<p>Syftet med vår uppsats var att undersöka hur pedagogers inställning är till tvåspråkighet i förskolan och om det finns någon tendens att åldern generellt kan ha att göra med hur pedagogerna förhåller sig till det. Vi ville även undersöka om reglerna för modersmålsundervisning skiljer sig åt i de två kommuner som undersöktes.</p><p>Resultatet i vår uppsats bygger på enkäter och intervjuer som vi har sammanställt i form av tabeller, diagram och löpande text. Vi valde att skicka ut 129 enkäter och fick tillbaka 86 stycken.</p><p>De flesta som besvarade enkäten var positivt inställda till tvåspråkighet och de ansåg också att barnen skulle få tala sitt modersmål. De pedagoger som var mest angelägna att framhäva olika kulturer på förskolan var de som hade många invandrarbarn på sin avdelning.</p><p>Modersmålundervisningen skiljer sig åt när det gäller förskolan. En kommun har modersmålsträning för barn i förskolorna, medan den andra kommunen inte skulle ordna något alls.</p><p>Det är viktigt att barnen lär sig sitt modersmål grundligt innan de kan lära sig ett nytt språk och att pedagogerna är öppna och engagerade för barnens språk och kultur. Språk har olika status beroende på var i världen du bor.</p>

Forskning slår fast att modersmålsstöd är viktigt för barns språkutveckling, både när det gäller att stärka barnen i dess kulturella bakgrund och när det gäller att utveckla deras kognitiva och sociala förmåga. Vårt syfte är därför att undersöka hur en specifik kommun organiserar modersmålsstöd i förskolan och hur detta återspeglas hos förskolechef och förskolepersonal, och i förlängningen hur det påverkar likvärdigheten för de aktuella barnen. Vi stödjer oss av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv för att kunna analysera vårt resultat och få kunskap om hur interaktionerna mellan nivåerna påverkar barnet. Vi undersökte en medelstor kommun i Skåne och valde att göra en fallstudie för att få svar på vår frågeställning. Studiens resultat pekar på att bristen av kommunikation mellan nivåerna i fallstudien och otydliga styrdokument leder till att barn blir utan modersmålsstöd. Slutsatsen av vår studie är att enhetschefen för modersmålssenheten, förskolechefen och förskolläraren inte har samma bild av vad modersmålsstöd är. Detta leder till att modersmålsstöd ser olika ut för olika barn och blir troligtvis inte likvärdig.

A b s t r a c t I Sverige bor många barn med utländsk bakgrund. Många av dessa barn är flerspråkiga eftersom de talar svenska, ett hemspråk och oftast även engelska. Syftet med uppsatsen var att undersöka om tvåspråkighet påverkar självkänsla och identitet hos barn. Uppsatsen innehåller en litteraturstudie om begreppen tvåspråkighet, självkänsla och identitet samt en kvalitativ intervjuundersökning där tretton barn i årskurs sex berättade om sina upplevelser angående dessa begrepp. Resultaten visade inget tydligt mönster mellan tvåspråkighet å ena sidan och självkänsla och identitet å andra sidan. Vissa tendenser kunde dock skönjas. När barnen upplevde en anknytning till båda kulturerna och tyckte att de behärskade både svenska och sitt hemspråk på en tillfredställande nivå, hade de oftast en hög självkänsla och en positiv identitet. När barnen upplevde brister både i språken och i tillhörigheten till kulturerna var självkänslan och identiteten mer osäker. Det finns dock många andra faktorer som samtidigt kan påverka barns välmående.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare i förskola, förskoleklass och skolår 1-2 har för uppfattning och arbetssätt kring barns flerspråkighet. Undersökningen äger rum på en svensk skola i Spanien. Frågeställningarna är följande; -       Vad har lärarna för uppfattning om flerspråkighet? -       Vilka arbetssätt använder lärarna för att ta tillvara på barnens språk? För att få svar på dessa frågor används kvalitativa intervjuer och observationer. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vidare i teorierna kopplas detta perspektiv till författares syn på barn med flera språk. I resultatet beskrivs lärarnas synsätt och arbetssätt kring flerspråkighet. Det resultat vi kommit fram till är att flerspråkighet är en tillgång som bör ses som något värdefullt och positivt. Under ett barns första år kan språken blandas ihop, men detta är naturligt och inget som bör ses som ett problem. Att tala flera språk öppnar många dörrar för barn då de har lättare att ta till sig nya språk och ny kunskap. Det skapar också en bredare förståelse och respekt för omvärlden.

When foreign children first arrive to Sweden, the first contact they get with the local society is through primary school. Therefore, the primary school have the fundamental role to attend the foreign and their families. The teacher plan for primary schools (Lpfö98) make it very clear that children with foreign background are given the full support in their development in a multicultural society. The aim of this report is to investigate how two pre-school teachers and one school counselors’ work with these newly arrived children in preschool to support their integration in the preschool. As the role of the primary school is so vital for children with foreign background in this new society, I would therefore like to take the opportunity to explore and show how meaningful the role is of teachers to integrate these children into the Swedish primary schools. In this report, the theory part is treated based on integration and on the schools suspension to multicultural backgrounds. For this report, I even stress the support of the primary school and how they meet the foreign children and their families. I will also explore how they support the children with the development of the Swedish Language. According to previous research, the primary school can really play a key role to make things smother for their foreign children’s integration and stop segregation in the society. The main data for the report is based on quality data method which is based on semi structured interviews. In total, 3 interviews were undertaken with two primary school teachers and 1 school counselor that work together with the preschool and the newly arrived families. All the data from the interviews have been looked at to find out if there are any resemblance or differences. The results show that according to the pre-school teacher and the school counselor is that the security the children feels from the preschool-teachers is the most important thing for them to develop in themselves and in the community.

Bakgrund: Tidigare studier har gjorts där resultat har visat att modersmålet har betydelse för barns språkutveckling i andra språket. Forskningsresultat har även visat att barn med ett rikt ordförråd i sitt modersmål vid skolstart, hade lättare för att lära sig läsa och skriva på sitt andra språk än barn med ett svagt modersmål Genom att tvåspråkiga barn får använda sig av båda sina språk, samt att förskolor värdesätter barnens språkutveckling kan de få lättare att ta till sig det nya språket. Syftet med denna studie är att undersöka om modersmålet används som ett kulturellt verktyg för att stimulera andraspråksinlärning i förskolan. Centralt fokus i studien kommer att läggas på hur förskollärare arbetar i olika verksamheter för att stimulera tvåspråkiga barns språkutveckling. Studien kommer att utföras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Det som har studerats är tre förskollärares uppfattningar om arbetet med tvåspråkiga barns språkutveckling på tre olika förskolor. Arbetet utgår från en sociokulturell teori och en kvalitativ metod. Tre förskollärare från tre olika förskolor har intervjuats i studien. Alla förskolor arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet visar att samtliga förskolor lägger vikt vid att modersmålet används som verktyg i förskolan för andraspråkutvecklingen och ser tvåspråklighet som en kompetens som ska tas till vara på. Resultatet visar att förskollärare uppfattar arbetet med att använda modersmålet som verktyg i verksamheten som svårt och tidskrävande. Samtliga förskolor ser brister i verksamheten med att det inte finns tillräckligt med resurser för att tvåspråkiga barn ska få möjlighet att även utveckla sitt modersmål. Diskussion: Det finns många sätt att stimulera och hämma barns tvåspråkliga utveckling. Genom ett positivt, tillåtande bemötande och visat intresse kan förskollärare komma långt med att stimulera tvåspråkiga barns språkutveckling och uppmuntra barn att använda båda sina språk. Även att låta barnen prova, utforska och höra språk i olika sammanhang.

Studiens syfte är att analysera hur förskollärare, i en mångkulturell förskola, arbetar med barns modersmålsutveckling. I studien har jag utgått ifrån frågeställningarna: vilka utmaningar och möjligheter stöter förskollärare på i arbetet med barns modersmålsutveckling? Vilka strategier använder förskollärare sig av i arbetet med barns modersmålsutveckling? Hur arbetar förskollärare med likvärdighetsuppdraget i relation till barns modersmålsutveckling?   Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med ljudupptagning. Det empiriska materialet har transkriberats och redogörs under tre teman: utmaningar med modersmålsutveckling, utmaningar med att uppnå likvärdighet och förskollärares strategier med modersmålsutveckling. Den teoretiska referensramen för studiens analysarbete är det sociokulturella perspektivet då förskollärares språkande är en viktig faktor för studien. Perspektivet framhåller sätt som människor använder för att tolka såväl förstå omgivningen i kommunikativa samspel. Studiens resultat visar att förskollärare upplever utmaningar i arbetet med barns modersmål. Men även strategier såsom digitala verktyg och samverkan med vårdnadshavare som förskollärarna använder sig av i arbetet med barns modersmålsutveckling. Studien visar också på att förskollärarna upplever utmaningar i likvärdighetsuppdraget då vissa språk inte finns tillgängliga i arbetet med modersmålsutveckling. Slutsatser som jag har gjort är att förskollärares tolkningsutrymme ter sig olika. Samt att förskollärares förhållningssätt till barns modersmålsutveckling är betydelsefullt.

Abstrakt    Translanguaging eller transspråkande är ett nytt arbetssätt som kan användas i mångkulturella skolor. Det finns flera forskningar som tyder på att transspråkande har en positiv effekt på elevernas språkutveckling och identitetsförstärkning. Flertals studier visar även att elevernas första- och andra språk vävs in i varandra på ett dynamiskt sätt så att elevernas skolspråk utvecklas. Det har visats att transspråkande inte bara gynnar flerspråkiga elever utan även monolingvistiska elever. Dock finns det få studier som berör lärarnas uppfattning om transspråkande och hur det kan tillämpas i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare uppfattar transspråkande och dess innebörd samt hur grundskollärare använder sig utav transspråkande i undervisningen. Åtta lärare deltog i intervjuer i syfte att besvara studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att det finns skillnad i lärarnas uppfattning av transspråkande där vissa är för och vissa emot denna lärandestrategi. Denna studie visade att lärare som inte har genomgått en kompetensutbildning eller erhållit kunskap om transspråkande hade svårt att använda sig av strategierna. Den visade även att lärare som hade ett positivt förhållningssätt till de transspråkande strategierna kunde på så sätt utnyttja de flerspråkiga elevernas resurser vilket tydde på att transspråkande är ett förhållningssätt snarare än en metod.

Syftet med Detta arbete var Att undersöka och Beskriva Hur pedagogerna Arbetar för Att stimulera Språkutveckling bland tvåspråkiga barn på en Mångkulturell förskola som ligger i en Medelstor kommun i sydvästra Skåne. Vidare ville jag undersöka pedagogernas tankar kring tvåspråkighetens och modersmålets betydelse för språk-och identitetsutveckling. För Att Få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt öppna observationer under tre dagar. Resultatet Visar Att pedagogerna Arbetar Aktivt med språkutveckling och I sitt arbete Använder de sig av material som konkret t.ex. språkpåsar och språklådor. Man Arbetar Mycket med musik, drama, rim och ramsor sagoberättande Genom att lyssna på sagor ökar Ordförrådet och Möjlighet till återberättande skapas Detta ger barnen Möjlighet Att träna på Att utrycka sig på sitt andraspråk (Skolverket, 2008b). Pedagogerna på förskolan som undersöktes är positiva Båtar till Att arbeta med tvåspråkiga barn och till modersmålsstödet på förskolan. Arbete med tvåspråkiga barn Anses lärorik, utmanade och berikande Enligt pedagogerna som intervjuades.Det finns ganska Mycket litteratur och forskningsresultat kring tvåspråkighet, modersmål och identitet med hjälp arbetens Syfte av Frågeställningar gjordes en avgränsning Vilket var det Ett Måste Når man tre skriver om så stora områden.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att få en djupare kunskap om vilka behov yngre elever med ett annat modersmål har av modersmåls- och andraspråksundervisning. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att få kunskap om hur de ser på modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Eleverna går på en mångkulturell skola. De elever som jag intervjuade var 6-8 år gamla och var alla födda här i Sverige av utländska föräldrar. Alla eleverna pratade både svenska och sitt modersmål. Pedagogerna arbetar på samma skola där eleverna går. Resultaten från elevintervjuerna blev ganska lika. Av de fyra som jag intervjuade fick tre stycken elever modersmålsundervisning. De tyckte att det var bra att ha den valmöjligheten i skolan. Men de ansåg att de fick den bästa undervisningen i hemmet av föräldrarna själva. Pedagogerna anser att det väldigt viktigt med modersmålsundervisning för att underlätta för eleverna vid andraspråksinlärningen.