Bakgrund: Varje år drabbas flera individer av traumatiska hjärnskador orsakade av yttre våld mot huvudet. Det kan leda till olika funktionssvårigheter som påverkar och förändrar livet. Individen går från att vara självständig till att bli beroende av andras hjälp och stöd i vardagen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av rehabilitering efter en traumatisk hjärnskada. Metod: Den systematiska litteraturstudien utgick från en väl formulerad och klar fråga som sedan besvarades metodiskt genom att ha identifierat, valt, värderat och analyserat relevant forskning. Analysen grundades på en manifest innehållsanalys. Resultat: Det visade sig att individer som drabbats av en traumatisk hjärnskada upplevde begränsningar i vardagen och hade en rädsla för att misslyckas under rehabiliteringsprocessen. Information och stöd hade stor betydelse och upplevdes både positivt och negativt för individen. Det framkom också att individen måste acceptera och skapa sig en förståelse för sina funktionsnedsättningar. För att ta sig vidare i rehabiliteringen användes olika strategier för att underlätta i vardagen. Slutsats: Upplevelser skiljer sig från individ till individ. Något som var utmärkande i den här systematiska litteraturstudien var patientens upplevelse kring informationens och stödets betydelse i en rehabiliteringsprocess. Sjuksköterskan bör skapa sig en förståelse för patientens situation för att kunna stödja och hjälpa i rehabiliteringen efter en traumatisk hjärnskada.

Bakgrund: Traumatiska amputationer är en vanligt förekommande skada i krig och konflikter. Amputationer förekommer även av olyckor, exempelvis av trafik- och arbetsplatsolyckor. Trauma är går ofta hand i hand med depression och posttraumatiskt stressyndrom. Ytterligare en tänkbar komplikation är fantomsensationer. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att förlora en extremitet genom trauma. Metod: Arbetet baseras på en litteraturöversikt där 10 vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl complete. Artiklarna analyserades och tematiserades.  Resultat: De teman som framkom i analysen var: påverkan på den fysiska hälsan, psykiska hälsan, social påverkan och vikten av resiliens. De huvudsakliga fynden var att traumatiskt amputerade personer fann det svårt att acceptera förlusten av en kroppsdel. Men även att detta var en nyckel till att anpassa sig och bli bekväm i den nya kroppen. Somliga amputerade upplevde i vissa fall skadan som stigmatiserande medan vissa militära veteraner uttryckte en stolthet över skadan. Resiliensen varierade beroende på individers olika bakgrund och sociala situation.  Slutsats: Att inte acceptera den nya kroppen kan leda till en förlängd transitionsprocess och därmed ökad sårbarhet. Olika kulturers syn på amputationer och förekomsten av stigmatisering påverkar individers upplevelse. Det finns skillnader i hur civilpersoner och militärer upplever att drabbas av en traumatisk amputation. / Background: Traumatic amputations are often a consequence of war but can also occur in daily life. In such cases, they´re often a result of traffic accidents or workplace accidents. Depression and post-traumatic stress disorder are common after this type of trauma. Phantom limb pain is also a phenomenon that occurs in relation to this injury. Aim: To describe people´s experience of losing an extremity through trauma.  Method: This study is a literary review based on 10 original research articles. The data was collected from the databases PubMed and Cinahl compete. These articles were analyzed and themed. Results: The themes that were found when analyzing the data were the impact on the physical health, impact on the phycological health, social impact and the importance of resilience. The central findings of this study were that the people who lost an extremity through trauma often had a hard time accepting the loss of the limb. Acceptance was, however, a key to finding peace and recovering from the injury. Some people found the injury embarrassing and felt stigmatized about this kind of injury. Others, often veterans, felt a kind of pride over the injury instead. The people´s resilience differs depending on their background and social surrounding.  Conclusions: The acceptance of the injury could prolong or help the transition process depending on how easy and fast the people accept their new situation. Different cultures' views on this injury and the level of stigma impact people's experience. There are differences in how civilians and soldiers experience a traumatic amputation.

No description available.

Bakgrund:   Jobbet som sjuksköterska innebär att man kan tvingas hamna i situationer som upplevs som obehagliga och traumatiska. En traumatisk upplevelse definieras som en händelse som på något sätt är svårhanterlig eller sitter kvar hos en person en längre tid. Personer som utsätts för trauma kan utveckla PTSD, ett tillstånd som kan ge både fysiska och psykiska problem. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor hanterar upplevda traumatiska händelser. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har utförts. Med hjälp av databasen Cinahl har 10 vetenskapliga artiklar granskats och utgör resultatet i studien. Analysmetoden som användes är inspirerad av metasyntes och presenteras i Fribergs bok från 2017.   Resultat:  Fyra huvudområden identifierades; professionalitet, socialt stöd, kollegialt stöd och personliga hanteringsstrategier. Professionalitet visar att det skapas en distans gentemot traumatiska händelser och genom socialt och kollegialt stöd kan sjuksköterskor hantera psykologiska motgångar efter ett trauma. Ett flertal personliga hanteringsstrategier förekommer.  Slutsats:  Genom olika strategier för att hantera trauma bidrar sjuksköterskan till att orka med sitt arbetsliv men även tiden utanför arbetet. Det ger en hållbarhet i arbetet och ser till att sjuksköterskan kan ge god och säker vård åt sina patienter.

<p>Fler personer överlever idag en svår hjärnskada, vilket har medfört att rehabiliteringen har ställts inför en utmaning avseende dessa personer. Då det gäller arbetsterapeutens behandlingsmetoder finns det liten vetenskapligt dokumenterad kunskap och ett behov av fortsatt forskning inom området. Studiens syfte var att undersöka vilka behandlingsmetoder, sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv, som beskrivs i vetenskaplig litteratur samt dess effekter för vuxna personer med en traumatisk hjärnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökning utfördes i databaserna Medline, AMED, Cinahl och PsycInfo och resulterade i 10 inkluderade artiklar. Studierna kvalitetsbedömdes och bevisvärdet graderades för respektive studie. Resultatet kategoriserades enligt Occupational Performance Model (OPM). Resultatet indikerade att sinnesstimulering och att patienterna själva kunde påverka omgivningen med hjälp av assisterande teknik, var de vanligaste arbetsterapeutiska behandlingarna för patienter i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd. En studie påvisade också behandling över tid från sinnesstimulering, träning av specifika motoriska funktioner till att kunna använda assisterande teknik. Två artiklar bedömdes ha en hög kvalitet, sex medel kvalitet och två låg kvalitet. Bevisvärdet för nio studier bedömdes vara lågt och för en studie måttligt vilket resulterade i otillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna dra några slutsatser om behandlingsmetodernas effekt. Behov finns därför av fortsatt forskning inom området. Resultatet av studien kan däremot bidra med en ökad kunskap och ge en vägledning för arbetsterapeuten i klinisk verksamhet vid behandlingen av patienter i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd.</p>

Fler personer överlever idag en svår hjärnskada, vilket har medfört att rehabiliteringen har ställts inför en utmaning avseende dessa personer. Då det gäller arbetsterapeutens behandlingsmetoder finns det liten vetenskapligt dokumenterad kunskap och ett behov av fortsatt forskning inom området. Studiens syfte var att undersöka vilka behandlingsmetoder, sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv, som beskrivs i vetenskaplig litteratur samt dess effekter för vuxna personer med en traumatisk hjärnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökning utfördes i databaserna Medline, AMED, Cinahl och PsycInfo och resulterade i 10 inkluderade artiklar. Studierna kvalitetsbedömdes och bevisvärdet graderades för respektive studie. Resultatet kategoriserades enligt Occupational Performance Model (OPM). Resultatet indikerade att sinnesstimulering och att patienterna själva kunde påverka omgivningen med hjälp av assisterande teknik, var de vanligaste arbetsterapeutiska behandlingarna för patienter i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd. En studie påvisade också behandling över tid från sinnesstimulering, träning av specifika motoriska funktioner till att kunna använda assisterande teknik. Två artiklar bedömdes ha en hög kvalitet, sex medel kvalitet och två låg kvalitet. Bevisvärdet för nio studier bedömdes vara lågt och för en studie måttligt vilket resulterade i otillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna dra några slutsatser om behandlingsmetodernas effekt. Behov finns därför av fortsatt forskning inom området. Resultatet av studien kan däremot bidra med en ökad kunskap och ge en vägledning för arbetsterapeuten i klinisk verksamhet vid behandlingen av patienter i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd.

Titel: Flykting barn i skolan – Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass. Författare: Lisa KjellénDenna uppsats handlar om två pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogens förhållningssätt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua två pedagoger som arbetar i en förberedelseklass år 1-3 och år 6-9. För att kunna undersöka på vilket sätt de undervisar och bemöter barnen har jag även observerad deras arbetssätt i klassrummet. Att arbeta som lärare i en förberedelseklass innebär att hitta strategier och tillvägagångssätt för att överbrygga bristen på ett gemensamt språk och kulturella skillnader i undervisningen. De barn läraren möter i förberedelseklassen och dess familjer har ibland varit med om upplevelser av krig och förföljelse vilket inverkar på både barnet beteende i skolan. Att föräldrar mår psykiskt dåligt innebär att de inte alltid orkar vara en stöttande förälder, därför blir läraren betydelsefull för barnet och någon som kan bekräfta och stödja barnet i deras nya tillvaro. Den forskningslitteratur jag har använt ger en bra sammanfattande bild av vad det innebär att vara flykting och den problematik som det kan innebära. De teorier jag använt mig av när det handlar barns språkutveckling är Cummins teori om andraspråkelevers kunskapsinlärning och Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Frågeställningar:•Vilka faktorer påverkar pedagogernas arbete med flyktingbarn i förberedelseklass?•Vilka strategier utvecklar pedagogerna för att möta dessa barn? / Title: Refugee children at school- Teacher´s attitude in preparations class

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar upplever ofta situationer i sitt arbete som kan klassificeras som traumatiska, exempelvis patienter med livshotande tillstånd, plötsliga dödsfall och våldsamma patienter och anhöriga. Detta kan bli en påfrestning för sjuksköterskorna som äventyrar deras psykiska hälsa samt patienternas vårdupplevelse och säkerhet. Syfte: Beskriva hur traumatiska händelser på akutmottagningar påverkar sjuksköterskor. Metod: En litteraturöversikt som utgjordes av 11 originalartiklar som hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Litteraturöversikten använde en induktiv ansats och resultaten analyserades med en integrerad analysmetod. Resultat: Fyra olika kategorier och tio underkategorier definierades under analysen. Kategorierna som identifierades var påverkan på arbetet, kort- och långsiktig påverkan, existentiell påverkan och känslomässig påverkan. Slutsats: Att uppleva traumatiska händelser har både lång- och kortsiktiga konsekvenser för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Det finns flera faktorer inom arbetsmiljön såsom högt tempo, attityder bland kollegor och press att skydda sina patienter som framhäver dessa konsekvenser ytterligare. Vidare forskning krävs för att identifiera möjliga lösningar som skulle kunna förbättra sjuksköterskornas arbetsvillkor.

Statistik visar ökad suicidrisk och psykisk ohälsa i form av ångest och depression hos ambulanspersonal i jämförelse med andra professioner. Traumatiska händelser är en faktor som kan bidra till psykisk ohälsa hos ambulanssjuksköterskor. Det är av stor vikt att ambulanssjuksköterskor hanterar händelser som medför ökad stress för att förhindra ett försämrat mående. Det kan i sin tur kan leda till minskad empatisk förmåga. Syftet med denna studie var att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelse och hantering av traumatiska händelser. Studien har en kvalitativ metod baserat på tio semistrukturerade intervjuer med ambulanssjuksköterskor. Tematisk analys användes för att analysera datamaterialet vilket resulterade i huvudtemat Komplexiteten i traumatiska händelser utifrån de två teman Känslor och Bearbetning. I studien identifierades en mängd olika upplevelser och hanteringsstrategier. Ambulanssjuksköterskorna upplever ökad stress vid traumatiska händelser där barn är inblandade samt när ambulanssjuksköterskan känner eller kan relatera till patienten. Upplevelserna före under-och efter en traumatisk händelse är varierande och individuella, där det inre måendet och ambulanssjuksköterskans livssituation bidrar till upplevelsernas intensitet. Ambulanssjuksköterskorna hanterar händelserna genom att förbereda sig och gå in i en yrkesroll. Beroende på tidigare erfarenheter av traumatiska händelser och hur ambulansteamet presterat hanteras händelsen olika. Den viktigaste hanteringen var stöd och samtal genom kollegor men även genom organisationen och ambulanssjuksköterskans anhöriga. Den traumatiska händelsen är komplex eftersom den upplevs av människor med olika erfarenheter, behov, kompetens, sårbarhet och hanteringsstrategier. Ambulanssjuksköterskors psykiska hälsa behöver tas på allvar för att arbetssituationen ska vara hållbar och att ambulansen kunna fortsätta vara en samhällsviktig funktion.

Sammanfattning: Bakgrund: Sjuksköterskor kan konfronteras med traumatiska händelser i sitt dagliga arbete. Dessa händelser kan leda till en fara för sjuksköterskors hälsa i form av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), sekundär traumatisk stress (STS) eller utbrändhet. Hanteringsstrategier är individuella och har en stor betydelse för sjuksköterskors återhämtning. Syfte: Hur påverkas sjuksköterskor av traumatiska händelser och hur hanterar de uppkomna känslor. Metod: En kvalitativ innehållsanalys valdes som metod där 14 bloggar analyserades. Sökningen genomfördes osystematiskt via sökmotorn Google. Analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Resultat: Sjuksköterskor kände en fysisk och emotionell utmattning på grund av de traumatiska upplevelserna. Personligheten förändrades. Att stänga av sina känslor eller att frigöra sig från dem var möjliga hanteringsstrategier. En positiv inställning till livet samt acceptans av egna känslor, sammanhållning i team och erfarenhet har bidragit positivt i hanteringsprocessen. Slutsats: Genom att sjuksköterskor upplever traumatiska händelser i sitt arbete är risken för ohälsa stor. Utbrändhet och PTSD kan utvecklas hos sjuksköterskor och påverkar vårdandet negativt. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan användas av verksamhetschefer och sjuksköterskor för att öka kunskapen i området. Programansvariga på högskolor kan inkludera studien i utbildningsinnehållet för att även förbereda studenter inför sin kommande praktik. / Summary: Background: Nurses can be confronted with traumatic events in their daily work. These events can lead to danger to nurses' health in the forms of posttraumatic stress syndrom, secondary traumatic stress or burnout. Management strategies are individual and have a significant importance to nurses’ recovery. Purpose: How traumatic incidents affect nurses and how they cope with arising feelings. Method: A qualitative content analysis was chosen as a method where 14 blogs were analyzed. The search was carried out unsystematically through the Google search engine. The analysis resulted in two main categories and seven subcategories. Result: The nurses felt a physical and emotional exhaustion because of their traumatic experiences. The personality changed. Turning off their emotions or to free themselves from them were possible management strategies. A positive attitude to life and acceptance of their own feelings and cohesion in the team has contributed positively in the management process. Conclusion: Traumatic events process a major risk to nurses’ health. They may develop burnout or PTSD that may affect caring negatively. Clinical significance: The research results can be used by business managers and nurses to increase knowledge to the area. Editors in charge in colleges can include this study for educational purposes in order to prepare students for future practice.