Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om de deltagande förskollärares tan-kar och uppfattningar om flerspråkighet i förskolan samt hur dessa förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga förmågor. Till grund för denna kvalitativa studie ligger semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visar att de deltagande förskollärarna har ett tvetydigt förhållningssätt till flerspråkighet som innehåller utmaningar och möjligheter. Det visar också att de dominerande språkaktiviteterna i verksamheten be-handlar det svenska språket och att flerspråkiga barn får närma sig sitt modersmål i mindre grad. / The aim of this study is to contribute with knowledge about the participant preschool te-achers’ thoughts and conceptions regarding multilingualism in preschool and how preschool teachers work to further children’s multilingual abilities. In this qualitative study four pre-school teachers from two different preschools were interviewed using semi-structured intervi-ews. The result shows that preschool teachers have a ambiguously approach thoughts regar-ding multilingualism containing both challenges and possibilities. The result also shows that most language activities in the preschool only concern the Swedish language while the mul-tilingual children have less contact with their native language.

Barn med dövhet och hörselnedsättning får inte som normalhörande barn tillgång det talade språket automatiskt via hörseln. Ord och begrepp måste läras in på ett medvetet och systematiskt sätt för att denna elevgrupp inte ska komma efter i språkutvecklingen. En utvecklad hörselteknik har gett bättre förutsättningar att få tillgång till det talade språket än tidigare. På så sätt har utvecklingen av ordförrådet underlättats för denna elevgrupp, men trots det har de fortsatt stora brister i sin ord- och begreppsuppfattning. Beroende på den tekniska utvecklingen kan föräldrar till döva och gravt hörselskadade barn oftast välja språk för sitt barn: teckenspråk, tal eller både och. Utifrån språkval hamnar barnen på olika skolor med eller utan teckenspråk. Syftet med denna studie är att belysa vilka möjligheter till utveckling av ordförråd och begrepp som evidensbaserad forskning beskriver i olika undervisningsmetoder för barn och elever med dövhet och hörselnedsättning i en talspråkig skolmiljö i förhållande till en tvåspråkig skolmiljö. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie där elva artiklar sorterades fram och sedan analyserades för att få svar på våra forskningsfrågor. Sammanfattningsvis har metoderna vi tittat på lett till utveckling av ett förstorat och fördjupat ordförråd kopplat både till ordbild, tecken och i vissa fall tal. Metoderna har även gett möjlighet för elever att utöka sin morfologiska användning av nya ord samt att få ett utökat teckenförråd med korrekt teckenspråkig fonologi.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar om möjligheterna att arbeta med integrering av barn med svenska som andraspråk i verksamheten. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer, både enskilda- och par-intervjuer. Resultatet visar på att språket har en stor betydelse i integreringen av barn med svenska som andraspråk och många aktiviteter behöver struktureras annorlunda och anpassas för att skapa samhörighet. Arbetet ser även annorlunda ut beroende på antalet barn med svenska som andraspråk i gruppen. Förskollärarna anser sig ha bristande resurser i arbetet och det är en svårighet att få de barn som inte vill tala det svenska språket att bli integrerade i verksamheten. En av slutsatserna som kan dras i studien är att språket har stor betydelse för barn med svenska som andraspråks integrering i förskolan. Förskollärarna anser sig behöva mer resurser i arbetet än vad som finns idag med barn med svenska som andraspråk. Trots de svårigheter förskollärarna möter är de positivt inställda och ser fler möjligheter än svårigheter.

Avsikten med denna kvalitativa studie är att lyfta de nationella minoriteternas betydelse i förskolan. Minoritetspråket meänkieli har gått från att vara skambelagt till att ses som en merit, speciellt vid rekrytering av förskolepersonal. Studiens syfte är att kartlägga vilka förutsättningar en förskolechef tillhandahålls för att främja arbetet med meänkieli i förskolan samt vilket ansvar en förskolechef har i relation till styrdokument och lagar. Semistrukturerade telefonintervjuer med förskolechefer inom förvaltningsområdet för meänkieli har använts som metod för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Tidigare forskning synliggör att minoriteterna historiskt sett haft varierande form av inflytande i det svenska skolsystemet och att de bemötts av statligt mostånd. idag är minoriteterna uppmärksammande i samhället och ges goda förutsättningar i form av kommunala satsningar. Studien synliggör att det krävs engagemang på alla nivåer för att skapa framgångsrikt minoritetsarbete samt att olika geografiska placeringar kan erbjuda olika former av lokala förutsättningar. De nationella minoriteternas rättigheter förtydligas i den kommande reviderade läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019. i studein uppmärksammas olika maktförhållanden som diskuteras i relation till poststrukturalismen med utgångspunkt i Foucalts maktteori.

Syftet med uppsatsen är att se hur Garcías (2009a: 318ff) principer om social rättvisa och social träning kan tillämpas i grupper med flera olika förstaspråk. I min studie undersöker jag hur en lärare förhåller sig till dessa två strategiska principer vid arbetet med flerspråkighet som resurs i en femteklass. Jag har använt mig av fallstudie och metodologisk triangulering, en metodkombination bestående av observation, enkät och intervju.   Resultatet visar att lärarens arbete till stor del tar fasta på Garcías två strategiska principer. Läraren arbetar mycket för att elevernas attityd till varandras språk ska vara positiv och uppmuntrande. Skolan har ett flerspråkigt perspektiv med fokus på positiv förstärkning men det saknas utsmyckningar i skolans lokaler och litteratur på andra språk. Läraren arbetar aktivt med att integrera elevernas förstaspråk i undervisningen och hennes arbete har spridit sig till andra lärare men hon saknar mer samarbete med modersmålslärarna. Alla elever använder flera språk under en dag och har utvecklat sina språkkunskaper under läsåret. Föräldrarna till eleverna är mer insatta i sina barns skolarbete nu, detta tack vare hennes fokus på flerspråkighet. En svårighet är att alla språk inte har minst två talare i klassen vilket gör att alla elever inte kan använda sitt förstaspråk för att skapa ”sense-making”.

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svårigheter att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp språkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmål än svenska behärska sitt modersmål för att kunna utveckla sitt andraspråk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete är att ta reda på svårigheter för högstadiet elever i år 8 med arabiska som modersmål att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i år 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att få förståelse för deras förmåga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. Därefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nämnda elever för att samla information om språkets påverkan på derasförståelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmål behärskar sitt andra språk. Deföredrar svenska språket när de läser matematik. Eleverna kan förklara matematik med användning av matematikspråk på sitt andraspråk. De kodväxlar mellan arabiska och svenska i sitt tänkande när de arbetar med matematiska uppgifter med svensk text.Eleverna visade brister i sitt modersmål. De har svårigheter att läsa och förstå officiellarabiska. De kan kommunicera på arabiska i sina dialekter men inte på officiell arabiska. / Program: Lärarutbildningen

<p>Döva personer i Sverige och världen lever nästan uteslutande i ett hörande majoritetssamhälle och har således på ett eller annat sätt en fortlöpande kontakt med hörande människor i såväl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av få döva på en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva kollegor. Föreliggande uppsats är en etnografisk studie av tolksituationen på en arbetsplats där en döv samt ett tjugotal hörande kollegor arbetar tillsammans. Med hjälp av fältanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken på att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist på olika plan. Därtill verkar det finnas en stor kunskapslucka hos de hörande kollegorna gällande teckenspråk och dövas villkor i ett hörande samhälle. Resultatet visar även tendenser till att den döva deltagaren genom det omgivande majoritetsspråkssamhället själv medverkar till sin egen underordning. I den komplexa tolksituationen verkar tolken fungera som en grindvakt. Tolken kan ha en svår och inte alltid definierad roll att översätta och samordna turer mellan hörande och döva och föra samtalet framåt i en gemensam riktning. Det verkar även som att den döva deltagaren och hennes hörande kollegor har olika uppfattning om tolkens roll. Tolkens arbete verkar härigenom kunna försvåras, något som i sin tur skulle kunna påverka relationen mellan den döva deltagaren och hennes hörande kollegor. Resultaten har diskuterats utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv för att visa på samband mellan mikro- och makronivå med kopplingar till språkideologi, språkpolitik, maktrelationer samt teorin om Deafhood.</p> / <p>Deaf people in Sweden and worldwide live with few exceptions in a hearing society, and thereby in one way or another they have connections with hearing people in their private and professional lives. Most Deaf people in working life have no or few Deaf co-workers at hearing workplaces and hence a Sign Language interpreter is often hired to facilitate the communication between deaf and hearing co-workers. This thesis is an ethnographic study of the interpreting situation at a workplace where one Deaf and about 20 hearing co-workers work together. With field notes, interviews and video recording an illustration of the situation has been generated. The results show a tendency that the Deaf participant to a great extent suffers from information loss in several areas. In addition, the hearing co-workers seem to have a gap in knowledge about Sign Language and the conditions of Deaf people. Also, the Deaf participant seems to participate in her own subordination through the surrounding majority society. In the complexity of the interpreting situation, the interpreter seems to serve as a gatekeeper. She also has a challenging and not always easily definable role in translating and coordinating turns between Deaf and hearing participants, thus moving the conversation forwards in a mutual direction. Nevertheless, the Deaf participant and her hearing co-workers often seem to have different views of the responsibilities of the interpreter, something that might make the interpreter’s job even more challenging. This, in turn, can influence the relationship between hearing and Deaf co-workers. The results of the thesis have been discussed from a poststructural perspective to show a connection between the intimate workplace situation and language ideology, language policy, power relations and the theory of Deafhood.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lettiska idiomatiska uttryck förstås och används av letter som bor i Sverige.</p>

<p>Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ”den mångkulturella skolan” ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan. Denna studie grundar sig på intervjuer av fem utlandsfödda lärare och tre skolledare. Vi har konstaterat att lärarna i vår studie ser sig själva som en tillgång för både skolan och eleverna. Även skolledarna i vår undersökning resonerar på ett likvärdigt sätt. Vår slutsats blir, trots den positiva responsen från intervjuerna, att den mångkulturella skolan inte till fullo använder sig av den utlandsfödda läraren. Detta kan bero på okunskap och rädsla för det främmande. Det stora problemet blir därför att få skolledare att våga ta första steget och öppna upp skolorna för lärare med utländsk bakgrund.</p><p>With this essay, we have approached the subject of “the multicultural school” from the teacher's perspective. A multicultural school is often interpreted as a school with students from an assorted range of cultural backgrounds. Unfortunately in these matters the teachers with foreign backgrounds are often forgotten. The objective of this study is to examine these teachers' views about their role in the multicultural school. This study bases itself on interviews of five foreign teachers and three principals. We have established that the teachers in our study see themselves as an asset for both the school and the students. The principals in our survey reason in the same equivalent way. Our conclusion is, despite the positive response from the interviews, that the multicultural school does not utilise the foreign teachers to their full extent. This can depend on ignorance or fear for the unknown. The main problem is how to make principals endeavour to take the first step and facilitate the entrance to the school for the teachers with a foreign background.</p>

No description available.