Syftet med undersökningen var framförallt att ge elever möjlighet att beskriva sina upplevelser av matematikundervisning och betygssättning i grundskolan. Vi ville också se vad som påverkar elevers intresse och motivation för att lära sig matematik. Eftersom både betyg och undervisning är något som ständigt debatteras i media samt att forskning inom området ofta utgår ur andra perspektiv valde vi att fokusera på eleven och elevens berättelse. Vi utgick från forskningsfrågorna: Hur beskriver eleverna sina upplever av matematikbetygen och betygsättningen i grundskolan?  Hur beskriver eleverna vad som påverkat deras intresse och motivation för att lära sig matematikämnet? Eftersom det empiriska materialet samlats in genom öppna intervjuer med elever och bygger på deras berättelser, så valde vi att inspireras av den narrativa forskningsmetoden. Resultatet visar att betygen inte har så stor betydelse när det gäller motivation till att prestera bättre. Elever som höjt sina betyg uttrycker i större utsträckning att de gillar problemlösning och de verkar mer medvetna om betygen än de som har som sänkt sina betyg. Det som har påverkat intresse och motivation är lärarens förhållningssätt, intresse och stöd från föräldrar och elevers förmåga att sätta upp mål och jobba mot dem.

Följande empiriska studie inriktar sig på matematiskt begåvade elever i årskurs F-3. Alla elever har rätt att få ledning och stimulans i sin utveckling, även de som lätt når kunskapskraven. Trots det har både forskning och våra egna erfarenheter visat att matematiskt begåvade elever ofta glöms eller prioriteras bort i klassrummen. Studien syftar därför till att undersöka hur verksamma lärare beskriver att de arbetar med matematiskt begåvade elever. Studiens frågeställningar fokuserar på att undersöka hur matematiskt begåvade elever identifieras samt vilka aktiviteter och utmaningar som finns vid undervisning av dessa elever enligt verksamma lärare i årskurs F-3. I studien samlas data in genom en metodkombination av såväl kvantitativ som kvalitativ karaktär. Kvantitativa data samlas in genom en enkätundersökning och kvalitativa data samlas in genom intervjuer. Empirin bearbetas och granskas genom en innehållsanalys med hjälp av kategoriseringsscheman. Data analyseras i förhållande till Krutetskiis teori, Mönks triadiska interdependensmodell och MEF, vilka är studiens ramverk. Resultatet visar att verksamma lärare använder olika tillvägagångssätt för att identifiera matematiskt begåvade elever, där en kombination av metoder är vanligast. Exempelvis uppmärksammas elevers förmågor och det används olika tester. Vilka matematiska aktiviteter som används skiljer sig åt mellan lärare. En gemensam faktor är att de på något sätt använder sig av en differentierad undervisning där elever arbetar både enskilt och i grupp. Verksamma lärare påtalar även att det finns många utmaningar i arbetet med matematiskt begåvade elever. En av de vanligaste utmaningarna är bristen på tid och att matematiskt begåvade elever ofta prioriteras bort. Slutsatsen är att verksamma lärare identifierar matematiskt begåvade elever i relation till olika matematiska aktiviteter, där aktiviteterna skiljer sig mellan lärare. Vidare finns det matematiska aktiviteter som är mer vanligt förekommande för att utmana elever. Lärare verkar besitta kunskapen om hur de ska arbeta för att utmana elever men däremot finns det faktorer som hämmar möjligheten att arbeta på ett sådant sätt.

Att individanpassa undervisningen är en grundläggande värdering som genomsyrar skolväsendet, vilket även innefattar högpresterande elever i matematik. Hur lärare anpassar sin undervisning för att gynna högpresterande elever i matematik i årskurs 1-6 kan se olika ut. Denna undersökning syftar till att skapa en bild av hur sex lärare definierar högpresterande elever samt hur lärarna arbetar med differentiering i matematikundervisningen för att gynna högpresterande elever. För att besvara denna frågeställning utfördes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med sex lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys med Mönks modell, den triadiska interdependensen som teoretisk utgångspunkt. I resultatet framkom det att högt intellekt är det primära utmärkandet som lärare identifierar hos högpresterande elever. Kreativitet lyfts inte fram som utmärkande bland informanterna. Motivation hos högpresterande elever lyftes fram med ett positivt och ett negativt perspektiv av informanterna. Informanterna menar att motivation utmärker högpresterande elever både som en drivkraft men även deras hinder. Informanterna anser att differentierade arbetsgrupper inte bör vara konstanta gällande vilka elever som är med. Variation uppmuntras vid differentiering.  Slutsatsen som kan dras är att högpresterande elever kan kännas igen genom deras höga intellekt och motivation. En annan slutsats som kan dras är att individens enskilda behov styr vilken form av differentiering som lämpar sig bäst.

The purpose of this study is to increase the knowledge about how teachers work with digital learning material and high-achieving students in the subject of mathematics. The study is based on active teachers in grades two, three and four. We used semi-structured interviews to gain an understanding of what the teacher´s working method with high-achieving students looks like.  Digitization has brought about a major development in the school and based on our study, a clear use of digital resources can be seen in the classroom. The study shows that digital learning materials are being used by all teachers but to varying extents. The variation was largely due to different opportunities, limitations and the interest and knowledge of the teachers. However, most of the teachers were positive about the digital learning tool as the high-achieving students could easily receive tasks that were adapted to their level of knowledge. It also appeared that it was used to vary the teaching by offering different ways of working. Some teachers expressed difficulty in meeting the high-achieving students as they considered themselves to have a lack of knowledge in mathematics at a higher level. Furthermore, many teachers expressed that they have difficulties influencing digital teaching as it is characterized by several different factors. Through the interviews, it emerged that the teachers had different conditions depending on the organization, skill development and the school´s ability to purchase digital learning materials.

This thesis aims to enhance the current literature by investigating the causes for the service paradox in service ecosystems and the capabilities required to avoid them. To fulfill this purpose the following research questions were derived: RQ 1: What are the possible key causes for the service paradox for integrated solution providers in a triadic value constellation? RQ 2: What key capabilities allow integrated solution providers to avoid the service paradox in a triadic value constellation? This study used an exploratory, qualitative, single-case study of a service ecosystem, with an abductive research approach. In total, 13 companies within the ecosystem took part in the research, and the data was collected through five unstructured interviews, 19 semi-structured interviews, and one workshop. The result from the interviews was derived using thematic analysis. The findings are divided into three parts. First, we identified four key causes of the service paradox for integrated solution providers in a triadic value constellation. The four key causes are: (1) Cost creep, (2) Unsustainable in-house costs, (3) Brand damage, and (4) Industry-specific factors. Second, we identified five key capabilities for integrated solution providers to mitigate the service paradox. The five key capabilities are: (1) Relational capabilities, (2) Technological capabilities, (3) Learning and communication capabilities, (4) Operational capabilities, and (5) Market capabilities. Finally, the two previous findings were combined into a framework that provides a guide for which key capabilities mitigate which key causes. This study contributes to current servitization literature by deepening knowledge on factors affecting the success of servitization efforts. Furthermore, this study extends the knowledge of how a dynamic and collaborative approach impacts the development of novel servitization solutions. For practitioners seeking to develop integrated solution offerings, the framework developed in this study provides a list of priorities for the servitization effort. The framework also allows managers to evaluate their servitization process and implement quick actions to improve performance. / Denna avhandling syftar till att bidra till den aktuella litteraturen genom att undersöka orsakerna till tjänsteparadoxen i tjänsteekosystem och de färdigheter som krävs för att undvika dem. För att uppfylla detta syfte formulerades följande forskningsfrågor: RQ 1: Vilka är de möjliga huvudorsakerna till tjänsteparadoxen för integrerade lösningsleverantörer i en triadisk värdekonstellation? RQ 2: Vilka nyckelfunktioner gör det möjligt för integrerade lösningsleverantörer att undvika tjänsteparadoxen i en triadisk värdekonstellation? För att besvara dessa frågor använde vi oss av en undersökande, kvalitativ, enfallsstudie av ett tjänsteekosystem, med en abduktiv forskningsmetod. Totalt deltog 13 företag inom ekosystemet och data samlades in genom fem ostrukturerade intervjuer, 19 semistrukturerade intervjuer och en workshop. Intervjusvaren analyserades med hjälp av tematisk analys och resultaten presenteras i tre delar. För det första identifierade vi fyra huvudorsaker till tjänsteparadoxen för integrerade lösningsleverantörer i en triadisk värdekonstellation. De fyra huvudorsakerna är: (1) Smygande kostnader, (2) Ohållbara interna kostnader, (3) Varumärkesskador och (4) Branschspecifika faktorer. För det andra identifierade vi fem nyckelfärdigheter för integrerade lösningsleverantörer för att motverka tjänsteparadoxen. De fem nyckelfärdigheterna är: (1) Relationskapacitet, (2) teknisk kapacitet, (3) inlärnings- och kommunikationskapacitet, (4) operativ kapacitet och (5) marknadskapacitet. Slutligen kombinerades de två tidigare resultaten till ett ramverk som ger en vägledning för vilken nyckelfunktionerna minskar vilka viktiga orsaker. Denna studie bidrar till aktuell tjänstefieringslitteratur genom att fördjupa kunskapen om faktorer som påverkar framgången för tjänstefieringsinsatser. Vidare utökar denna studie kunskapen om hur ett dynamiskt och samarbetsinriktat förhållningssätt påverkar utvecklingen av nya tjänstefieringslösningar. För utövare som försöker utveckla integrerade lösningserbjudanden ger ramverket som utvecklats i denna studie en lista över prioriteringar för tjänstefieringsarbetet. Ramverket gör det också möjligt för chefer att utvärdera sin egen tjänstefieringsprocess och vidta relevanta åtgärder för att undvika tjänsteparadoxen.