The purpose of the study is to investigate into professional knowledge of the bilingual teachers, compared to monolingual, and what benefits they give to pre-school. Qualitative method was used to get an understanding of informant´s perspective on bilingual teachers. The informants believe that bilingual teachers are able to understand all the children. A bilingual teacher can make the children feel secure. If one has a positive attitude toward bilingualism, the bilingual children also show a positive attitude that in turn contributes to learning and development of the language.

During the last decades, immigration to Sweden has increased. As a result of this, a larger number of individuals are growing up with two languages. This means that the field of bilingualism has emerged as topic of relevance in Sociology, as well as other disciplines of Social Sciences. Bilingualism has been studied from different perspectives in Linguistics. However, in Sociology, focus has been mostly on the questions of integration, culture and ethnicity, where language has been seen as one of many aspects. I argue that bilingualism is an important social phenomenon in its own right, since it shapes the everyday lives of bilingual individuals and changes the landscape of our society. Using Grounded Theory, bilingualism in the everyday life is analyzed and explored, using material from qualitative interviews with ten individuals who have grown up with Swedish and one other language. It is here suggested that bilingualism in the everyday life can be understood as a process of handling ambivalence. This process takes place between the social context and the self and is influenced by and influences them both. A central part of this process is bilingualism seen simultaneously as tension and as resource.

No description available.

I samhället kommer vi ofta i kontakt med tvåspråkighet, så även på logopedmottagningar runt om i landet. Det kan vara svårt att genomföra språkbedömningar på barn med flera modersmål eller annat modersmål än svenska. Syftet med uppsatsen var att översätta benämningstestet "Ordracet" till arabiska och sedan använda det för att testa aktivt ordförråd. Passivt ordförråd testades med Peabody Picture Vocabulary Test III. Fonologiskt och semantiskt ordflöde testades med ordflödestestet FAS. Frågeställningarna var: Hur skiljer sig de två ordförråden hos simultant tvåspråkiga barn från ordförrådet hos enspråkiga barn? Hur skiljer sig det svenska ordförrådet från det arabiska ordförrådet inom gruppen tvåspråkiga barn? Hur ser sambandet mellan fonologiskt och semantiskt ordflöde och ordförråd ut? De tvåspråkiga barnen hade lägre resultat på arabiska än vad de enspråkiga barnen hade på svenska, både vad gäller förståelse och produktion. På svenska presterade de tvåspråkiga barnen praktiskt taget lika högt som de enspråkiga, de var alltså bättre på svenska än på arabiska. Det fanns en stor skillnad mellan grupperna på delen fonologi svenska, där de tvåspråkiga barnen fick signifikant högre resultat än de enspråkiga barnen.

Syftet med studien har varit att ta reda på om döva elever har svårigheter inom algebra. Inom algebra fokuseras då de tre symbolbetydelser som är karakteristiska för ekvationer, likhetstecknet, minustecknet samt bokstavssymbolerna. Bakgrunden har varit forskning och litteratur som visar på att elever, generellt, tycks ha svårigheter i algebra och även på gymnasienivå tycks många elever inte ha förstått algebran. Vilka svårigheter som döva elever kan ha i matematik och algebra finns det mycket lite forskning om. Därav det aktuella i att göra en studie av detta. Målgruppen var döva elever inom specialskolan, där även förskolan och gymnasiet kom att räknas med. Studien har ett sociokulturell syn på lärande där läraren har en viktig roll när det gäller att tillgagna eleverna kunskaper och att socialisera dem in i samhället. På grund av detta samt för att få översikt av de döva elevernas svårigheter genom hela skoltiden utgörs studien av intervjuer med några matematiklärare inom förskolan, specialskola samt gymnasiet för döva och hörselskadade. På detta sätt vill studien ta reda på lärarnas syn på algebra, deras syn på de döva elevernas svårigheter inom algebra, vad de tror det eventuellt beror på samt vilka strategier de har i undervisningen av de döva eleverna. Resultaten har sedan jämförts med tidigare forskning och studier om vilka svårigheter elever, generellt, kan ha i algebra samt vilka svårigheter döva elever, generellt, kan ha i matematik och svenska. Studien visar att de döva eleverna har svårigheter i algebra men precis vari svårigheterna ligger har inte gått att fastställa helt. Vid intervjuerna har språket kommit att fokuseras som framställningen av undervisningen på teckenspråk, teckenspråkets särart och gestaltning. Studien har i stort sätt skapat fler frågor än svar och det behövs fortfarande mycket mer forskning inom detta område.

My intention with this study was to examine the concepts “mother tongue” and “mother tongue education” and how these concepts are understood by some parents. To reach this goal I’ve conducted a qualitative study, wherein I’ve interviewed eight parents with foreign backgrounds. The study is inspired by hermeneutics in its interpretation of results. From this study I can reach several conclusions. To begin with, all parents had a positive view of the mother tongue concept and mother tongue education. It is very important for their children. They need their mother tongue and mother tongue support to be able to communicate with others who speak the same language, and to strengthen their self confidence and achieve a strong personality and identity. Another thing the study shows is that there are some deficiencies in this area, for instance the insufficient amount of teaching hours, the unsuitable scheduling, large class sizes and mother tongue teachers not speaking the same dialect as the children. A third recurring result is the deficient communication between teachers and the parents in the study. The informants had a desire to improve these aspects to allow for the development of the childrens’ mother tongue.

<p>Vårt syfte med den här uppsatsen är att ta reda på hur flerspråkiga ungdomar ser på sin flerspråkighet i förhållande till sin språk- och identitetsutveckling. I våra undersökningar har vi utgått från tre flerspråkiga ungdomars berättelser om sina upplevelser kring sin språk- och identitetsutveckling under sin skoltid. Genom användningen av livsberättelser som metod har vi fördjupat oss i och fått större förståelse för deras livssituation. Deras berättelser har berikat vår syn på flerspråkighetens komplexa mening, vilket innefattar kultur, språk och identitet. Vi har uppnått vårt syfte genom att frågan besvarats utifrån ungdomarnas berättelser. Deras skildringar säger oss att kunskaperna i ens modersmål är av största vikt för individens språk- och identitetsutveckling. Men också det att andras bemötande av ens flerspråkighet ligger till grund för hur individen uppfattar sig själv.</p><p>Informanternas erfarenheter belyser den sammansatta vardag de dagligen möter. För den delen är det inte självklart att dessa tre ungdomars erfarenheter kan vara representativa för alla de flerspråkiga ungdomar som lever i dagens mångkulturella Sverige. Trots detta tycker vi att deras röster säger oss en hel del om de synsätten som råder i dagens samhälle.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vuxna andraspråksstuderandes attityder till svenska språket, deras upplevelse av den kommunikativa förmågan på svenska samt deras bedömning av modersmålets inverkan på svenskinlärningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmål: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har använts är samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska språket och språkinlärningen. Flera uppfattar samtal med modersmålstalare i svenska som svårt, liksom svenskt uttal och prosodi. Den svenska grammatiken anses däremot överlag som relativt lätt i förhållande till andra språk. Tidigare forskning visar att framför allt uttal och prosodi har stor betydelse i svenska språket och slutsatsen som kan dras utifrån detta är att en medvetenhet om uttalets och prosodins betydelse är en förutsättning för att man som andraspråksinlärare ska fortsätta arbeta med att utveckla sitt språk. Att kommunikation med modersmålstalare upplevs som svårt grundar sig troligen till viss del på antingen överdriven eller avsaknad ackommodation i samtalet.</p>

Previous research has studied the relationship between bilingualism and cognitive abilities. In some of those studies results have shown that bilinguals perform better than monolinguals in visual Simon tasks (i.e. they are less distracted by the incongruent stimuli). The aim of the current study is to see if a similar effect can be found in Simon tasks using the tactile and auditory sensory modalities. In this study bilingual participants (36 university students) with different proficiency in their second language performed a Simon task employing two intensities of vibration and two different sounds as the relevant stimuli. The results indicated no negative correlation between either bilingual proficiency and Simon effect or daily use of the second language and Simon effect when controlling for working memory. Without controlling for working memory a negative correlation for the tactile condition and a positive correlation for the auditory condition between Simon effect and daily use of the second language was found. It’s concluded that the statistical power of this study suffers from a lack of participants and that if the test was reproduced with more participants with a greater spread in their language abilities a stronger effect might be seen. Also concluded is that more cross-modal studies need to be performed before conclusions about general cognitive effects of bilingualism can be drawn. / Tidigare forskning har studerat sambandet mellan tvåspråkighet och kognitiva förmågor. Vissa av dessa studiers resultat har visat att tvåspråkiga individer presterar bättre än enspråkiga i visuella Simon-uppgifter (dvs. de blir mindre distraherade av inkongruenta stimuli). Syftet med den aktuella studien är att se om man kan hitta en liknande effekt i Simon-uppgifter inom de taktila och auditiva sensoriska modaliteterna. I denna studie fick tvåspråkiga deltagare (36 universitetsstudenter) med olika kunskaper i sitt andraspråk utföra en Simon-uppgift där två intensiteter av vibrationer och två olika ljud används som relevanta stimuli. När resultaten var kontrollerade för arbetsminne så visades ingen negativ korrelation mellan varken tvåspråkig förmåga och Simon effekt eller daglig användning av det andra språket och Simon effekt. Utan att kontrollera för arbetsminne så fanns det en negativ korrelation för den taktila betingelsen och en positiv korrelation för den auditiva betingelsen mellan daglig användning av andra språk och Simon effekt. Slutsatsen dras att den statistiska kraften i denna studie lider av brist på deltagare och att om testet reproduceras med fler deltagare, med en större spridning i språkförmåga, så skulle en starkare effekt kunna ses. Det konkluderas även att fler tvärmodala studier behöver utföras innan slutsatser om generella kognitiva effekter av tvåspråkighet kan dras.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få en djupare förståelse om pedagogers tankar, erfarenheter och kunskap till att stödja tvåspråkiga barns språkutveckling. Genom intervjuer har jag kunnat ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, anser hur de går tillväga för att stimulera språkutvecklingen i förskolan. Vilka möjligheter ges till barnen i förskolan för att främja det svenska språket hos tvåspråkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens vistelse på förskolan är en språkstimulerande miljö där barnen dagligen tränar det svenska språket. Trygga barn har lättare att ta till sig ett nytt språk, därför ska pedagogerna arbeta väldigt nära barnen.   Pedagogerna arbetar aktivt med språkutveckling på många olika sätt. Pedagogerna menar att de själva bidrar genom att arbeta med konkreta material och tydliggör saker för barnen. Pedagogerna betonar även hur viktigt det är att samtala med barnen och kunna föra en dialog med dem, på detta sätt utvecklar barnet sitt språk. Att pedagogerna så ofta som möjligt sätter ord på det som händer och sker och även benämna och sätta ord på saker är också ett sätt som pedagoger gör i vardagliga situationer. Det är viktigt att pedagogerna finns där för att stötta och ge barnen ord och uttryck för saker som de inte har så att de kan förstå varandra i lekar och aktiviteter. / My purpose with this thesis is to gain a deeper understanding of pedagogue’s thoughts, experiences and knowledge to support bilingual children's language development. Through interviews, I have been able to see how pedagogues as they themselves consider how they go about to stimulate language development in preschool. What opportunities are given to children in preschool to promote the Swedish language in bilingual children. The results show that pedagogues believe that children’s stay at preschool is a language stimulating environment where children daily practice in the Swedish language. Confident children are more likely to absorb a new language, why pedagogues should work very close to the children.   Pedagogues are actively working with language development in many different ways. Pedagogues believe that they themselves contribute by working with concrete materials and clarify things for the kids. Pedagogues also emphasized how important it is to converse with children and able to engage in dialogue with them, thus developing the child's language. To pedagogues as often as possible put into words what is happening and also the term and put words to things is also a way that teachers do in everyday situations. It is important that pedagogues are there to support and give children words and phrases for things that they have so they can understand each other in games and activities.