Resurshantering av tvåspråkighet inom Förskolan. / Usage of Bilingual resources in three nursery school areas.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur en tvåspråkig undervisning kan utformas samt hur lärare arbetar med tvåspråkighet i skolan. Målsättning är att öka förståelsen för tvåspråkiga elevers situation i skolan. Jag har jämfört olika teorier och faktorer som handlar om tvåspråkighet och tvåspråkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lärare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lärare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvåspråkiga elevers inlärning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur påverkar starkt inlärningen av det nya språket. Tydligheten av lärarnas arbetssätt i undervisningen samt kopplingen till elevers kunskaper och erfarenheter påverkar också elevers motivation i skolan.

The intention of this study is to describe some pedagogue’s exceptions of how they work with children who has Swedish as a second language and how they work with the policy documents and rights that is available. The study is based on three structured interviews with very experienced pedagogues that work in preschool. The three interviews are recorded and adapted.  To analyze the data a socio-cultural approach was used. The conclusion of my study was that the pedagogues who work in preschool has a similar way to work with bilingual children and that they consider that communication through speak, pictures and the body language is the most important thing to get the children accessorial to the preschool activities and to maintain the rights. / Syftet med denna studie är att beskriva några pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med barn som har svenska som andraspråk och hur de arbetar utifrån de styrdokument och rättigheter som finns. Studien bygger på tre ostrukturerade intervjuer med erfarna pedagoger som arbetar i förskoleklass. Intervjuerna är inspelade och transkriberade. För att analysera innehållet av datan så har en sociokulturell ansats används. De slutsatser jag dragit är att pedagogerna i förskoleklass som intervjuades har ett liknande arbetssätt vad det gäller de tvåspråkiga barnen. De anser att kommunikation via tal, bilder och kropp är det viktigaste för att barnen ska bli delaktiga i verksamheten och att upprätthålla de rättigheter som finns.

<p>This essay investigates how certain word-final Swedish rimes are integrated phonologically into Turkish by means of suffixation. Specific Swedish rimes have been selected for their unusual characteristics from the perspective of Turkish phonology such as vowel and consonant quantity as well as coda phonotactics. The data have been collected in an experiment, which involved the oral translation of a Swedish text including potential borrowings such as proper names and place names. The participants were advanced bilingual speakers of the standard varieties of Turkish and Swedish living in Stockholm. Two phonological properties of Turkish are relevant for this essay. Firstly, every word-final rime must have a vocalic, palatal and labial classification in order to be licensed for suffixation. Secondly, Turkish has a large and diverse periphery in its phonological lexicon due to faithful or partially faithful adaptation of a plethora of historical loanwords. The focus of the investigation is if the new borrowings are integrated into the core or into the periphery of the Turkish phonological lexicon or alternatively how faithful their integration is to the Swedish originals. In terms of resolving j-final coda cluster problems, the popular strategies are found to be palatalization, deletion and metathesis. The main body of data displays low faithfulness to the Swedish originals as well as an underutilization of the Turkish periphery. The participants are found to use the periphery of their phonological lexicon to a high degree for established words in Turkish but only to a limited extent when adapting new borrowings from Swedish into Turkish. This finding is explained by the fact that the structural and sociolinguistic conditions are not conducive to periphery maintenance in the present context in contrast to the historical context during the inflow of Arabic and Persian loanwords.  </p>

<p>Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två- och flerspråkiga barns olika språk påverkar varandra i förskolan, samt hur förskolan påverkar de olika språken. Vi vill även undersöka hur pedagogerna kan få kompetens, utbildning och hjälp att stödja dessa barn i förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie på två olika förskolor, där vi gjort intervjuer och observationer som fokuserat på barnens flera språk, pedagogernas arbetssätt och kompetensutveckling. I examensarbetet har vi kommit fram till att olika förskolor arbetar på olika sätt med flerspråkighet, och att det är både en regional och en lokal fråga, som beror på ekonomi och vad förskolorna prioriterar. Förskolorna i studien har båda ett stort antal flerspråkiga barn, men prioriterar olika när det kommer till hur de arbetar med flerspråkighet. Den ena förskolan har ett väl utvecklat arbetssätt, medan den andra inte arbetar med detta alls.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur barn med ett annat modersmål än svenska trivs på förskolor i ett mindre svenskt samhälle och i vilken utsträckning de får hjälp med språkinlärningen. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med förskollärare och föräldrar till barn med annat modersmål där erfarenheter från såväl Språkförskola som vanlig förskola fångades upp.</p><p>Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmål upp-backning i form av att förskollärarna var uppmärksamma på barnens språkanvändande. När de behövdes var de med och stöttade, hjälpte till med nya ord och förtydligade när så behövdes. På individnivå använde lärarna inte några speciella pedagogiska metoder som hjälpte barnen att utveckla språket. Däremot visar studien att i Språkförskolan an-vände man medvetet olika metoder för att utveckla barnens språk. Här genomfördes även tester som visade barnens språknivå och språkutveckling.</p><p>I de förskolor där intervjuerna genomfördes fanns det inte någon hemspråkundervisning.</p><p>De intervjuade förskolelärarna såg inte några större problem i att ha barn med annat mo-dersmål med i gruppen tillsammans med svensktalande barn. Med tanke på kulturellt utbyte fanns det även fördelar att ha med dem i gruppen.</p>

BAKGRUNDJag tar i min bakgrund upp att det finns flera olika sätt att arbeta med språk på en förskolaoch att det finns två olika sätt att bli tvåspråkig på. Jag belyser även vad läroplanen förförskolan säger om språkets plats i förskolan. I teori avsnittet är det Cummins teori som ärrepresenterad, teorin tar bland annat upp att det är viktigt att använda båda sitt modersmål ochandra språk.SYFTE:Hur arbetar pedagogerna med språket i en mångkulturell förskola?METOD:Jag har använt mig av kvalitativ metod i min undersökning, både samtal - en sorts intervju ochobservation. Det är fyra observationer som genomförts på tre tillfällen. Pedagogerna ochbarnen är med i observationerna och det är pedagogerna som intervjuats.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna använder flera olika sätt som sagor, sånger, ramsor, rytm,dans och även speciellt språkmaterial för att träna barnens svenska. De betonade även viktenav språkträning i det vardagliga språket. Resultatet visade också att förskolan inte hadetillgång till någon modersmålslärare. / Uppsatsnivå: C

I rapporten undersöks brukandet av engelska med NATO-standard inom den svenska militärens marina verksamheter. Anställda inom olika organisationer har intervjuats om hur det parallella brukandet av engelska med vanliga arbetsuppgifter påverkar deras förmåga att verka till önskad effekt. De intervjuade vittnar alla om en kännbar problematik gällande hur språket ska användas enligt gällande direktiv och att många problemen berör; hur språket påverkar verksamheten gällande stress, ger upphov till kommunikationsproblem, uppgifters tidsåtgång ökar och att tolkningssvårigheter uppstår, även om deras personliga arbetsuppgifter inte alltid påverkas direkt. Även möjligheter till att göra karriär påverkas negativt när språklig kompetens prioriteras och sätts mot yrkeskompetens, vilket riskerar att över tid ge en oerfarnare organisation när äldre medarbetare ej besitter samma språkliga kompetens. Olika förslag ges för hur man ska hantera engelska inom verksamheten i framtiden. / The report covers a study of the usage of English with NATO-standard within the Swedish Military’s Marine Force and Navy. Employees within different organizations have been interviewed regarding the parallell usage of the english language combined with their every-day working tasks and how the language is affecting their ability to keep on operating at a desirable level. All the interviewees have noticed a wide range of problems regarding how the language should be used according to their directives, that the problems are mainly concerning how the language is affecting their levels of stress when it creates communication problems, interpretation difficulties and makes ordinary tasks require more time to finish, even though their personal tasks might not always be affected directly. Carrier possibilities are also affected negatively, when language proficiency is prioritized over working experience and general competence, which over time could lead to a less experienced organization. A number of suggestions is given regarding how the language should be viewed upon in near the future.

I takt med globaliseringen har engelskans betydande roll och globala utbredning medfört en utmaning för elever att utveckla sina engelskkunskaper. Tidigare forskning visar att målspråksanvändning (L2) för att maximera L2-exponering är att föredra, men andraspråksforskare anser även att förstaspråket spelar en viktig kognitiv roll vid språkinlärning. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur målspråk respektive förstaspråk används i engelskundervisning i årskurs 4–6, samt hur lärare upplever att de arbetar med båda språken för att främja engelskinlärningen. Studien utgår från Stephen Krashens monitormodell samt tvåspråkighet, och bygger dessutom på en intervju med en lärare. Resultatet visar att läraren ser målspråksanvändning som språkutvecklande men upplever att exklusiv användning kan vara svårt i de yngre åldrarna. För att stödja elevernas behov för individuella instruktioner växlar läraren mellan engelska och svenska så att engelskan byggs upp successivt och förståelsen ökar på sikt.

<p>This essay investigates how certain word-final Swedish rimes are integrated phonologically into Turkish by means of suffixation. Specific Swedish rimes have been selected for their unusual characteristics from the perspective of Turkish phonology such as vowel and consonant quantity as well as coda phonotactics. The data have been collected in an experiment, which involved the oral translation of a Swedish text including potential borrowings such as proper names and place names. The participants were advanced bilingual speakers of the standard varieties of Turkish and Swedish living in Stockholm. Two phonological properties of Turkish are relevant for this essay. Firstly, every word-final rime must have a vocalic, palatal and labial classification in order to be licensed for suffixation. Secondly, Turkish has a large and diverse periphery in its phonological lexicon due to faithful or partially faithful adaptation of a plethora of historical loanwords. The focus of the investigation is if the new borrowings are integrated into the core or into the periphery of the Turkish phonological lexicon or alternatively how faithful their integration is to the Swedish originals. In terms of resolving j-final coda cluster problems, the popular strategies are found to be palatalization, deletion and metathesis. The main body of data displays low faithfulness to the Swedish originals as well as an underutilization of the Turkish periphery. The participants are found to use the periphery of their phonological lexicon to a high degree for established words in Turkish but only to a limited extent when adapting new borrowings from Swedish into Turkish. This finding is explained by the fact that the structural and sociolinguistic conditions are not conducive to periphery maintenance in the present context in contrast to the historical context during the inflow of Arabic and Persian loanwords.</p>