No description available.

No description available.

No description available.

<p>Abstract</p><p> </p><p>The aim of the thesis is a political-linguistic analysis of slogans used during the 2008 election campaign to the Landtag of Bayern. The purpose of this analysis is to establish whether political slogans represent each party’s profile and in what way. What do the potential voters learn about the parties from their slogans? How do the slogans differ among the parties? What issues are raised in them? How are they used in a political battle?</p><p>In the theoretical part of the thesis, the word slogan is defined and characterized from a linguistic point of view. The function of political slogans is presented, as well as the role of slogans in political communication. In addition, the first part introduces the criteria of political slogan analysis compiled by Monika Toman-Banke and explains the role and procedure of the Landtag elections 2008 in Bayern, Germany. The empirical part is devoted to the analysis of political parties, such as: die Christlich-Soziale Union (CSU), die Freie Demokratische Partei (FDP), die Grünen, die Sozialdemokratische Partei Deutschlands (SPD), die Freien Wähler, die Republikaner und die Linke.</p><p>The following thesis proves that political slogans, more or less direct, convey a lot of information about the profile of a given political party. Moreover, it is easy to distinguish what issues are important to which party. The topics of the slogans in the 2008 Landtag elections did not differ much from the previous election. Most of the parties concentrated on weakening the CSU’s power and the willingness to revive the political scene in Bayern, which meant criticizing the CSU and the political situation in Bayern.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>The aim of this essay was to find out differences and similarities between German and Swedish surnames. The linguistic category name is basically discussed, including an elaboration of terms. The essay includes an historical overview of the development of German and Swedish surnames and an overview of the different types of surnames. It follows a discussion/summary in which differences and similarities are discussed.</p>

<p>The present text examines the translation of multiethnic youth language in Jonas Hassen Khemiri’s novel Ett öga rött (One Eye Red). Khemiri’s language is analysed, its function described and compared with the German translation of the book using representative text excerpts. Khemiri’s language is shown to deviate considerably from standard language and should be understood functionally as protest language. Most conspicuous is the continuous even word order after adverbial in the prefield instead of an inversion. Also typical is the use of nouns without articles, wrong genders, or ethnolectal lexemes such as flos (money), keff (bad) etc. Idioms are often used in an incorrect form and word formation is idiosyncratic. Khemiri’s language is characterised as a highly stylised, aesthetic artificial language inspired by multiethnic youth language (Rinkeby Swedish). The translation is typified by grammatically ordinary standard language, whose lexis is striking only for its coarse and youth language lexemes. There are no indications to suggest a German ethnolect and/or an artificial language. The target text is more neutral and lacking in humour, resulting in an impoverishment of the original text. The contrast between multiethnic youth language and standard language is also lost. The translation strategy used can best be described as einbürgernd (domesticating), as the linguistic idiosyncrasies for the most part are translated with grammatically correct standard language. The presumed effect on the reader is classed as inappropriate. Parallels between the German and the Swedish language could have been exploited in the translation without running the risk of appearing odd.</p>

<p> </p><p>Grammatikundervisningen i främmande språk är ett omdiskuterat område såväl i skolan som på lärarutbildningen på universitet. Det diskuteras ofta om hur mycket grammatik eleverna egentligen behöver och vilken grammatik som ska bearbetas. I ämnet tyska finns det ett flertal läroböcker som används och som behandlar ett urval av grammatiken men vilken grammatik bearbetas där egentligen, vad är skillnaden mellan olika böcker och på vilket sätt behandlas grammatiken. Detta är frågor som ska besvaras i detta arbete. Därför har jag undersökt grammatikbeskrivningar i fyra läroböcker, två för steg 1 och två för steg 3. Jag har lagt fokus på verbbeskrivningar för att få en begränsning av innehållet. Det har visat sig att det inte finns några signifikanta skillnader i innehållet men att det sätt på vilket innehållet presenteras skiljer sig mellan de olika läroböcker. I detta hänseende är det också tydligt att de svenska grammatikbeskrivningarna motsvarar en didaktisk grammatik för att använda Helbigs terminologi. Avslutningsvis diskuterar jag också vilken grammatik som är anpassad till den undervisningssyn vi har i Sverige.</p><p> </p>

<p>Färre svenska elever än någonsin läser moderna språk i skolan och framför allt antalet elever som studerar tyska har minskat. Tyska har tidigare alltid haft en stark ställning i Sverige. Fram till år 1946 var tyska till och med det första främmande språket i den svenska skolan. Man kan fråga sig vilka orsakerna är till att tyskan idag har blivit mindre populärt som främmande språk i den svenska skolan. I denna uppsats har jag med hjälp av enkäter undersökt vilka attityder tyskelever i en svensk skola har till tyska som skolämne respektive tyska som språk. Jag har valt grupper med tre olika lärare.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det är svårt att fastställa om tyska är omtyckt som språkval i den svenska skolan, då det ser så olika ut i tre grupper på samma skola. Jag tror dock att den positiva inställningen är något starkare, eftersom 67% av eleverna är nöjda med sitt val och 61% skulle välja tyska på nytt.</p> / <p>Weniger schwedische Schüler als je lernen Fremdsprachen in der Schule, und besonderes die Anzahl von Deutschschülern ist geringer geworden. Deutsch hat früher immer eine starke Stellung in Schweden gehabt. Bis zum Jahr 1946 war Deutsch sogar die erste Fremdsprache in der schwedischen Schule. Man kann sich fragen, welche die Gründe dafür sind, dass Deutsch heutzutage an Popularität als Fremdsprache in der schwedischen Schule verloren hat. In diesem Aufsatz habe ich, mit Hilfe von Fragebögen, untersucht, welche Einstellung Deutschschülern in einer schwedischen Schule zu Deutsch als Schulfach beziehungsweise Deutsch als Sprache haben. Ich habe Gruppen von drei verschiedenen Lehrern gewählt.</p><p>Das Ergebnis der Untersuchung zeigt, dass es schwierig ist, festzustellen ob Deutsch als Sprachwahl in der Schule beliebt ist, weil es in drei Gruppen in derselben Schule so unterschiedlich aussieht. Ich glaube aber, dass die positive Einstellung stärker ist, da 67% der Schüler mir ihrer Wahl zufrieden sind, und 61% Deutsch erneut wählen würden.</p>

<p>Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering.</p><p>Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringar</p><p>Metod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes. Dessa var framtagna utifrån uppsatsens frågeställning med intention att uppfylla uppsatsens syfte. Vår avsikt var att granska Sydkraft Nät ABs agerande utifrån deras eget perspektiv och tolka dessa med hjälp av på området vedertagna teorier.</p><p>Resultat Sydkraft Nät AB tar hänsyn till en rad olika faktorer vid planläggande av en inve-stering:</p><p>• Vilken investeringstyp det är, det vill säga om ett nät behöver bytas ut/byggas ut eller så projekteras ett helt nytt nät fram.</p><p>• Vilket syfte investeringen har.</p><p>• Vilken sorts elledning som passar bäst till investeringens syftet.</p><p>• Kostnader för investeringen.</p><p>• Vilka intäkter investeringen förväntas generera.</p><p>• Vilken nättariff som är skälig enligt Statens reglering.</p>

No description available.