Uppsatsens syfte är att genom en kvantitativ enkätundersökning utröna vad svenska lekmän generellt anser definiera två- eller flerspråkighet. Närmare bestämt undersöks om det finns någon skillnad mellan de respondenter som anser sig vara enspråkiga, alternativt två- respektive flerspråkiga. Respondenternas språkliga behärskningsnivå är självuppskattad. De forskningsfrågor som guidat föreliggande uppsats är: 1. Vilka, men även vilket, anses vara det viktigaste kriteriet för två- eller flerspråkighet bland svenska lekmän? samt 2. Spelar en individs språkliga bakgrund någon roll för vilket definitionskriterium hen väljer som mest avgörande? 153 respondenter deltog i undersökningen och deras svar analyserades utifrån Skutnabb-Kangas (1981) kriterier för tvåspråkighet samt Bakers (2011) analysdimensioner. Respondenterna – oberoende av språklig bakgrund – anser att ett funktionellt språk är det viktigaste vid bedömning av tvåspråkighet. Resultaten visar även att respondenterna inte lägger alltför stor vikt vid språklig korrekthet när de ombeds definiera två- eller flerspråkighet, samt att talat språk är en viktigare kompetens än vad skrivet språk är.

AbstractWe are two teacher students with an ethnic background and we thought that it could be, exciting to work with subjects, like a multicultural environment in schools and the challenges within this environment for students, but also teachers. In this study, we focus on how the teachers work with bilingual students in a multicultural school. We wanted to get an understanding of the subject and to be able do so, we conducted some qualitative interviews. These interviews went through with teachers currently working at the same public school, teaching in classes from 1-5. Through this qualitative research, we were able to analyse, what the teachers attitude towards multilingualism is and what kind of methods they use organizing their teaching. Through these interviews we were able to ask the teachers, how they personally interpret the term ␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣ create a positive environment regardless their native tongue and to be met with equals, as any other person. We think that the teachers attitude, can affect how the multilingual students is met and treated in the school environment. The attitude can affect other students minds and stay with them for the rest of their life's.The conducted interviews are used in our analysis and our analysis answers our questions. Some of the critical problems our research helped us point out, is that the motivation the teachers have or the lack of same, plays a significant role in how the teaching is organized and planned. Furthermore that the teachers needs to be educated during their career, because they at the moment don't have the knowledge to handle the situations with children that may have been a subject of abuse, warand so on. At the same time the teachers showed us that they didn't lack any motivation to do their best, as long as they were given the right tools and resources to do so.

No description available.

<p>Syftet med den här studien är att undersöka vad det innebär att gå från att vara illitterat till att bli litterat med fokus på den enskilde individen. Syftet är också att undersöka vad den studerande inom så kallade alfabetiseringsprogram anser att undervisningen bör innehålla när det gäller metoder, material och upplägg.</p><p>Studien utgår från frågeställningar om hur informanterna upplever att de blev alfabetiserade och vilka tankar om läsning och skrivning de hade under sin alfabetisering, vilka förändringar de upplever att läs- och skrivinlärningen har inneburit för dem och vilka inställningar de har till alfabetiseringsundervisningens innehåll, utformning och material?</p><p>Metoderna för att få svar på dessa frågor är litteraturstudier i kombination med tre djupintervjuer. Informanterna är personer som har alfabetiserats i Sverige och även studerat svenska inom sfi-undervisning.</p><p>Resultatet visar att alfabetisering, enligt en västerländsk skoltradition, möjliggör för den enskilde individen att bli mer delaktig i samhället, öppnar vägar mot arbete och vidare utbildning, förändrar tankesätt och även beteende i olika avseenden. Alfabetiseringen har inneburit självständighet och ökat självförtroende för informanterna. Lärarens förhållningssätt, delaktighet vid planering av undervisningen och att innehållet präglas av variation och flexibilitet är viktiga förutsättningar för goda studieresultat.</p><p><strong> </strong></p>

Jag har valt att skriva om ämnet modersmålsundervisning och dess betydelse för inlärning i övriga ämnen. Min tes är att modersmålsundervisningen är mycket betydelsefull för elevens inlärning även i övriga ämnen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever och lärare upplever undervisningen och hur modersmåludervisning också kan hjälpa elever att utvecklas i andra skolämnen. Metoden som jag har valt är kvalitativa metoder med frågor till lärare och elever. Lärarnas åsikter när det gäller modersmålsundervisningen är nästan lika. Det är brist på adekvata arbetsplatser som är ett stort problem för modersmålslärarna, samt bristande kommunikation fr ån retorer eller klasslärare. Modersmålslärarnas roll och kompetens tas inte på allvar. Det finns en del klagomål hos modersmålslärarna. Eleverna åsikt om modersmåls undervisning är olika på grunds av deras bakgrund.

I denna studie har vi tittat närmare på i vilka situationer TAKK används i förskolan, samt pedagogernas uppfattning av TAKK i verksamheten. Vi har sökt efter forskning inom området och gjort en enkätstudie där vi ställt frågor till pedagoger som är verksamma inom förskolan. Pedagogernas uppfattningar om arbetet med TAKK har vi sedan jämfört med den forskning vi hittat. Detta för att se om pedagogernas uppfattning stöds av forskningen. Resultatet av enkätstudien visar att pedagogerna ser positiva effekter med användandet av TAKK i verksamheten. Det påvisar att respondenterna ser att TAKK stöttar barnen i deras språkutveckling och underlättar konflikthantering. Minst en pedagog per avdelning har utbildning inom TAKK och antalet utbildade pedagoger ökar stadigt. I resultatet framgår även att barn som saknar det verbala språket kan förmedla sina känslor genom TAKK istället för att bitas och rivas i frustration.

BakgrundI bakgrunden berör vi olika definitioner som finns av tvåspråkighet samt förskolan, skolans och samhällets påverkan för andraspråksinlärningen. Vi tar även upp modersmålets betydelse för språkutvecklingen, samt olika arbetssätt och arbetsmetoder för att främjaandraspråksinlärningen. Vidare skriver vi om sambandet mellan språk och kultur och utgårfrån teoretikerna Lev Vygotskijs och Roger Säljö.SyfteVårt syfte med undersökningen är att studera ett antal pedagogers uppfattningar om barnenstvåspråkighet och deras kultur samt även vilka metoder och arbetssätt de använder sig av för att främja barnets modersmål och utveckla det svenska språket i en mångkulturell förskola/förskoleklass.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervju och intervjuat åtta pedagoger som arbetar i mångkulturell förskola/ förskoleklass. Vi har i denna del även beskrivit urval, hur vi gick tillväga för att besvara vårt syfte samt beskrivit reliabilitet och validitet, de etiska aspekterna och hur vi bearbetat och analyserat det resultat vi fick fram.ResultatI resultatet framgick det att de intervjuade pedagogerna såg både för och nackdelar med att vara tvåspråkig. Pedagogerna var medvetna om att barnets modersmål var viktigt för att de ska kunna utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. De arbetade på olika sätt för att främja barnets språkutveckling och var även eniga om att barnets språk och kultur är viktigt för deras identitet och kulturtillhörighet.

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andraspråk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andraspråk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms län som enligt statistiken har mindre än 5% elever som läser svenska som andraspråk i grundskolan. Våra resultat visar att organisationen av svenska som andraspråk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestämma vilket område som framträder som viktigast i varje kommun.</p>

<p>I denna uppsats studeras verksamheten vid en tvåspråkig kommunal förskoleavdelning. Vi har valt att undersöka på vilket sätt den studerade avdelningens arbetssätt möjliggör för barnen att utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Verksamheten utgår ifrån Lpfö98 och utformas kontinuerligt i samarbete med föräldrar. Vi har bland annat funnit att pedagogers inställning är av avgörande betydelse för att barn ska kunna utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Vår studie visar att denna inställning består i intresse, kunskap och medvetenhet kring barns modersmål samt allmän språk- och tvåspråkighetsutveckling. Föräldrarna betraktas av den studerade avdelningen som viktiga för barnens hela utveckling varför de ställer sig positiv till ett reellt föräldrainflytande. Ytterligare en faktor som vi har sett påverkar barnens utvecklande av två språk och dubbel kulturidentitet är på det sätt miljön speglar verksamhetens syfte. Vår studie bygger på deltagande observation, kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier.</p>

<p>Vårt undersökningsområde innefattar barns inlärning av ett nytt språk. Med vår undersökning har vi försökt få fram hur två utvalda förskolor arbetar för att stimulera barnens utveckling i det svenska språket och tagit del av pedagogernas tankar kring deras sätt att arbeta. Vi har intervjuat några pedagoger för att ta reda på hur dessa förhåller sig till barnens flerspråkighet och hur de bemöter barn som väljer att tala sitt modersmål i förskolan. Som grund för denna studie ligger tre kvalitativa intervjuer samt observationer av två språkutvecklande aktiviteter. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att det inte krävs några särskilda aktiviteter, utan att det räcker om barnet får träna språket i vardagliga situationer. Det som gynnar majoritetsbarn gynnar även minoritetsbarn. Av informanternas svar framstår tydlighet, upprepning, variation och trygghet som viktiga faktorer vid arbete med barn som har ett annat modersmål än svenska. I de båda förskolorna är pedagogerna medvetna om modersmålets betydelse vid inlärning av ett nytt språk. För att stimulera barnets kunskaper i modersmålet arbetar de på olika sätt. I den ena förskolan använder pedagogerna och barnen sitt modersmål i verksamheten medan man i den andra förskolan försöker höja statusen på språket genom att intressera sig för barnets språk. De uppmuntrar även föräldrarna att hjälpa sina barn att utveckla sitt hemspråk genom att läsa och tala med barnen.</p>