• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 272
  • 33
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 309
  • 95
  • 89
  • 79
  • 69
  • 65
  • 58
  • 54
  • 54
  • 52
  • 51
  • 48
  • 48
  • 44
  • 40
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Jag vill vara en av dem men jag förstår inte dem - Kvalitativ studie om lärare och elevers tankar om förberedelseklass

Isufi, Gezim, Beskardes, Ayse January 2010 (has links)
Intentionerna med vår undersökning har varit att undersöka nyanlända elevers respektive lärarnas uppfattning om förberedelseklassen. Vi redogör för elevernas förutsättningar och behov, samt hur de kämpar för att anpassa sig i den nya skolan. Vi beskriver även lärarnas tankar om elevernas behov. I vår slutdiskussion har vi dragit slutsatsen att det är mycket som behöver bli bättre i skolan. Vi efterlyser bättre samarbete mellan förberedelseklasslärarna och övriga personal i skolan, samt bättre kontakt med modersmålslärare och föräldrar. Vi anser att ett bra samarbete och bättre inställning till nyanlända elever skulle bidra till ökad utveckling och lärande.
82

Modersmålets betydelse för flerspråkiga barn

Jashari, Emine Thaqi January 2017 (has links)
Syftet med detta arbete är att - ur ett lärarperspektiv – undersöka vad två modersmålslärare och två svensklärare anser om modersmålets betydelse för flerspråkiga barns språkinlärning och vilka förändringar de anser skulle förbättra förutsättningarna för undervisningen. För att besvara syftet, ställs tre forskningsfrågor, som handlar om pedagogernas åsikter om modersmålets betydelse och hur de arbetar med detta vid undervisning i det svenska språket. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra lärare: två modersmålslärare och två lärare, som arbetar med introduktionsklasser. Alla respondenterna ansåg att modersmålet är mycket betydelsefullt för andraspråksinlärningen och tidigare forskning visar att goda kunskaper i förstaspråket inte bara gynnar elevernas andraspråk, utan även deras kunskapsutveckling inom andra skolämnen. Samtliga respondenter anser att modersmålsundervisningen är mycket viktig för barn med annan bakgrund och annat hemspråk. De menar att det är viktigt att utgå från vad eleven kan och vilka erfarenheter eleven har med sig Samtliga informanter menar att antalet lektioner i modersmål bör bli betydligt fler och att lektionspassen sprids över hela dagen och inte som nu ligger på sena eftermiddagar ofta efter ordinarie skoldag. Dessutom önskas att både elever och lärare ska vara från samma skola/skolor så att någon form av samarbete med elevernas övriga ämnen blir möjliga.
83

Arbetet med tvåspråkighet i förskolan- goda exempel från en språkavdelning

Andersson, Ann-Catrin January 2013 (has links)
Föreliggande studie behandlar arbetet kring tvåspråkighet på en språkavdelning för barn i åldern 3-6 år som inte kan svenska innan de börjar. Syftet med studien är att studera hur pedagoger arbetar med andraspråksutveckling och i vilka situationer barnen själva väljer att tala på sitt modersmål respektive andraspråk. Frågorna som studien utgår från är i vilka situationer barnen väljer att använda sitt modersmål respektive andra språk, samt hur pedagogerna upplever att arbetet med tvåspråkighet fungerar. Dessutom har pedagogerna uppfattning kring vilka faktorer som kan underlätta respektive försvåra andraspråksutvecklingen undersökts. Studien utgår från kvalitativ forskningsmetodik och består av intervjuer med personal på en avdelning samt en modersmålslärare. Observationer av barnens språkval i dagliga aktiviteter har även genomförts.Tidigare forskning med relevans för föreliggande arbete behandlar skillnaden mellan successiv och simultan tvåspråkighet, modermålets betydelse och språkutvecklande arbetssätt.Resultaten visar att barnen skiftar mellan sina språk under samma observationstillfälle. Språkbyten är beroende av samtalspartnern. Enligt pedagogerna arbetar man mycket med svenska språket på flera olika sätt. De framhåller även att trygghet, gott om tid och nära samarbete med föräldrar är centralt. Pedagogerna accepterar att barnen använder sitt modersmål och att vägar till flerspråkighet kan se olika ut. Försvårande faktorer kan vara det omvända - otrygghet, en jobbig familjesituation eller språkstörning.Nyckelord: Andraspråksinlärning, förskola, tvåspråkighet, språkavdelning.
84

språkutveckling hos arabisktalande barn i Förskola

TAHA, BUSHRA SALEH, RASHIED, WEJDAN AMIN January 2013 (has links)
SammanfattningVi har haft ett stort intresse av att undersöka hur språkutveckling sker hos tvåspråkiga barn med fokus på arabisktalande barn. Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar språkutveckling hos tvåspråkiga barn samt hur pedagogerna arbetar med tvåspråkiga barn. Fokus är även på pedagogernas syn på modersmål samt hur samarbete fungerar mellan förskolan och hemmet.Litteraturen som vi har läst och använt i vår studie innehåller många forskningsresultat och teorier angående tvåspråkighet, språkutveckling hos språkiga barn och inlärningsmetoder som stimulerar barns språkinlärning.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på två förskolor i ett mångkulturellt område, där vi båda hade vår verksamhetsförlagda utbildning. Vi genomförde enskilda intervjuer med sex pedagoger, tre från varje förskola och observerade barnens språkinlärning samt pedagogernas arbetssätt. Med hjälp av bandspelare spelade vi in intervjuerna för att komma åt informanternas svar och vi antecknade även ner svaren.Resultatet vi kommit fram till är att tvåspråkiga barn med fokus på arabiskatalande barn har olika språkliga svårigheter i det svenska språket. Det finns olika faktorer som hindrar och främjar språkutveckling hos tvåspråkiga barn. Pedagogerna i båda de utvalda förskolorna använder olika inlärningsmetoder. För att främja barns språkutveckling använder pedagogerna TAKK som en stödmetod, högläsning, sång, musik, lek, rörelse, och tema. Pedagogernas åsikter som framgick under intervjuerna var att modersmålet är väldigt värdefullt vid inlärning av andra språk. Pedagogerna hänvisar också till betydelsen av att tvåspråkiga barn ska utveckla det svenska språket parallellt med modersmålet. Vi kom också fram till sättet som pedagogerna arbetar på för att underlätta samverkan med föräldrarna.
85

Lärarnas arbetssätt med tvåspråkiga barn i en mångkulturell skola

Persson, Inga, Al-Ameri, Svetlana January 2009 (has links)
Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt klasslärarna och modersmålslärarna använder i två olika förskoleklasser i en grundskola för att stimulera barnens språkutveckling. Alla barn på vår skola har utländsk bakgrund, vilket betyder att de har svenska som andraspråk.Viktigt för oss är också att ta reda på om det finns något samarbete mellan förskollärarna och modersmålslärarna och hur detta fungerar.För att få en klar bild på det har vi utgått från fallstudiemetoden. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer.Våra informanter är två klasslärare och två modersmålslärare.Vår undersökning visar att lärarna använder olika arbetssätt för att stimulera barnens språkutveckling. Arbetsmiljön spelar en stor roll för barnens trygghet och därmed också deras inlärning.Nästan alla lärare var överens om att det behövs mer modersmålsundervisning. Genom att stärka barnens modersmål underlättas deras inlärning av det svenska språket.Vårt resultat visar att i den ena klassen finns ett bra samarbete mellan klassläraren och modersmålsläraren men att i den andra klassen saknas detta.
86

Förskollärares uppfattningar om språkutveckling hos tvåspråkiga barn på förskolan / Preschool Teachers Perceptions of Language Development in Bilingual Children at Preschools

Hartwich, Linda, Sulzycki, Magdalena January 2024 (has links)
Syftet med vårt arbete är att öka förståelse och kunskap om förskollärares uppfattningar om språkutveckling hos tvåspråkiga barn på förskolan samt vilka utmaningar och möjligheter som förskollärarna möter i sin undervisning bland tvåspråkiga barn. Bakgrunden ger en översikt om tvåspråkighet, språkutveckling och kommunikation i förskolan utifrån kurslitteratur. Tidigare forskning beskriver också kodväxling. Metoden omfattande semistruktuerade intervjuer med följdfrågor för att samla in kvalitativa data och synliggöra möjligheter och utmaningar som förskollärarana möter inom tvåspråkighet på förskolan. I resultatet framkom tydliga mönster som belyste forskningsfrågan. Resultatet visade att förskollärarna bemöter utmaningar i sitt arbete på ett professionellt och språkligt öppensinnat sätt. Vidare visade resultatet att kodväxling är en stor möjlighet på förskolan eftersom barnens språkutveckling inte begränsas utan berikas. Vår studie är kopplad till Bernsteins teori som beskriver vikten av språk och kommunikation i undervisningen. Studien visade att förskollärarana utifrån Bernsteins teori utgör en viktig del i att stödja barns språkutveckling hos tvåspråkiga barn på förskolan. Slutsatsen visar att mångkurturell språkmiljö bland tvåspråkiga barn på förskolan är en del av förskolans vardag. Det behövs därför nyfikna, öppna och kompetenta förskollärare som är villiga att förändra och förnya verksamheten så att den är anpassad för alla.
87

Att ta sig vatten över huvudet : En studie om idiomförståelse ur ett tvåspråkighets- och andraspråksperspektiv

Careborg, Kristina January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur väl tvåspråkiga elever i årskurs 9 behärskade vanligt förekommande idiomatiska uttryck i skrivet språk. Tre faktorer som enligt tidigare studier visat sig påverka idiomförståelse är; semantisk transparens, om uttrycket står i en kontext samt tidigare kännedom om uttrycket. Läsförmågan kontrollerades med ett standardiserat avkodnings- och läsförståelsetest, och idiomförståelsen testades utifrån ett test med 45, främst transparenta frekventa idiomatiska uttryck, isolerade respektive i en kontext. Resultaten visade att typ av tvåspråkighet och nivå på läskunnighet påverkade idiomförståelsen. De successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk klarade inte av att använda kontexten vid tolkningen i lika hög grad som de simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk. Däremot presterade båda grupperna bäst vid tolkningen av idiomatiska uttryck som de hade kännedom om sedan tidigare. Enligt utvecklingsmodellen, global elaboration model (GEM) börjar utvecklingsprocessen för figurativ kompetens i 8 årsåldern hos enspråkiga barn. Enligt resultaten i denna studie kunde successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk i årskurs 9 jämföras med enspråkiga barn i 7-8 årsåldern, medan gruppen med simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk, kunde jämföras med enspråkiga barn mellan 9-12 år.</p>
88

Att undervisa i svenska som andraspråk : - en studie med fokus på IVIK-undervisningen

Amirfaridi, Arezo January 2009 (has links)
<p>Denna studie går ut på att se hur två svenska som andraspråkslärare på IVIK arbetar och stöttar sina elevers språkutveckling. För att få svar på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare och elever samt observationer.</p><p>Resultatet visar att två behöriga svenska som andraspråkslärares undervisning både har likheter och olikheter. Innehållsmässigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsuppläggen kan i viss mån skiljer dem åt. När det gäller stöttande av elevernas språkutveckling, brinner lärarna för sina yrken och gör allt för att hjälpa eleverna att utvecklas.</p><p>Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andraspråkslärare kan använda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas språkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsättningar. Lärarens engagemang och kompetens spelar stor roll för undervisningen. Positiva och engagerade lärare påverkar elevernas syn på skola och utbildning. Detta medför att eleverna tycker att det är roligt att gå till skolan och utveckla sitt språk så att de kan integreras och bli en del av det svenska samhället.</p>
89

Hur arbetar man med tvåspråkiga barns språkutveckling i en mångkulturell skola? / How do the educationalists work with language development of bilingually children on a multi-cultural school?

Özmen, Magdalena January 2009 (has links)
<p>This work investigates how educationalists on a multi-cultural school work with language development of bilingually children. The children in both investigated classes have a different mother tongue which means that they have Swedish as a second language, they are bilingually. It’s relevant for me to know if there is any consideration taken for these bilingually children. If yes, then in what way? The method which is used is a two weeks observation of two classes in the third grade, complemented with semi- structured interviews with the two class teachers. Both educationalists are bilingually and have great experience of working with bilingually children.</p><p>The result of the investigation was that enough consideration wasn’t taking place for the bilingually children, This was caused by external circumcises, with bilingually children drastically increasing in school today have lead to too many children per teacher which has caused disturbance in the classroom. The educationalists work with bilingualism unconsciousness and they don’t put a lot of importance into every individual because of the fact that all children in the classes are bilingually, which leads to the education not being individually adapted. They are instead putting a great efforts into simplify and change the tasks so that the children easier understands them. They use a lot of both reading and writing as a way of working to stimulate the children’s language development. Something that can have a great significance for the children and their language development is the first mother tongue teaching which they have at school. There isn’t any cooperation between the class teachers and the mother tongue teachers at the moment.</p>
90

Bemötandet av tvåspråkiga barn efter inskolningen. :  Tre pedagogers arbetssätt & metoder. – En kvalitativ studie med tvåspråkiga barn inom mångkulturellt område / Treatment of bilingual children’s after acclimatization : A study of three pedagogues' way of working and method to develope bilingual children’s Swedish languages. This is a qualitative study in multicultural territory.

Ergin, Yasemin January 2009 (has links)
<p>Thanks to preschool Bamse and the entire literature I have related to in my degree work I have both got an explanation for my question at issue, and a clearer insight for my main question "The treating of bilingual children after acclimatization". I have within the investigation chosen to study on the basis of the educationalists perspective on bilingual way of working. My question at issue on this investigation has been to see how a regular day of language development looks and how the group of children developed the Swedish language.</p><p>The purpose with my degree work was to be able to get an insight in the educationalists way of working and methods and also to see how the educationalists treats bilingually individuals after the acclimatization. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews.</p><p>Down here I will sum up the investigation in poles and describe the aspect the informants have pointed out under the interviews.</p><p>Bilingually children’s develop the Swedish language with the educationalists by:</p><ul><li>Converse and communicate with the child</li><li>Name word and objects</li><li>Using the body language at conversations</li><li>Building security in the group of children</li><li>Integrate the playing to a language development in the regular day</li><li>Confirm the child’s meaning at different connections</li><li>Create a god relation with the individual</li><li>Take part of the mother tongue in the program to name single words</li><li>Giving the individual the opportunity to express their thoughts freely</li><li>Place the child at the center of attention among the group of children</li><li>Take part of the parents experience with the mother tongue</li><li>Giving space to create own imagination with the playing for the individual</li><li>Have the language as an approach</li></ul><p>Even the theories mediate that the educationalists shall promote the work with bilingual children so that they control the purpose and see the meaning of activity. The play shall be reason for all activity to increase the will for the group of children. Litterateur also brings out that the preschool program shall establish that the individual gets the opportunity to develop its mother tongue to increase the understanding of the Swedish language. Finally I want to point out that on the basis of the interviews and observations on the preschool program, the educationalists consider that the mother tongue is like a foundation for bilingually children so that they will develop the Swedish language.</p>

Page generated in 0.0481 seconds