Syftet med studien är att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning utifrån verksamma lärares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning. Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckenspråk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. Därefter presenteras tidigare forskning inom området döva barns läs- och skrivinlärning. Det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning belyses genom intervjuer med lärare i svenska för döva. Dövas förstaspråk är teckenspråk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har därför ett dubbelt arbete när de börjar skolan; de ska lära sig läsa och skriva samtidigt som de lär sig ett nytt språk. Döva barns läs- och skrivinlärning påverkas av flera faktorer, grundläggande är dock kunskaper i deras förstaspråk, teckenspråk. Genom teckenspråket har barnen något att koppla det nya språket till. Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig metod för döva barns läs- och skrivinlärning, gemensamt för de metoder som används är dock att de bygger på ordbilder. Lärarna i studien betonar teckenspråkskunskap, språklig medvetenhet och självförtroende som viktiga komponenter för döva barns läs- och skrivinlärning, dessa komponenter är även centrala i forskning inom området. Lärarnas arbete med döva barns läs- och skrivinlärning ligger i linje med såväl Specialskolans styrdokument som befintlig forskning inom området.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas syn på modersmålets betydelse, vilkafördelar och nackdelar det finns med tvåspråkighet samt hur de arbetar med det iförskolan. Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på åtta förskolläraresintervjusvar. Respondenterna fick möjligheten att berätta sin syn och erfarenheter utifråntvåspråkigheten på förskolans verksamhet. Resultatet visar att förskollärarna har en positiv syn på vad tvåspråkighet är och att deser fler fördelar än nackdelar med tvåspråkigheten. Förskollärarna menar atttvåspråkighet ger tillgång till olika språk, kulturer och erfarenhetsvärldar. De tyckerockså att modersmålet har stor betydelse för andraspråket, och därför är det av stor viktatt barnen får möjligheten att lära sig sitt modersmål redan i förskolan. Förskollärarnasuppfattningar är att barn som kan sitt modersmål också har ett bättre självförtroende ochblir mer trygga i sin identitet. Det som förskollärarna i studien har gemensamt är att de har liknande arbetssätt för attfrämja och stödja tvåspråkigheten i förskolan. Bland annat låna böcker från biblioteket,läsa sagor, förtydliga med bilder och lyssna på musik. Enligt förskollärarna är dessametoder ett bra sätt att utveckla och förstärka andraspråket.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Jag valde att använda mig av en kvalitativ intervjumetod, då jag ville ha pedagogernas resonemang och åsikter. Båda förskolorna som jag har varit på och gjort mina intervjuer på visar att pedagogerna visar ett stort intresse genom sin nyfikenhet av att lära sig ord och fraser på barnens olika språk. Pedagogerna tar sin hjälp genom att de använder sig av föräldrarna för att få tillgång till ord och fraser som hjälper pedagogerna i verksamheten. Det är övervägande bland pedagogerna att de uppmuntrar barnen om att prata sitt modersmål även på förskolan med varandra, pedagogerna påpekar även hur viktigt det är att föräldrarna pratar sitt modersmål hemma med barnen. Pedagogerna vill att varje barn ska känna stolthet över sitt ursprung, språk och kultur. Förskolorna använder sig av sång, musik och sagor, de delade även in barnen i smågrupper för att alla ska få komma till tals. Ladberg skriver om att sagor är ett bra och rikt material där barnen lär sig nya ord. Hon poängterar även att det är bra att dela in barnen i smågrupper där barnen är ungefär i samma språkliga nivå. Barn som inte förstår ledsnar och tappar koncentrationen, ger upp ”stänger av” för språket. Sagor läses bäst i smågrupper (Ladberg 2003, s. 157, 158). Resultatet visar att pedagogerna visar ett förhållningssätt som bygger på en nyfikenhet hos pedagogerna, lyssnar, samtalar och forskar tillsammans med barnen. Pedagogerna ger barnen en delaktighet genom att plocka fram barnens läroprocesser och utveckling genom läroplansmålen (Lpfö 98 reviderad 2010, s. 9, 10). / The main purpose of this study was to look how preschool teatchers work with multilingual children in preschool. I chose to use a qualitative interview method, since the teachers reasoning and opinions were at value. That was my interest in this study. Both preschools that I have been to and done my interviews at show a great interest by their curiosity to learn words and phrases in different languages. The teachers use the children´s parents for access for new words. It is predominant among the teachers to encourage the children to speak their mother tongue with each other in preschool, and the teachers also point out how important it is that the parents speak the mother tongue at home with the children. The teatchers wish is that every child should feel proud of their origin, language and culture. The preschool used song, music and fairy tales and they also divided the children into smaller groups so everyone could have their say. Ladberg describes how fairy tales are a good and abundant material were the children learn new words. She also points out that it´s good to divide the children into differnet small groups were they´re approximately at the same level. Children who don´t understand become sad and lose their concentration, give up ”shut down” the language. The best way is to read fairy tales in small groups (Ladberg 2003, s. 157, 158). The difficulty to work with multilingual children is that the teachers sometimes don´t know if the children understand what teachers are saying. The result shows that the teachers show an approach, which is based on curiosity of the teachers and listen, converse, and do research togheter with the children. The teachers give the children participation by bring out children´s processing of learning and development by the goals of the curriculum (Lpfö 98 2010, s. 9, 10).

<p>Syftet med studien är att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning utifrån verksamma lärares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning.</p><p>Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckenspråk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. Därefter presenteras tidigare forskning inom området döva barns läs- och skrivinlärning. Det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning belyses genom intervjuer med lärare i svenska för döva.</p><p>Dövas förstaspråk är teckenspråk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har därför ett dubbelt arbete när de börjar skolan; de ska lära sig läsa och skriva samtidigt som de lär sig ett nytt språk. Döva barns läs- och skrivinlärning påverkas av flera faktorer, grundläggande är dock kunskaper i deras förstaspråk, teckenspråk. Genom teckenspråket har barnen något att koppla det nya språket till.</p><p>Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig metod för döva barns läs- och skrivinlärning, gemensamt för de metoder som används är dock att de bygger på ordbilder. Lärarna i studien betonar teckenspråkskunskap, språklig medvetenhet och självförtroende som viktiga komponenter för döva barns läs- och skrivinlärning, dessa komponenter är även centrala i forskning inom området. Lärarnas arbete med döva barns läs- och skrivinlärning ligger i linje med såväl Specialskolans styrdokument som befintlig forskning inom området.</p>

The purpose of this study is to examine bilingualism, multilingualism and language attitude of deaf students in gymnasium. The study will also investigate the similarities and differences between student’s attitudes regarding their multilingualism. The questions asked are: Do they feel bilingual or multilingual? What’s their attitude to their languages? Do they feel proud having known several languages? The methods used are qualitative interviews as data gathering method, specifically focused on phenomenology. The seven deaf individuals from gymnasium were interviewed for this study. Because the method of phenomenography was used, the focus was on the empirics rather than theories. The analysis will be mainly focused on phenomes rather than the students themselves. The main results from this study includes that the students did not pride in their bilingualism or multilingualism but instead they believed they learned because of their environment. In addition, they highlighted judgements they received for being deaf such as not believing they had the capacity of learning several languages. Deaf people are often stereotyped by hearing people as being dumb and not being able to write or read. Other areas found are communication, opportunities and code shifts are greatly of importance for their multilingualism. They find multilingualism overall positive and it may give them opportunities that other might not have. My hope is that my study can outline what are the attitudes of bilingualism, multilingualism and languages among deaf people.

Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur sverigefinska grundskolor och finska modersmålsklasser framställer språk och kultur på sina webbsidor. Det fanns tre forskningsfrågor som vägledde arbetets gång och analys av resultat. De forskningsfrågorna var Hur presenterar sverigefinska skolor och finska modersmålsklasser sig själva på sina webbsidor?, Hur definieras begreppen språk och kultur på skolornas webbsidor? och Hur kan man förvalta och uppmärksamma språk och kultur enligt skolornas webbsidor?.   Den här undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av analys där data samlades in från fem sverigefinska skolors webbsidor och tre finska modersmålsklassers webbsidor. Teoretiska utgångspunkten för undersökningen var läroplansteori med fokus på språk och kultur. Undersökningen fokuserade mest på finska och svenska språket samt finländska och svenska kulturen.   Resultatet av undersökningen visar att de sverigefinska skolorna presenterar sig själva på sina webbsidor på ett positivt sätt medan de finska modersmålsklasserna presenteras väldigt kortfattat. De sverigefinska skolornas webbsidor har rent utseendemässigt en viss koppling till Finland och Sverige vad gäller bilder och färger. Resultatet visar att sverigefinska skolor och finska modersmålsklasser inte direkt definierar begreppen kultur och språk på sina webbsidor, men de begreppen tas upp i flera sammanhang. I stället för kultur och språk fanns det definitioner av begreppen tvåspråkighet och sverigefinsk kultur. Enligt de sverigefinska skolornas webbsidor förvaltas och uppmärksammas den sverigefinska kulturen och det finska och svenska språket genom tvåspråkig undervisning, internationellt arbetssätt, sociala medier och med stöd av föräldrarna. I de finska modersmålsklasserna anses kulturerna och språken uppmärksammas mest genom undervisning. Både de sverigefinska skolorna och de finska modersmålsklasserna strävar efter att eleverna blir tvåspråkiga medborgare i ett mångkulturellt samhälle, får lära sig både den finländska och den svenska kulturen, föra vidare sitt kulturarv samt få möjligheten att skapa en dubbel finsk-svensk identitet.   Nyckelord: finsk modersmålsklass, kultur, språk, sverigefinsk skola, tvåspråkighet, webbsida

No description available.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare respektive barnskötare reflekterar över sitt arbete med barnlitteratur för att stimulera barnens språkutveckling. Vi vill även förstå pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur, deras förståelse gällande verksamhetens uppdrag samt deras synsätt på läsmiljöns betydelse. Delstudie 1 fokuserar på det svenska språkets utveckling på en svenskspråkig förskola och delstudie 2 på utveckling av det finska språket på två förskolor med finskspråkig profil i Sverige. Barnlitteratur bör vara en central del i förskolan vilket betyder att förskollärare och barnskötare behöver ha kunskap om hur barnlitteratur ska användas för att främja språkutveckling, oavsett vilket modersmål barnet har. Läroplanen klargör vilka strävansmål förskolan ska arbeta utifrån men inte hur arbetet i verksamheten ska gå till. Av denna anledning är detta intressant att undersöka.  Studien är kvalitativ och forskningsmetoden som vi använder oss av är semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med tematisk analys som metod, där vi har utgått från det sociokulturella perspektivet och dess centrala begrepp. Av studien framgår att utöver barnlitteratur betonar pedagoger samspelet som betydelsefullt för språkutveckling. Pedagoger visar intresse att utforma läsmiljön på ett kreativt sätt, bland annat med digitala verktyg. Vidare visar få av respondenter kunskap om verksamhetens uppdrag gällande språkutveckling och barnlitteratur. Diskussionen fokuserar på att jämföra hur pedagogerna i delstudierna uppger att de arbetar med barnlitteratur på en- och tvåspråkiga avdelningar.