fått en stor betydelse för människans sociala interaktion. Här ges utrymme att inte bara läsa och sprida information, utan också dela och skapa innehåll tillsammans med andra. Människans förhållande till kommunikation har således förändrats och de sociala medierna öppnar för möjligheten att i större utsträckning påverka hur vi gestaltar oss själva och framhäver vår identitet, något som i modern tid blir allt viktigare då individer måste särskilja sig från mängden för att lyckas sälja in sitt personliga varumärke. Studien ämnar att med ett kvalitativt angreppssätt utreda hur det personliga varumärket påverkas av användandet av det sociala mediet facebook. Hur mycket kryddas personliga framställningar för att verka mer spännande och är framställningen en spegelbild av verkligheten eller rent av skapandet av ett bättre jag? Syftet är att undersöka hur ungdomar använder sig av facebook för att utveckla sitt personliga varumärke och analysen kommer vila på fokusgruppsintervjuer där målet är att ta reda på hur de använder sig av språk och bilder för att forma och skapa sin identitet. Intervjuerna analyseras med hjälp av teorierna kritisk diskursanalys, socialkonstruktionism och begreppet ideologi och analyserna utgår mycket ifrån de två stora forskarna Anthony Giddens och Erving Goffman. Studien visar att identitetsskapande är en ständigt pågående process som speglas av verklighetens föreställningar och normer. Identitetsyrkanden bland unga på facebook är en ständigt pågående konstruktionsprocess som påverkas av omvärlden likt det socialkonstruktionistiska synsättet på livets gång och individens medierade roll kan därför ses som individens verkliga jag - ett jag individen skulle vilja vara. Det tycks finnas samma oskrivna lagar och normer i den medierade som i den fysiska verkligheten kring vad som är ett accepterat beteende, varför den sociala verkligheten "online" sammanfattningsvis inte tycks skilja sig så mycket från den sociala verkligheten "offline".

Bakgrund: Anorexia nervosa blir allt vanligare bland unga kvinnor. Med rätt behandling och stöd tillfrisknar ändå de flesta från sin ätstörning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur en ung kvinnas perspektiv som har haft anorexianervosa, beskriva faktorer som har betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen, för att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse för unga kvinnor med anorexia nervosa och därmed kunna hjälpa dem. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: De faktorer som hade betydelse för tillfrisknandet var att den unga kvinnan själv kom till insikt om sin sjukdom och lärde sig begripa och hantera sina känslor, sin självbild och självkänsla. Tillfrisknandet påverkades även av den unga kvinnans egen motivation till att vilja tillfriskna och ändra sitt matbeteende. Resultatet visade att sjuksköterskan hade en viktig roll i att vägleda den unga kvinnan med anorexia nervosa genom tillfrisknandeprocessen. Andra personer som familj, vänner, partner, terapeuter och sjukvårdspersonal hade också en betydelsefull roll, men även aktiviteter för att sysselsätta sig var viktigt. Slutsats: För att en ung kvinna med anorexia nervosa ska kunna tillfriskna krävs rätt stöd från familj och vänner men även sjuksköterskor med rätt utbildning har en betydelsefull roll i att stödja kvinnan till ett liv utan anorexia nervosa. / Background: Anorexia nervosa is increasing more and more among young women, although with accurate treatment and support most of them recover from their eating disorder. Aim: The aim of the literature study is to describe factors of importance concerning recovery from an eating disorder from a young woman’s perspective, in order for nurses to receive an increased understanding of young women with anorexia nervosa. Method: The literature study is based on ten scientific articles, qualitative as well as quantitative, which were analysed to obtain the result of the study. Result: Factors of importance for recovery were that the young woman herself obtains an awareness of her disease and learns to understand and handle her feelings, her selfimage, self-esteem and the young woman’s motivation and will to get well and to change her eating habits. In addition the result also shows that nurses have an important role in guiding the young woman in her process of recovery, as well as family, friends, partners, therapists and remaining medical staff. Finally occupational activitites are also vital for the recovery process. Conclusion: In order for a young woman suffering from anorexia nervosa to recover she needs support from family and friends but especially from nurses with suitable training and education. They have an important role in supporting the young woman on her way to recovery to a life without anorexia nervosa.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga mammors tankar om sitt föräldraskap och hur det påverkar identitetsprocessen. Syftet är också att förstå vilket stöd de behöver i sin situation som unga föräldrar. Studien bygger på intervjuer med sex mammor som alla fött sitt första barn innan de fyllt 21 år. Intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av teorier om identitet och stöd. Resultatet i denna studie visar på att trots att mammorna lever ett tillsynes välordnat och vanligt liv är det en grupp med unga mammor som också upplever en ensamhet och utanförskap. De är isolerade i hemmet där de har det största ansvaret för barn och hem. Barnets pappa står för försörjningen och detta bidrar till hans frånvaro från familjen. De unga mammorna har svårt att återgå till studier och de är begränsade i deras möjligeter att komma ut i arbetslivet. De begränsas också i sina möjligheter att utveckla sin identitet då de inte får möjlighet att vistas på andra arenor än i hemmet eller med sina barn. De unga mammorna har ett behov av stöd på flera olika plan. De är i behov av samhälleligt stöd för att få en chans att komma ut till arbete och i deras vardagliga liv är deras egna nätverk en viktig del för att den unga mamman ska få vardagen att fungera men de behöver också få tillgång till kontakter med jämnåriga utanför familjen och möta andra unga föräldrar i samma situation. / The aim of this study is to describe and analyze young mothers' thoughts on parenthood and how it affects their identity process. It is also to understand what support they need in their situation as young parents. The study is based on interviews with six mothers who all gave birth to their first child before they turned 21 years of age. The interviews have then been analyzed with the help of theories about identity and support. The results of this study show that despite the mothers living seemingly well-managed lives, they are a group of young mothers who experience loneliness and exclusion. They are isolated at home where they have the greatest responsibility for the children and the home. The child's father is responsible for supporting the mother and child which contributes to his absence from the family. These young mothers have difficulty in resuming studies and are limited in their possibilities to return to working life. They are also limited in their ability to develop their identity due to the fact that they are not able to reside in physical environments other than the home or with their children. The young mothers are in need of support on several different levels. They are in need of societal support in order to have a chance to go out to work, and their own network which is an important part of the young mother's everyday life helping them function on an everyday basis but in addition they also need access to contacts of the same age outside the family and to meet other young mothers in similar situations.