<p>Vårt syfte med studien var att ta reda på hur lärarna på en mångkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de själva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lärare på en mångkulturell skola för att få en insyn i deras arbete. Lärarna är elevernas länk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhället behövs ett språk. Av vårt resultat framkom att eleverna måste få stöd i båda sina språk för att kunna få ha kvar sin identitet och kultur. Slutsatsen visar också hur påfrestande det är när språket blir ett hinder för inlärning och kommunikation.</p>

<p>Följande studie handlar om tvåspråkighet och syftar till att öka förståelsen kring tvåspråkiga barns språkliga värld. Empiri har samlats in från både videoobservationer och stimulated recall intervjuer med två arabisktalande barn i Sverige. Resultatet visade att tvåspråkighet är en tillgång snarare än ett hinder och att det också är något helt normalt i tvåspråkiga barns värld. Tvåspråkiga individer har kapacitet att lära sig och kommunicera på mer än ett språk. Att kodväxla mellan olika språk behöver inte betyda brist på förmåga att skilja mellan språken – det kan vara ett hjälpmedel och ett tecken på en välutvecklad språkförmåga. Ett språk är starkt förknippad med människans identitet och kultur. Tvåspråkiga individer hittar ofta en balans mellan två olika kulturer och kan se på världen med ett vidare perspektiv.</p>

No description available.

Vårt syfte med studien var att ta reda på hur lärarna på en mångkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de själva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lärare på en mångkulturell skola för att få en insyn i deras arbete. Lärarna är elevernas länk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhället behövs ett språk. Av vårt resultat framkom att eleverna måste få stöd i båda sina språk för att kunna få ha kvar sin identitet och kultur. Slutsatsen visar också hur påfrestande det är när språket blir ett hinder för inlärning och kommunikation.

Följande studie handlar om tvåspråkighet och syftar till att öka förståelsen kring tvåspråkiga barns språkliga värld. Empiri har samlats in från både videoobservationer och stimulated recall intervjuer med två arabisktalande barn i Sverige. Resultatet visade att tvåspråkighet är en tillgång snarare än ett hinder och att det också är något helt normalt i tvåspråkiga barns värld. Tvåspråkiga individer har kapacitet att lära sig och kommunicera på mer än ett språk. Att kodväxla mellan olika språk behöver inte betyda brist på förmåga att skilja mellan språken – det kan vara ett hjälpmedel och ett tecken på en välutvecklad språkförmåga. Ett språk är starkt förknippad med människans identitet och kultur. Tvåspråkiga individer hittar ofta en balans mellan två olika kulturer och kan se på världen med ett vidare perspektiv.

No description available.

Studier har visat att tvåspråkiga barn besitter både kognitiva fördelar och nackdelar jämfört med enspråkiga barn. Tvåspråkigas fördelar respektive nackdelar har visat sig vid minne, intelligens, problemlösning och tankeprocesser. Denna studie undersöker om dessa skillnader även infinner sig vid två olika läs test, artikulering och icke- artikulering. Studien innefattar 132 barn uppdelade i fyra grupper; tvåspråkiga (Svenska- Persiska) och enspråkiga (Svenska), med eller utan läs och/eller skrivsvårigheter. Föräldrarnas rapportering har använts för att dela in barnen i problemgrupperna. För att analysera resultatet har fyra olika två-vägs ANOVOA och en ANCOVA genomförts. Resultatet visar att de enspråkiga barnen presterar bättre än de tvåspråkiga barnen på lästest med artikulering, med en marginell skillnad. De tvåspråkiga barnen presterade istället bättre på lästest utan artikulering. Föräldrarnas rapportering bekräftades och en genomgående signifikans har funnits mellan barnen i läs och/eller skrivsvårigheters grupperna jämfört med de utan.

In this study I’ve examined bilingual high-school students’ experiences of their education held in their native language. The purpose of this study is to examine bilingual high-school students’ experiences of how their school organizes the education that’s held in their native language, and how the students feel that the education in their native language has helped their overall language development and also in terms of learning in general. To complete this study I’ve interviewed six high school students and analyzed their answers using other studies and theories on this subject. These are theories on additive bilingualism and how the native language can be used as support during the acquisition of a second language. The results of this study shows that the interviewed students views on how the education in their native language is organized is very much alike, and this result resembles the results of earlier studies in this field. The majority of students doesn’t feel like the education in their native language has helped their overall learning, but instead, they feel that it has helped the development of their second language. The students also feel like the education in their native language is not integrated in their overall schooling. The conclusion of this study is that bilingual students needs to be made aware of the benefits of a well-developed first language and how this can help their development of their second language.

Denna studies syfte har varit att utifrån föräldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemål som funnits när det gäller verksamhetens innehåll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemål har föräldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehåll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos föräldrar och assistenter angående assistentens roll och ansvar kring tal och språkutveckling hos barn med CI samt vilken påverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och språkutveckling? Den metod som har använts för att kunna undersöka dessa frågor är en kvalitativ intervjumetod med föräldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrån vårt transkriberade material. Det resultat som framkom från intervjuerna var att föräldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en påverkan på tal och språkutveckling för barnet med CI. Assistenternas roll och ansvar angående barnet med CI är av betydelse för att få teckenspråk och talad svenska parallellt i barnets vardag. Det fanns en positiv inställning från föräldrar och assistenter till att ha en integrerad förskoleavdelning inom detta undersökningsområde. I resultatet blev det tydligt att tvåspråkighet, miljö och barns identitet var av betydelse för barn med CI i deras kognitiva, emotionella och sociokulturella utveckling.

The aim of this study was to investigate teachers’ experiences of children’s language development in multicultural preschools. The study included the following research questions: 1.How do teachers work  in multicultural preschools to help children with their language development; 2. What do teachers in multicultural preschools think about the possible influence of native language on learning the Swedish language?; 3 What is the significance of educators skills for working with childrens language development? .4 What are the obstacles for helping preschool children in multicultural preschools with their development of the Swedish language? A qualitative approach was used that included semi-structured interviews with four teachers in two separate multi-cultural preschools. The interviews were transcribed and analyzed with relevant theories and concepts (the sociocultural perspective of Leo Vygotskij). The informants were positive to working with bilingual children. There were differences in opinions related to level of competence and training, but they all agreed that the teaching approach used and the degree of involvement was of great importance. They had experiences of how the child’s native language influenced the development of their skills in the Swedish language. Children’s’ learning of the Swedish language was dependent both on knowledge of their native language, but also on  teachers’ skills and knowledge in how to create learning opportunities. Keywords: Multicultural, language development, monolingualism, bilingualism, native language