The aim of this study is to reach a deeper understanding of which feelings counsellors encounter among social workers and how they deal with these, as well as how counsellors can prevent secondary trauma among social workers. This study is based on six semi-structured interviews with professional counsellors who are counselling social workers in the social services, who work with children and adolescents. The data is analyzed by using a thematic analysis. The analysis of the result is interpreted with the theory of emotional labor.This study indicates that counsellors face strong emotions among social workers, something the counsellors need to manage. Counsellors also need to manage their own feelings,something the majority do by taking support of colleagues. To prevent secondary traumaamong social workers, it is important to talk about it, to have knowledge about it and that thesocial workers harbor each other’s feelings. However, the counselling cannot prevent secondary trauma by itself. The findings are in line with previous research, but this study focuses on the counsellor’s perspective, something that is absent in the current research field.

Socialarbetare inom familjebehandling som möter traumatiserade barn är en stor riskgrupp för sekundär traumatisering. Genom mötet med traumatiserade barn och deras berättelser kan socialarbetarna själva uppleva samma symptom som den traumatiserade själv uppvisar. Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av eventuell sekundär traumatisering hos socialarbetare inom familjehemsvården. Traumatiseringen antas ske då socialarbetarna kommer i kontakt med traumatiserade barn. Vi har undersökt omfattningen av utsatthet hos yrkesverksamma och vad det finns för stödåtgärder för att förhindra denna utsatthet, samt även studera huruvida de yrkesverksammas arbetsliv samt privatliv påverkas.Genom kvalitativa intervjuer med socialarbetare som är verksamma inom området familjehemsbehandling har vi samlat in vår empiri. Teorierna vi använt för att analysera intervjuerna är biopsykosocialt perspektiv och copingteori. För att lyfta fram empiriska data har vi använt oss av kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultaten från studien visar att socialarbetarna upplevde sekundär traumatisering på olika sätt, majoriteten av våra respondenter har drabbats av sekundär traumatisering och de upplever att kontakten med trauma inom familjehemsvården kommer genom att arbeta med barns trauma. Socialarbetarna kunde alla beskriva att de finns tillgängliga stödåtgärder inom organisationen, samt stödåtgärder som bör finnas tillgängliga vid STS. Socialarbetarna som upplevt STS beskrev även att det påverkade privatlivet och de kunde även beskriva privatlivet som en viktig faktor för stöd och återhämtning. Socialarbetarna som upplevt STS har mottagit stödåtgärder för detta samt att socialarbetarna som upplevt STS påverkades av detta i arbetslivet. De respondenter som inte upplevt STS uppgav att de ändå påverkas av det trauma som de möter i sitt arbete. Vi kunde identifiera olika teman i resultaten och kunde dela upp dom i rubrikerna `förekomst av trauma och sekundärtraumatisering, ´hur sekundärtraumatisering påverkar arbetsliv och privatliv` och ´stödåtgärder vid upplevelse av sekundär traumatisering´. Forskningen kring STS i Sverige är bristfällig, detta blev tydligt i vårt sökande efter relevant forskning till studien samt respondenternas uttryck att de saknar forskning i en svensk kontext. Vi ser ett tydligt behov av fortsatt forskning för att vidare öka kunskap kring risker att bli sekundärtraumatiserad i arbetet med traumatiserade barn, samt att få kunskap som kan åtgärda och förebygga arbetshälsoproblem inom socialt arbete.

Sekundär traumatisering är ett tillstånd som kan uppstå till följd av att arbeta med att lyssna på klienters berättelser om traumatiska upplevelser. Personen som drabbas av sekundär traumatisering kan uppleva många fysiska och psykiska svårigheter i sitt liv. Studiens syfte är att undersöka uppkomsten och erfarenheterna av sekundär traumatisering bland professionella och på så sätt bidrar till kunskap om detta fenomen inom socialt arbete. I studien tillämpas en kvalitativ metodologi med semistrukturerade intervjuer för att erhålla en fördjupad förståelse för sekundär traumatisering och för att ge utrymme för professionella att uttrycka sina erfarenheter. För att förstå hur professionella hanterar de känslor som följer av exponeringen för traumaberättelser och uppkomsten av sekundär traumatisering används teorier om KASAM (känsla av sammanhang), empowerment och copingstrategier som teoretiska perspektiv. Studien genomfördes i tre olika kommuner och inkluderade sex intervjuer med professionella som arbetar inom området våldsutsatta klienter. Resultaten från studien indikerar att professionella upplever besvärande känslor till följd av klienternas traumatiserande berättelser. Resultaten betonar även att bristen på reflektion i arbetsmiljön och hög arbetsbelastning kan anses vara orsaker till uppkomsten av sekundär traumatisering. Å andra sidan identifieras vilka copingstrategier som används av professionella för att hantera symtomen av sekundär traumatisering

Många klienter som har kommit i kontakt med socialsekreterare har genomgått ett traumasom kan se olika ut. När socialsekreteraren ska ta en del av sin klients redogörelser riskerarsocialsekreteraren att även ta en del av klientens trauma, något som kallas för sekundärtraumatisering. Man kan alltså säga att socialsekreteraren blir traumatiserad av sin klientstrauman. Målet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur socialsekreterare uppleveroch hanterar sekundär traumatisering inom socialtjänsten. Inom hanteringen av sekundärtraumatisering kommer även copingstrategier att beröras. Studien har tagits fram med hjälpav tidigare forskning inom sekundär traumatisering samt begreppet copingstrategier. Studiensförfattare har även använt sig av de teoretiska utgångspunkterna och begreppsförklaringarnasekundär traumatisering (trauma stewardship), empati & empatitrötthet, emotional labour,kognitiva scheman och copingstrategier för att analysera resultatet. Datainsamlingen har skettmed hjälp av fem kvalitativa intervjuer där sedan en tematisering har gjorts. Resultaten fråntematiseringen har sedan presenterats i en tabell med hjälp av Framework (se bilaga 3).Uppsatsens resultat indikerar att socialsekreterare upplever stress, ångest, repetitivatankemönster och skillnad i visad empati gentemot klienter i koppling till sitt arbete, möjligensom en konsekvens av att höra klienters traumaberättelser. Upplevelserna kan också förståsvara reaktioner på att arbeta med det egna känslolivet som verktyg. Socialsekreterareanvänder olika copingstrategier för att förebygga försämrat mående som ser olika ut blandmän och kvinnor. Resultaten tyder även på att det finns brist på kunskap och medvetenhetkring begreppet sekundär traumatisering då det är ett begrepp som sällan diskuteras.

Denna studie syftade till att undersöka graden av upplevd sekundär traumatisering bland socialarbetare i Sverige samt undersöka kännedomen om begreppet inom yrkesgruppen. Genom en enkätundersökning samlades data in från 49 socialarbetare, verksamma inom klientnära arbete och representerande 15 olika kommuner. Resultaten visade att majoriteten av respondenterna upplevde låga nivåer av sekundär traumatisering i förhållande till högsta möjliga värde, medan kännedomen om begreppet var utbredd inom gruppen. Ingen signifikant korrelation mellan arbetslivserfarenhet och graden av upplevda symptom på sekundär traumatisering kunde fastställas. Denna forskning belyser komplexiteten i socialarbetares erfarenheter av sekundär traumatisering och pekar på behovet av fortsatt forskning för att förstå de mångfacetterade faktorer som påverkar detta fenomen. Denna studie har bidragit till den svenska kontexten genom att genomföra en kartläggning av förekomsten av symptom på sekundär traumatisering bland yrkesverksamma socialarbetare och lagt grunden för framtida forskning.

Sekundär traumatisering är ett fenomen som drabbar många socialarbetare som arbetar med våldsutsatta klienter. Tillståndet eller symptomen kan uppstå när socialarbetaren tar del av klientens trauma som föranleder att socialarbetaren i ett andra led blir traumatiserad. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och ämnar undersöka socialarbetares upplevelser och erfarenheter av fenomenet. Studiens resultat presenteras utifrån en tematisk analys och kommer vidare att beskrivas utifrån coping och Kasam som teoretiska ramverk för att förklara och förstå upplevelser av sekundär traumatisering. Resultatet i studien visar att samtliga deltagare känner till begreppet sekundär traumatisering och kan beskriva på vilket sätt en individ kan drabbas. Många av deltagarna beskriver symptom som till exempel empatitrötthet, koncentrationssvårigheter och svårigheter att släppa tankarna på klienterna i privatlivet. Deltagarna anser att möjliga orsaker till att drabbas av fenomenet är kunskapsbrist både på arbetsplatser och under utbildningar, bristande stöd från arbetsplatsen samt svårigheter att dra en gräns mellan arbetsliv och privatliv. I resultatet framkommer också att deltagarna är medvetna om vilka copingstrategier som fungerar bra för individen. Många av deltagarna menar att det är viktigt att bearbeta tidigare händelser i sitt privatliv för att minska risken att drabbas av symptom på sekundär traumatisering. / Secondary traumatization is a phenomenon that affects many social workers that meet victims of violence or trauma. The condition or symptoms can arise when the social worker takes part in the client's trauma, the social worker becomes secondarily traumatized. The study was conducted with semi-structured interviews and aims to investigate social workers' own experiences of the phenomenon. The results are presented based on a thematic analysis and will be described based on coping and Kasam as theoretical frameworks to further understand secondary traumatization. The results show that all participants know the concept of secondary traumatization and can describe the impact. The participants describe symptoms such as empathy fatigue, difficulty concentrating and letting go of thoughts of the clients. The participants believe that possible causes of being affected by the phenomenon are a lack of knowledge both in workplaces and in education, a lack of support from the workplace and difficulties separating work- and private life. The results show that the participants are aware of coping strategies and how they work for the individual. Many of the participants believe it is important to process past events in one's private life to reduce the risk of suffering from symptoms of secondary traumatization.

Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters egna reflektioner kring sekundär traumatisering inom sitt yrke och hur det påverkar dem personligt i livet. Studien är en kvalitativ studie och författarna har använt sig av semistrukturerade intervjuer med ett induktivt angreppssätt. Psykoterapeutyrket kan vara berikande och skapa en känsla av att kunna göra skillnad, vilket kan kännas meningsfullt. Yrket kan dock bidra till negativa effekter såsom sekundär traumatisering. Författarna har undersökt psykoterapeuters egen påverkan, familjära och sociala relationer samt arbetsplatsens stöd och psykoterapeuternas egna copingstrategier. Resultatet författarna kom fram till var att arbetet med traumatiserade familjesystem påverkade psykoterapeuten i privata, familjära och andra sociala sammanhang. Informanterna påtalade vikten av egna copingstrategier för att orka med sitt arbete, samt vikten av att ha extern - och kollegial handledning, fortbildning och ett gott arbetsklimat. / The purpose of this study was to examine psychotherapists' own reflections on secondary traumatization within their profession and its impact on their personal lives. The study is a qualitative study. We have used semi-structured interviews with an inductive approach. The psychotherapist profession can be enriching and create a feeling of making a difference, which can feel like a sense of purpose. However, the profession can contribute to negative effects such as secondary traumatization. We have investigated psychotherapists' own influence, social relations as well as the workplace's support and own coping strategies. The result shows that the work with traumatized family systems influenced the psychotherapist in their personal lives and other social contexts. The informants pointed out the importance of their own coping strategies to cope with their work, as well as the importance of having external and collegial supervision, continuing education and a good working climate.

The aim of the study is to examine if family therapists who work with traumatized clients in family treatment and investigation are affected by secondary trauma and whether there are opportunities to recover from work. To answer the study’s aim and questions, a qualitative method has been used where ten semi-structured interviews have been conducted. The collected empirical data has subsequently been interpreted and analyzed of the basis of previous research and Isdal's and Figley's psychological explanations of concepts. The results show that the family therapists experience secondary traumatic stress at work, but that a few have developed severe or long-term symptoms of secondary trauma as a result from the work. The results also indicate that family therapists who have experienced previous trauma feel strengthened in their professional role, while others feel that the event has weakened their ability to treat and provide support towards the client. Furthermore, the results show that several family therapists possess individual resources and strategies that enable their chances of recovery. However, the organization lacks methods in terms of offering organizational support that leads to deteriorating conditions for the family therapist’s recovery. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka om familjebehandlare som arbetar med traumatiserade klienter i familjebehandling och utredning påverkas av sekundär traumatisering och om det finns möjligheter att återhämta sig från arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts där tio semistrukturerade intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har därefter tolkats och analyserat utifrån tidigare forskning samt Isdals och Figleys psykologiska begreppsförklaringar. Resultatet visar att familjebehandlarna upplever sekundär traumatisk stress i arbetet men att ett fåtal har utvecklat allvarliga eller långvariga symtom för sekundär traumatisering till följd av arbetet. Resultatet indikerar även att familjebehandlare som erfarit tidigare trauman upplever sig stärkta i yrkesrollen medan andra upplever att händelsen försvagat deras förmåga att bemöta och tillhandahålla stödjande verktyg för klienten. Vidare synliggör resultatet att flera familjebehandlare besitter individuella resurser och strategier som möjliggör deras chans till återhämtning. Verksamheten brister dock i avseende att erbjuda organisatoriskt stöd som leder till försämrade förutsättningar till familjebehandlarnas återhämtning.

Barns trauma är allt annat än enkelt- sekundär traumatisering hos socialarbetare Child trauma is anything but simple- social workers affected by secondary traumatization The purpose of this study is to examine how social workers who work with abused children are affected by secondary trauma, what consequences can be caused bysecondary trauma, and how to prevent social workers from developing secondary trauma. The theoretical framework includes Lazarus & Folkman's (1984) coping theory and the Demand-control-support theory (Karasek & Theorell, 1990). This study is a structured literature review but with method features from systematic literature studies. To explore the questions, the process of finding and screening articles included three databases and a manual search. This process started with 91 articles and was deducted to the final 10 articles that met the criteria and were analyzed through a narrative synthesis. The results showed that the following themes: workload and work experience, work environment and organizational factors, and the conflict between work and family life are affecting the risk for social workers to develop secondary trauma. Consequences that were identified included physical, psychological, and other types of consequences. Preventative actions included self-care, coping strategies, and protective factors. These results were discussed in reference to previous research and theoretical framework. To conclude, social workers who work with abused children are at risk of being affected by secondary trauma. The consequences and preventive actions differ depending on the context and person. Thus, finding a blueprint for avoiding and minimizing the risk of developing secondary traumatization does not exist, instead, it is a process where strategies are continually evolving.  Keywords: Secondary trauma, social workers, abused children, work environment. Nyckelbegrepp: Sekundär traumatisering, socialarbetare, våldsutsatta barn, arbetsmiljö. Stacey Carlsten Wordcount: 15845

Syftet med denna studie är att undersöka samtalsbehandlares upplevelser samt kännedom om sekundär traumatisering. Studien syftar också till att undersöka samtalsbehandlares tankar om vad som kan förebygga samt hur eventuella negativa effekter av att arbeta med klienter som upplevt trauma kan hanteras. Sekundär traumatisering innebär att själv bli traumatiserad efter att ha tagit del av någon annans traumatiska berättelse. Tidigare forskning visar att socialarbetare anses vara i riskzonen för att drabbas av sekundär traumatisering. Detta kan medföra negativa konsekvenser, exempelvis i form av utbrändhet samt fysiska sjukdomar hos den drabbade. För att svara på studiens frågeställningar användes en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Två teorier, känsla av sammanhang (KASAM) och copingteorin, användes som stöd under analysprocessen. I studien utfördes fem intervjuer av samtalsbehandlare som arbetar med våld i nära relation eller vuxna i missbruk. Studiens resultat visade att tre av respondenterna kände igen sig i beskrivningen av sekundär traumatisering genom att de har eller har haft symtom. Ingen av samtalsbehandlarna hade fått kunskap om sekundär traumatisering under deras grundutbildning medan två av samtalsbehandlarna saknade kunskap om fenomenet i nutid. Samtliga respondenter upplevde att deras arbete var meningsfullt och lyfte betydelsen av det kollegiala stödet i relation till arbetet med klienter som upplevt trauma. / The purpose of this study is to examine therapists' experiences and knowledge of secondary traumatization. At the same time, this study aims to examine therapists' thoughts regarding how eventual negative effects from working with clients who have experienced trauma can be handled or prevented. Secondary traumatization can be described as a phenomenon where a person gets traumatized by someone else’s traumatic story. Previous research shows that social workers are at risk to suffer from secondary traumatization, which can lead to negative consequences such as burnout and physical diseases in the affected person. To answer the research questions of this study, a qualitative method in the form of semi-structured interviews was used. Two theories, sense of coherence (SOC) and coping theory were used as helping tools in the analysis process. Five interviews were conducted by therapists who work with domestic violence or adults in addiction. The result of this study showed that three of the respondents could relate to the description of secondary traumatization in the sense that they have or have had symptoms. None of the therapists had gained knowledge of secondary traumatization during their undergraduate education while two of them did not have knowledge of the phenomenon in the present time. All respondents experienced that their job was meaningful and highlighted the importance of peer support when working with clients who have experienced trauma.