Syftet med detta examensarbete är att synliggöra förskollärares arbetssätt kring små barns anknytning. Arbetet sätter fokus på anknytningens betydelse och hur förskollärare resonerar angående små barns första tid i förskolan. För att undersöka syftet användes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna har spelats in med ljudupptagning.    Teorier som har använts för att kunna tolka och analysera materialet är Bowlby´s anknytningsteori. I arbetet används begreppen anknytning, trygg bas samt trygg och otrygg anknytning för att lättare kunna se anknytningen som en viktig faktor när det kommer till att skapa trygga barn i förskolan.    Resultatet visar förskollärarnas arbetsprocess i förskolan, hur de arbetar och vad anknytning betyder för trygghetsarbetet i förskolan. Förskollärarna belyser innebörden med ordet anknytning och hur de upplever kopplingen till omsorg. I resultatet framkom att förskollärarna saknar skrivningar i förskolans läroplan om anknytning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om fyra förskollärares uppfattningar om trygg anknytning vid inskolning på förskolan. De frågeställningar som vi ville undersöka var hur förskollärare beskriver trygg anknytning vid inskolning men även vilka svårigheter förskollärare upplever med att skapa en trygg anknytning vid inskolning samt hur förskollärare beskriver sin roll som anknytningsperson. Studien utgår från anknytningsteorins centrala begrepp, som är trygg anknytning, anknytningsperson, trygg bas och trygghetscirkeln. Det är dessa begrepp, samt begreppet inskolning, som kommer vara bärande genom studien. Detta småskaliga forskningsprojekt bygger på en kvalitativ ansats. Undersökningsinstrument som har använts för att hjälpa oss att få svar på frågeställningarna är fyra semistrukturerade intervjuer av legitimerade förskollärare som arbetar på småbarnsavdelning med barn i åldern ett till tre år. I studiens resultat framkommer det att samtliga förskollärare visar på en medvetenhet om vikten av en trygg anknytning vid barns inskolning i förskolan. Vidare visar förskollärarna förståelse för hur betydelsefullt arbetet är i deras roll som anknytningsperson. Viktiga framgångsfaktorer som förskollärarna betonar i deras roll är att vara tillgänglig och visa närhet och engagemang. I resultatet lyfter förskollärarna några svårigheter som dem upplever med att skapa en trygg anknytning vid inskolning, så som att vårdnadshavarna inte känner sig trygga med att lämna sitt barn på förskolan respektive när barnet har erfarenhet av otrygg anknytning. Förskollärarna lyfter att anknytningen är viktig utifrån relationen hem och förskola och att anknytningens betydelse är beroende av olika ramfaktorer som finns på förskolan.

Att avsluta sin föräldraledighet och låta sitt barn börja på förskolan kan väcka mycket känslor. Då förälderns trygghet påverkar barnet är det centralt att både föräldrar och barn får det stöd de behöver under inskolningen. Det finns framför allt två inskolningsmetoder, den traditionella och den föräldraaktiva. Genom observationer och sökning av forskning inom området har vi studerat och analyserat den föräldraaktiva inskolningsmetoden. Barns samspel med sin omgivning och pedagogernas tillvägagångssätt och hantering av inskolning samt miljöns påverkan har stått i fokus för vår studie. De teoretiska perspektiv som vår undersökning bygger på är huvudsakligen anknytningsteori, där Trygghetscirkeln ligger som grund för analys av barnens beteende och omsorgsetik som grund för pedagogernas agerande.Resultatet för vår studie visade att Trygghetscirkeln kunde läsas av under alla de tre inskolningar vi observerade oavsett ålder eller tidigare erfarenhet av förskola. De barn som deltog i vår undersökning var nyfikna och utforskande omgivningen, först tillsammans med sin förälder och sedan själva. Under det egna utforskandet återvände barnet till sin förälder för en kram eller lite lek för att sedan utforska vidare, men redan efter ett par dagar skedde återkopplingen mellan barnet och vårdnadshavaren endast med ett leende eller bara en bekräftande blick. Detta tolkade vi som att föräldern bekräftade att hen vara närvarande och fanns där för sitt barn om barnet skulle behöva hjälp med något. Undersökningen visade att pedagogernas handlande var av stor betydelse. När en pedagog var närvarande och bekräftade ett barns behov kunde vi se att barnet visade anknytningsbeteenden gentemot pedagogen. Vi kunde även se att pedagogernas förhållningssätt påverkade föräldrarna till de barn som skolades in, på så sätt att även föräldrarna var i behov av omsorg och bekräftelse. Detta för att kunna känna den trygghet som krävs för att barnet ska påverkas positivt. När pedagogerna erbjöd föräldrarna ett lyhört samspel och lugna dialoger kunde vi tolka dem som mer bekväma i verksamheten vilket i sin tur, enligt vår tolkning ledde till att barnen kändes mer ivriga att utforska omgivningen. Även miljön hade i vår studie en stor påverkan på barnens inskolningsprocess för att kunna erbjuda inkludering och bidra till en gemenskap.

Parents have reported decreased well-being due to events in parenting, and parenting support programs such as the Circle of Security aim to strengthen parenting and have shown improved health in parents. This study aimed to explore parents' experiences of participating in the parental education program Circle of Security and how it promote their well-being. The study's approach was inductive, with data material consisting of nineteen qualitative semi-structured interviews that were analysed using qualitative content analysis.  The analysis resulted in one main category: Parents´ enhanced parenting knowledge, and five subcategories: Parents´ understanding of children’s needs, Parents ‘avoiding conflicts and setting boundaries, Parents ‘ability to reflect, Parents ‘inner security, and Parents’ reduced stress. The result showed that the parents had received developed parenting that promote their well-being. A parental support program such as Circle of Security strengthens parenting and improves parents' well-being. It is an excellent alternative to a parental education program because parents' upbringing and well-being affect children's lifestyle. / Föräldrar har rapporterat försämrad hälsa på grund av svårhanterliga händelser i föräldraskapet. För att stödja och stärka föräldrar i sitt föräldraskap finns i Sverige så kallade föräldrastödsprogram. Trygghetscirkeln är en av dem och programmet har visat på en förbättrad hälsa hos föräldrar. Syftet med studien var att utforska föräldrars erfarenheter av att delta i föräldrautbildningen Trygghetscirkeln och hur den har främjat deras välbefinnande. Studiens ansats var induktiv med ett datamaterial bestående av nitton kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen blev huvudkategorin: Föräldrarnas förstärkta föräldrakunskap och fem underkategorier: Föräldrars förståelse för barns behov, Föräldrar som undviker konflikter och sätter gränser, Föräldrars förmåga att reflektera, Föräldrars inre trygghet och Föräldrars minskade stress. Resultatet visade att föräldrarna hade fått ett utvecklat föräldraskap som främjade deras välbefinnande. Ett föräldrastödsprogram som Trygghetscirkeln som både stärker föräldraskapet och främjar föräldrars välbefinnande är ett bra alternativ som föräldrautbildningsprogram då föräldrars uppfostran och välbefinnande påverkar barns livsstil.

Background: Circle of Security - Parenting (COS-P) is a parenting support program that´s has establish all over the world. COS-P is an intervention program that is based on the attachment theory and focuses on strengthening the connection between parent and child.   Aim: The aim of this study is to examine leaders’ experiences of the parenting support program, Circle of Security in a medium-sized municipality in Sweden. Method: A descriptive qualitative study was performed. A Semi-structured interview were conducted by an independent interviewer. Intensity sampling was used as a selection method. There were five participants in total, three from Social services and two from the Swedish Church. A qualitative content analysis was used to analyze the collected data. Results: Two main categories are presented (1) The efficacy of Circle of Security (2) Circle of Security as a method. Under each main category there are subcategories that have emerged in the analysis process. The leaders found COS-P to be effective, easily understandable, adaptable to different client groups and emotionally challenging. The leaders considered that there were development opportunities regarding the COS-P material and had shared opinions in explaining the program's adaptability.   Conclusion: This qualitative study has shown that the leaders experiences of the parenting support program COS-P were largely positive, but there were also some development opportunities. / Bakgrund: Trygghetscirkeln (COS-P) är ett föräldraskapsstödsprogram som etablerats runt om i hela världen. Trygghetscirkeln är ett interventionsprogram som grundar sig i anknytningsteorin och fokuserar på att stärka anknytningen mellan förälder och barn.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka utbildade ledares uppfattningar och erfarenheter av föräldraskapsstödsprogrammet Trygghetscirkeln i en medelstor kommun i Sverige.   Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes. Semi-strukturerad intervju genomfördes av en intervjuare. Intensity sampling användes som urvalsmetod. Det var totalt fem respondenter, tre från Socialtjänsten och två från Svenska kyrkan. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlade data.   Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier (1) Trygghetscirkelns verkan (2) Trygghetscirkeln som metod. Under varje huvudkategori tillkommer underkategorier som framkommit i analysprocessen. I resultatet beskrevs Trygghetscirkeln av ledare som effektivt, lättförståeligt, anpassningsbar till olika klientgrupper och känslomässigt utmanande. Ledarna ansåg att det fanns utvecklingsmöjligheter gällande Trygghetscirkelns material och hade delade meningar i förklarningen av programmets anpassningsbarhet.   Slutsats: Denna kvalitativa undersökning har visat att upplevelser och erfarenheter från ledare av föräldraskapsstödsprogrammet Trygghetscirkeln var till största del positiv men det framkom även vissa utvecklingsmöjligheter.