Sverige har den näst högsta frekvensen i världen på barn och ungdomar som drabbas av diabetes typ 1. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som byggde på sju artiklar. Sökningen genomfördes i Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Artiklarna som inkluderades bedömdes till medel eller hög kvalitet enligt en modifierad checklista. I resultatet framkom det att ungdomar som har diabetes typ 1 upplevde stora livsomställningar. Ungdomarna upplevde oro för framtiden till exempel om de kommer att drabbas av olika komplikationer till följd av sjukdomen. Att passa in ibland sina klasskamrater var viktigt och ungdomarna upplevde att vännerna hade inflytande på deras blodsockerkontroller och livsstilsvanor. Ungdomarna upplevde även att föräldrarna och sjukvården hade inflytande på hur de hanterade sin diabetes typ 1. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att vara uppmärksam på oro, hur ungdomars stöd och sociala nätverk ser ut samt att bekräfta ungdomarna.

<p>Sverige har den näst högsta frekvensen i världen på barn och ungdomar som drabbas av diabetes typ 1. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som byggde på sju artiklar. Sökningen genomfördes i Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Artiklarna som inkluderades bedömdes till medel eller hög kvalitet enligt en modifierad checklista. I resultatet framkom det att ungdomar som har diabetes typ 1 upplevde stora livsomställningar. Ungdomarna upplevde oro för framtiden till exempel om de kommer att drabbas av olika komplikationer till följd av sjukdomen. Att passa in ibland sina klasskamrater var viktigt och ungdomarna upplevde att vännerna hade inflytande på deras blodsockerkontroller och livsstilsvanor. Ungdomarna upplevde även att föräldrarna och sjukvården hade inflytande på hur de hanterade sin diabetes typ 1. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att vara uppmärksam på oro, hur ungdomars stöd och sociala nätverk ser ut samt att bekräfta ungdomarna.</p>

<p>Provanställning är något som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förändring. Men varför använder ett företag sig av provanställda, hur påverkar den nyanställda som har denna anställningsform och vad kan uppstå för problem?</p><p>Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur våra respondenter ser på provanställ-ningar, och andra anställningsformer, samt undersöka om det blir någon förändring hos de individer som får en tillsvidareanställning efter att de ha haft en provanställning.</p><p>Uppsatsen empiri baseras på tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anställda som nyligen gått från en provanställning till en tillsvidareanställning samt fyra personer som just nu är provanställda.</p><p>Teori och empiri kring de förändringar som skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 åren redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har även använts.</p><p>Resultatet tyder på att nyanställda alltid måste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanställning. Det man tittar efter är bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter. Detta sker i regel genom prov-anställning, men företag använder sig även av visstidsanställningar. Studien visar slut-ligen att individer beter sig olika på grund av anställningsform och att detta kan göra att provanställningen som anställningsform delvis urholkas.</p>

Provanställning är något som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förändring. Men varför använder ett företag sig av provanställda, hur påverkar den nyanställda som har denna anställningsform och vad kan uppstå för problem? Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur våra respondenter ser på provanställ-ningar, och andra anställningsformer, samt undersöka om det blir någon förändring hos de individer som får en tillsvidareanställning efter att de ha haft en provanställning. Uppsatsen empiri baseras på tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anställda som nyligen gått från en provanställning till en tillsvidareanställning samt fyra personer som just nu är provanställda. Teori och empiri kring de förändringar som skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 åren redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har även använts. Resultatet tyder på att nyanställda alltid måste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanställning. Det man tittar efter är bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter. Detta sker i regel genom prov-anställning, men företag använder sig även av visstidsanställningar. Studien visar slut-ligen att individer beter sig olika på grund av anställningsform och att detta kan göra att provanställningen som anställningsform delvis urholkas.

Bakgrund Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom. Att leva med diabetes typ 1 påverkar livet ur många aspekter, inte bara för den som har sjukdomen utan även för de anhöriga. Teoretisk utgångspunkt i detta arbete är familjefokuserad omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser och erfarenheter av att vara anhörig till en person med diabetes typ 1. Metod För att svara på syftet användes en litteraturöversikt som metod som besvarades med 15 vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar kvalitets rankades enlig Sophiahemmets högskolas riktlinjer och analyserades med inspiration av en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet delades in i fem undergrupper utifrån det resultat som framgick. Dessa var “psykisk påfrestning och ansvarskänslor”, “oro, ängslan och stress”, “begränsningar i livet”, “påverkan på relationer” och “behov av stöd”. Flertalet anhöriga upplevde en stor belastning av att leva med en person som har diabetes typ 1. Erfarenheter och upplevelser varierade till stor del beroende på om det var en förälder till ett barn med diabetes typ 1 eller en partner. Slutsats Det finns ett stort behov av fortsatta studier i ämnet. Familjefokuserad omvårdnad tros vara en väg till att förbättra upplevelsen för anhöriga och därigenom även för personen med sjukdomen.

Ungdomar med diabetes typ 1 står inför särskilda utmaningar under sin övergång från barndom till vuxenliv. Sjukdomslidandet innebär fysisk och emotionell påfrestning, vilket varierar individuellt. Livsvärlden och livskraften för dessa ungdomar påverkas, och sjuksköterskans roll är central i att erbjuda personcentrerad vård. Vårdande samtal och patientutbildning hjälper ungdomarna att hantera utmaningar och främja deras hälsa och välbefinnande. Syftet är att belysa ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Den här studien är en litteraturöversikt där 13 artiklar har använts från databaser cinahl och pubmed. Resultat visar att identitetsutveckling och självkänsla spelar en central roll i ungdomars liv, särskilt under tonåren och tidig vuxenålder. För ungdomar med diabetes typ 1 blir denna utvecklingsprocess komplex då de måste inkludera sjukdomen i sin självbild. Ungdomar med diabetes typ 1 möter utmaningar kring självhantering, inklusive motstånd mot rutiner och påverkan på kostval. Stöd från omgivningen, särskilt familj och vårdpersonal, är avgörande för att underlätta hanteringen av diabetes typ 1. Psykiska påfrestningar som rädslor och stigma påverkar också. Studien visar vikten av att förstå och stödja dessa ungdomar genom att främja acceptans av sjukdomen, öka följsamhet till självvårdsrutiner och skapa en trygg och stödjande miljö. Psykosociala interventioner och anpassade vårdprogram kan spela en central roll i att minska stress, oro och depression samt främja välmående hos ungdomar med diabetes typ1.

No description available.

Nach dem Eintritt in den Wirtsorganismus und initialer Replikation infizieren Alphaherpesviren Neuronen zur weiteren Ausbreitung im Nervensystem und zur Etablierung einer Latenz. Dazu werden die Viruspartikel innerhalb der Axone retrograd von der Peripherie zum neuronalen Zellkörper transportiert. Die umgekehrte Richtung beschreibt den Weg des anterograden Transports vom Zellkörper zur Synapse für weitere Infektionen von Neuronen höherer Ordnung oder zurück zur Peripherie. Der retrograde intraaxonale Transport ist gut untersucht. Dagegen wird über den anterograden Transport kontrovers diskutiert. Zwei verschiedene Transportmodelle werden vermutet. Das „Married Model“ postuliert, dass umhüllte Virionen innerhalb von Vesikeln entlang des Axons transportiert werden. Die Freisetzung der Partikel erfolgt an der jeweiligen Synapse durch Endocytose. Das „Subassembly Model“ geht dagegen davon aus, dass einzelne Virusstrukurkomponenten (Nukleokapsid, Hülle) entlang des Axons transportiert werden. Der Zusammenbau und die Freisetzung erfolgt am Axonterminus bzw. an der Synapse (in vivo) oder am Wachstumskegel (in vitro) oder an speziellen Auftreibungen des Axons, den sogenannten Varicosities. Nach Infektion eines neuronalen Explantatsystems mit dem Pseudorabiesvirus (PrV) konnten ultrastrukturell umhüllte Virionen in Vesikeln detektiert werden und so der Nachweis der Gültigkeit des „Married Model“ als vorherrschendes Transportmodell geführt werden. Dagegen ist die Situation beim prototypischen Alphaherpesvirus, dem Herpes Simplex Virus Typ 1 (HSV-1), weiterhin ungeklärt. Aufgrund der zahlreichen unterschiedlichen Analysemethoden und -systeme war ein direkter Vergleich der beiden Viren bislang nicht möglich. Daher sollte in dieser Arbeit ein standardisiertes neuronales Kultursystem genutzt werden, um vier verschiedene HSV-1 Stämme im Vergleich zu PrV zu untersuchen. Für die Infektionen wurden sowohl Neuronen aus dem oberen Cervikalganglion als auch aus Spinalganglien genutzt. So konnte gezeigt werden, dass in Neuronen, welche mit den HSV-1 Stämmen HFEM, 17+ und SC16 infiziert waren ca. 75% als umhüllte Virionen in Vesikeln und ca. 25% als nackte Kapside vorlagen. Ingesamt war die Anzahl der Viruspartikel in HSV-1 infizierten Neuronen signifikant geringer als in PrV infizierten Kulturen. Überraschenderweise zeigten mit HSV-1 KOS infizierte Neuronen ein reverses Bild. Hier lagen nur 25% der Viruspartikel als umhüllte Virionen in Vesikeln vor, während 75% als nackte Kapside detektiert wurden. Dieser unerwartete Phänotyp sollte auf molekularbiologischer Ebene genauer untersucht werden. Dabei wurde auf die Genregion von US9 fokussiert. Das von US9 codierte Membranprotein spielt eine wichtige Rolle während des Zusammenbaus der Virionen und bei anschließenden axonalen anterograden Transportvorgängen. In dieser Arbeit konnte gezeigt werden, dass das HSV-1 KOS Genom durch verschiedene Basenaustausche an der vorhergesagten TATA-Box von US9 eine Mutation aufweist. Zusätzlich trägt das offene Leseraster durch eine weitere Mutation ein vorzeitiges Stopcodon auf und wird dadurch auf 58 Kodons reduziert, im Gegensatz zu anderen HSV-1 Stämmen, wo es 91 Kodons umfasst. Die Mutation an der TATA-Box verändert auch das ursprüngliche Stopcodon vom US8a Gen, was zur einer Verlängerung von ursprünglich 161 zu 191 Kodons führt. In Northern Blot Analysen konnte eine reduzierte Transkription von US9 in HSV-1 KOS infizierten Zellen detektiert werden. In HSV-1 KOS infizierten Zellen konnten mittels eines spezifischen Antiserums gegen US9 im Western Blot kein Genprodukt nachgewiesen werden. Auch Immunfluoreszenzanalysen zeigten, dass das abgeleitete verkürzte Protein offenbar nicht stabil exprimiert wird. Dagegen konnten Western Blot Analysen die Vergrößerung des pUS8a bestätigen. Der beobachtete auffällige intraaxonale Phänotyp könnte somit durch die Mutation des US9 Protein erklärt werden. Zusammenfassend wurde in dieser Arbeit gezeigt, dass auch bei HSV-1 vorwiegend das „Married Model“ für den anterograden intraaxonalen Transportweg bevorzugt wird und somit beide Alphaherpesviren, HSV-1 und PrV, denselben Transportweg nutzen.

Nach dem Eintritt in den Wirtsorganismus und initialer Replikation infizieren Alphaherpesviren Neuronen zur weiteren Ausbreitung im Nervensystem und zur Etablierung einer Latenz. Dazu werden die Viruspartikel innerhalb der Axone retrograd von der Peripherie zum neuronalen Zellkörper transportiert. Die umgekehrte Richtung beschreibt den Weg des anterograden Transports vom Zellkörper zur Synapse für weitere Infektionen von Neuronen höherer Ordnung oder zurück zur Peripherie. Der retrograde intraaxonale Transport ist gut untersucht. Dagegen wird über den anterograden Transport kontrovers diskutiert. Zwei verschiedene Transportmodelle werden vermutet. Das „Married Model“ postuliert, dass umhüllte Virionen innerhalb von Vesikeln entlang des Axons transportiert werden. Die Freisetzung der Partikel erfolgt an der jeweiligen Synapse durch Endocytose. Das „Subassembly Model“ geht dagegen davon aus, dass einzelne Virusstrukurkomponenten (Nukleokapsid, Hülle) entlang des Axons transportiert werden. Der Zusammenbau und die Freisetzung erfolgt am Axonterminus bzw. an der Synapse (in vivo) oder am Wachstumskegel (in vitro) oder an speziellen Auftreibungen des Axons, den sogenannten Varicosities. Nach Infektion eines neuronalen Explantatsystems mit dem Pseudorabiesvirus (PrV) konnten ultrastrukturell umhüllte Virionen in Vesikeln detektiert werden und so der Nachweis der Gültigkeit des „Married Model“ als vorherrschendes Transportmodell geführt werden. Dagegen ist die Situation beim prototypischen Alphaherpesvirus, dem Herpes Simplex Virus Typ 1 (HSV-1), weiterhin ungeklärt. Aufgrund der zahlreichen unterschiedlichen Analysemethoden und -systeme war ein direkter Vergleich der beiden Viren bislang nicht möglich. Daher sollte in dieser Arbeit ein standardisiertes neuronales Kultursystem genutzt werden, um vier verschiedene HSV-1 Stämme im Vergleich zu PrV zu untersuchen. Für die Infektionen wurden sowohl Neuronen aus dem oberen Cervikalganglion als auch aus Spinalganglien genutzt. So konnte gezeigt werden, dass in Neuronen, welche mit den HSV-1 Stämmen HFEM, 17+ und SC16 infiziert waren ca. 75% als umhüllte Virionen in Vesikeln und ca. 25% als nackte Kapside vorlagen. Ingesamt war die Anzahl der Viruspartikel in HSV-1 infizierten Neuronen signifikant geringer als in PrV infizierten Kulturen. Überraschenderweise zeigten mit HSV-1 KOS infizierte Neuronen ein reverses Bild. Hier lagen nur 25% der Viruspartikel als umhüllte Virionen in Vesikeln vor, während 75% als nackte Kapside detektiert wurden. Dieser unerwartete Phänotyp sollte auf molekularbiologischer Ebene genauer untersucht werden. Dabei wurde auf die Genregion von US9 fokussiert. Das von US9 codierte Membranprotein spielt eine wichtige Rolle während des Zusammenbaus der Virionen und bei anschließenden axonalen anterograden Transportvorgängen. In dieser Arbeit konnte gezeigt werden, dass das HSV-1 KOS Genom durch verschiedene Basenaustausche an der vorhergesagten TATA-Box von US9 eine Mutation aufweist. Zusätzlich trägt das offene Leseraster durch eine weitere Mutation ein vorzeitiges Stopcodon auf und wird dadurch auf 58 Kodons reduziert, im Gegensatz zu anderen HSV-1 Stämmen, wo es 91 Kodons umfasst. Die Mutation an der TATA-Box verändert auch das ursprüngliche Stopcodon vom US8a Gen, was zur einer Verlängerung von ursprünglich 161 zu 191 Kodons führt. In Northern Blot Analysen konnte eine reduzierte Transkription von US9 in HSV-1 KOS infizierten Zellen detektiert werden. In HSV-1 KOS infizierten Zellen konnten mittels eines spezifischen Antiserums gegen US9 im Western Blot kein Genprodukt nachgewiesen werden. Auch Immunfluoreszenzanalysen zeigten, dass das abgeleitete verkürzte Protein offenbar nicht stabil exprimiert wird. Dagegen konnten Western Blot Analysen die Vergrößerung des pUS8a bestätigen. Der beobachtete auffällige intraaxonale Phänotyp könnte somit durch die Mutation des US9 Protein erklärt werden. Zusammenfassend wurde in dieser Arbeit gezeigt, dass auch bei HSV-1 vorwiegend das „Married Model“ für den anterograden intraaxonalen Transportweg bevorzugt wird und somit beide Alphaherpesviren, HSV-1 und PrV, denselben Transportweg nutzen.