<p>The purpose of the study was to examine how teachers currently working with students who have a mother tongue other than Swedish. The investigation has been carried out using three qualitative research interviews. It has been shown that some educators believe that inclusion in the regular classroom instruction has been giving the best results for students' language development. It has provided great opportunities for discussion and group work. Teachers have given tips on how to work with these students so that they develop in the Swedish language. I have been through the literature revealed that multilingualism opens up many avenues for children, but it also puts obstacles. Barriers preventing students' language development but also social development. Syllabus for Swedish as a second language show that the students will develop the linguistic skills so they can communicate in different contexts.</p>

The purpose of this essay is to find out how two schools work with newly arrived children and to see how they differ. There is a lack of national directives for those who work with newly arrived children and teenagers; this makes the introduction very different between schools. The study is qualitative, based on interviews with four teachers in two different compulsory schools. One school is situated in a suburb of Stockholm and the other one is situated in a minor community in Dalarna. One schools got a preparatory class for newly immigrated pupils and the other school doesn’t. The theoretical frame that I have chosen to analyse these interviews are literature and research on Bilingualism, Children with PTSD, Intercultural Pedagogy and Special Pedagogy My results also show that these schools work very differently, and that there is very little co-operation within the school and with the units around the school, regarding these children. Major parts of the work end up on the teachers and they feel insufficient. My results also show that it is very important for teachers in schools to have an intercultural sensibility when relating to the pupils and their families.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andraspråk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andraspråk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms län som enligt statistiken har mindre än 5% elever som läser svenska som andraspråk i grundskolan. Våra resultat visar att organisationen av svenska som andraspråk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestämma vilket område som framträder som viktigast i varje kommun.

I denna uppsats studeras verksamheten vid en tvåspråkig kommunal förskoleavdelning. Vi har valt att undersöka på vilket sätt den studerade avdelningens arbetssätt möjliggör för barnen att utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Verksamheten utgår ifrån Lpfö98 och utformas kontinuerligt i samarbete med föräldrar. Vi har bland annat funnit att pedagogers inställning är av avgörande betydelse för att barn ska kunna utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Vår studie visar att denna inställning består i intresse, kunskap och medvetenhet kring barns modersmål samt allmän språk- och tvåspråkighetsutveckling. Föräldrarna betraktas av den studerade avdelningen som viktiga för barnens hela utveckling varför de ställer sig positiv till ett reellt föräldrainflytande. Ytterligare en faktor som vi har sett påverkar barnens utvecklande av två språk och dubbel kulturidentitet är på det sätt miljön speglar verksamhetens syfte. Vår studie bygger på deltagande observation, kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier.

Vårt undersökningsområde innefattar barns inlärning av ett nytt språk. Med vår undersökning har vi försökt få fram hur två utvalda förskolor arbetar för att stimulera barnens utveckling i det svenska språket och tagit del av pedagogernas tankar kring deras sätt att arbeta. Vi har intervjuat några pedagoger för att ta reda på hur dessa förhåller sig till barnens flerspråkighet och hur de bemöter barn som väljer att tala sitt modersmål i förskolan. Som grund för denna studie ligger tre kvalitativa intervjuer samt observationer av två språkutvecklande aktiviteter. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att det inte krävs några särskilda aktiviteter, utan att det räcker om barnet får träna språket i vardagliga situationer. Det som gynnar majoritetsbarn gynnar även minoritetsbarn. Av informanternas svar framstår tydlighet, upprepning, variation och trygghet som viktiga faktorer vid arbete med barn som har ett annat modersmål än svenska. I de båda förskolorna är pedagogerna medvetna om modersmålets betydelse vid inlärning av ett nytt språk. För att stimulera barnets kunskaper i modersmålet arbetar de på olika sätt. I den ena förskolan använder pedagogerna och barnen sitt modersmål i verksamheten medan man i den andra förskolan försöker höja statusen på språket genom att intressera sig för barnets språk. De uppmuntrar även föräldrarna att hjälpa sina barn att utveckla sitt hemspråk genom att läsa och tala med barnen.

Undersökningens syfte var att undersöka hur tre tvåspråkiga pedagogerna på en mångkulturell förskola arbetar och resonerar kring tvåspråkighet och kulturmöten. Genom halvstrukturerade intervjuer skedde informationsinsamlingen som sedan sammanfattades och analyserades. Aktuell forskning visar att tvåspråkiga barn regelbundet behöver få höra och tala både sitt modersmål och t.ex. svenska för att kunna utveckla likvärdiga ordförråd (Salameh, 2004, Rontu 2005 &amp; Tuomela, 2001). Trots denna forskning, direktiv i läroplanen för förskolan som kräver att pedagoger i förskolan utvecklar barnens modersmål samt en inställning bland de intervjuade pedagogerna (i studien i detta examensarbete) att flerspråkighet är något positivt talar vanligen inte pedagogerna barnens modersmål i förskolan. Istället arbetar man efter en språkmetod utvecklad av Veli Tuomela som ska leda till en utveckling av barnens svenska. Slutsatser som går att dra efter studien är att det betraktas som svårt att arbeta med mer än ett tema i förskoleverksamheten och att organisationen kring modersmålspedagogerna försvårar ett samarbete mellan dessa och de ordinarie pedagogerna på förskolan. För att låta språkutvecklingen innefatta fler än ett språk skulle pedagogerna kunna ta del av fortbildning i Lpfö98. Det skulle kunna öka förståelsen kring kultur och språk samt visa på att det inte går att välja bort barnens modersmål eftersom det ingår i pedagogernas uppdrag inom svensk förskola.

Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån. Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn. Det sociokulturella perspektivet använts i syfte att visa hur pedagogerna kan fungera som medierande redskap för barns eningsskapande. Den tredje och sista teorin är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som belyser föräldrakontaktens vikt för barnets språkutveckling. Resultatet visar att pedagogerna använder det icke – verbala kommunikationssättet som komplement till det verbala i de kommunikativa mötena och att det får betydelse och bidrar till ett meningsskapande hos tvåspråkiga barn.

Förskolan är ofta den första kontakten som nyanlända barn får med det svenska samhället. Därför har förskolan en viktig uppgift att fylla i mottagandet av nyanlända barn och deras familjer. Läroplanen för förskolan (Lpfö98) betonar vikten av att ge barn med utländsk bakgrund stöd i utvecklandet av en dubbel kulturtillhörighet. Syftet med detta examensarbete är att klargöra hur förskollärare belyser alla barns kulturtillhörighet. Eftersom förskolan spelar en viktig roll för nyanlända barns första tid i ett nytt samhälle, vill vi med examensarbetet visa hur betydelsefull förskollärares synsätt och bemötande är. Förskollärare bör vara medvetna om hur viktigt det är att belysa varje barns kulturtillhörighet i vardagen för att barnen ska kunna behålla sin identitet.   Litteraturgenomgången visar att förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka barns förmåga att förstå kulturell mångfald och förbereda dem för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. I examensarbetets teoretiska del behandlas också det svenska samhällets förhållningssätt till mångkultur, mångfald och skillnader mellan olika kulturer. Här tar vi upp problematiken runt traumatiserade barn, liksom förskollärares förhållningssätt samt betydelsen av utbildning. Språk och kommunikations betydelse utgör slutet av den teoretiska delen i examensarbetet. Enligt tidigare forskning kan förskolan spela en viktig roll för att underlätta nyanlända barns integration och förhindra segregation i samhället. Förskolan har också en viktig och betydande roll för att utländska barn ska kunna utveckla en dubbel kulturtillhörighet. Olika undersökningar visar att förskollärare kan känna osäkerhet inför mötet med nyanlända barn. Vi har i vår undersökning lagt vikt vid att skapa en förståelse för vad denna osäkerhet kan bero på.     Det empiriska underlaget i examensarbetet är grundat på en kvalitativ metod uppbyggd av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med förskollärare på fyra förskolor i två olika kommuner. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån förskollärarnas svar och resonemang för att finna gemensamma nämnare samt sådant som skiljer sig. Vi har tematiserat redovisningen av svaren så att de överensstämmer med intervjufrågorna och den teoretiska delen av vår undersökning.   Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna på förhållandevis likartade sätt finner att fokus bör läggas på nyanlända barns språkutveckling samt på att utveckla ett bra samarbete och en fungerande kommunikation med barnens föräldrar. Resultatet visar också att samtliga intervjuade förskollärare upplever arbetet med integration av nyanlända barn i förskolan som ett mycket positivt och givande arbete. De menar dock att arbetet kräver ett något annorlunda och mer krävande arbetssätt än arbetet med barn som inte har utländskt ursprung. Likaså poängterade de intervjuade förskollärarna vikten av en väl fungerande föräldrakontakt. Att arbeta i en kulturell mångfald ger oftast positiva erfarenheter, men att arbeta som förskollärare mitt i en mångfald av språk och olika kulturer kan samtidigt vara en utmaning.

Det politiska uppdraget för Public Service Broadcasting (PSB) i Finland är att bedriva programverksamhet som erbjuder ett mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussion samt utveckla inhemsk konst, kultur och stimulerande underhållning. Yle ska behandla den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen på lika grunder. Under många år samsände Yles svenska och finska verksamhet. Först 2001 fick de svenskspråkiga programmen en egen kanal, FST5 och från den 1 september 2011 delar Sveriges Televisions utlandskanal SVT World kanalplats med FST5. Uppsatsens syfte är att undersöka hur det svenskspråkiga programutbudet i Yle utvecklats mellan 1986 och 2011 med utgångspunkt från public serviceuppdraget. Undersökningen utgörs av en kvantitativ studie av programtablån under en vecka åren 1986, 1996 och 2006 och två veckor året 2011, före och efter samsändningen med SVT World. Ur det längre perspektivet visar resultatet att programtiden ökat starkt, men samtidigt att repriser har ökat och att aktualitetsprogram har minskat. Program från Norden har också blivit fler. Sett ur ett kortare perspektiv har man under 2011 minskat den egna sändningstiden samtidigt som programtyper som nyheter, ekonomi och väder och underhållning och kultur kompenserats av SVT Worlds sändningar. Detta kan ses som en konsekvens av sparkrav som verksamheten ställts inför, men sett ur ett längre perspektiv har ändå programutbudet breddats. Nyhetsprogram har dock knappt ökat under den undersökta perioden. I det stora hela har Yle levt upp till det politiska public serviceuppdraget.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmål än svenska att utveckla det svenska språket. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger på en mångkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, går till väga för att stimulera dessa barns språk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten främjar det svenska språket hos barn med annat modersmål. Jag ville även ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens påverkan men också deras inställning till modersmålets betydelse för att det andra språket ska utvecklas. Resultatet visar på att pedagogerna finner förskolemiljön som en bra miljö i sig och att barnen dagligen i verksamheten ges möjlighet att träna det svenska språket vid en rad olika tillfällen. Dels vid styrda lärtillfällen men också under den fria leken. De vardagliga situationerna är ytterligare ett sådant tillfälle som pedagogerna nämner. Det kan tillexempel vara då pedagoger och barn dukar tillsammans och under själva måltiden då barnen får tillfälle till glosträning men också då pedagog och barn spontant samtalar med varandra under dagen. Pedagogerna menar att de själva bidrar genom att arbeta så konkret som möjligt och hela tiden tydliggöra saker för barnen. Dels genom konkret material men även genom att själva vara så tydliga som möjligt för att barnen lättare ska lära. De menar även att de svensktalande barnen och modersmålet har en viktig roll för barn med annat modersmål än svenska och för att de ska utveckla sitt andraspråk.