Syftet med denna uppsats är att analysera hållbarhetsrapportering med fokus på klimatrelaterade redogörelser. Tre noterade företag i Sverige respektive Tyskland undersöks med genomgång och innehållsanalys av företagens hållbarhetsrapporter och årsredovisningar och specificeringen sker i en jämförelse mellan företagens klimatrelaterade hållbarhetsredovisning.  I denna uppsats har det tillämpats en kombination av kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier och en abduktiv utgångspunkt i forskningen. Genom innehållsanalys och kvantifiering av kvalitativa data har empiri insamlats från företag inom läkemedelsbranschen, affärssytembranschen och elektronikbranschen. Genom att kombinera tre redovisningsteorier, nämligen legitimitets- och intressentteori, samt harmoniseringsteori, möjliggörs en koppling och analys av studiens resultat som resulterar i välgrundade slutsatser och förslag på vidare forskning. Uppsatsen konkluderar att de tyska företagen ligger i en marginell framkant när det gäller hållbarhetsredovisning och att branschpraxis är vital för företagens redogörelse av klimatrelaterade hållbarhetsfaktorer. / The purpose of this paper is to analyze environmental sustainability reporting with focus lying on climaterelated factors. Three listed companies in Sweden and Germany are reviewed with the help of content analysis of the entities annual and sustainability reports and the specification takes place in a comparison between the environmental reporting of each company.  In this essay there has been a usage of both quantitative and qualitative research strategies and takes its premise in an abductive approach. Through content analysis and quantification of qualitative data the empirical base has been collected from companies in the pharmaceutical, business system and electronics industries. By combining three theories, specifically the legitimacy, stakeholder and harmonization theory the possibility of qualitative analysis and well-founded conclusions together with guidelines on further research are made possible. The essay concludes that the German companies are marginally better in terms of sustainability reporting and that industry practice is essential when it comes to accounting for climate- related sustainability factors

Personaliserad marknadsföring är betydelsefullt för e-handeln och dess framgång. “Personaliserad marknadsföring definieras som att designa och leverera skräddarsydda produkter och tjänster till enskilda kunder, personaliserad marknadsföring innebär med andra ord differentierade erbjudanden för enskilda kunder” (Chandra, Verma, Marc Lim, Kumar & Donthu 2022, s. 1534).  Denna marknadsföringsstrategi får en ökad betydelse på nätet inom detaljhandel. Det finns bristfällig forskning gällande konsumenternas uppfattning om personaliserad marknadsföring samt bristande forskning kring kulturella aspekter inom personaliserad marknadsföring. Det finns en oro bland konsumenter för hur företag behandlar personliga uppgifter samt säkerheten kring dessa. Samtidigt har hantering av personliga uppgifter blivit ett diskuterat ämne inom EU där lagen om GDPR har tillfört att denna hantering skapat en större kontroll över personliga uppgifter. Denna studie syftar till att öka förståelsen kring personaliserad marknadsföring inom EU utifrån konsumenternas uppfattning samt att undersöka vilka faktorer som påverkar denna uppfattning. Studien avgränsas till EU då länder inom EU regleras av lagen om GDPR. För att undersöka detta har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med konsumenter i Sverige och Tyskland.  De teorier som tillämpats behandlar delning av personlig information, konsumentbeteende, integritet, köpintention vid personaliserad marknadsföring och individualism/kollektivism. Empirin har tillsammans med teorierna analyserats och visat på att det finns skillnader i hur svenska och tyska konsumenter uppfattar personaliserad marknadsföring.  Studiens slutsats fastställer en positiv uppfattning om personaliserad marknadsföring bland de svenska konsumenterna i större omfattning i jämförelse med de tyska konsumenterna. Studien påvisar att de svenska konsumenterna inte uppvisar en oro för integritet, en upplevd påträngning av personliga annonser samt en motvilja till att dela personlig information i lika stor utsträckning som de tyska konsumenterna. Studien kan urskilja att de tyska konsumenterna påverkas i större grad av lagen om GDPR och ytterligare en tysk lag som reglerar hantering av personliga uppgifter. Studien påvisar även att konsumenterna påverkas av två faktorer, personliga och sociala, vid val av livsmedelsvaror. Studien kan även konstatera att konsumenterna påvisar ett individualistiskt beteende vid val av livsmedelsvaror. / Personalized marketing is important to e-commerce and its success. “Personalized marketing is defined as designing and delivering tailor-made products and services to individual customers. In other words, personalized marketing involves differentiated offerings for individual customers” (Chandra, Verma, Marc Lim, Kumar & Donthu 2022, s. 1534).  This marketing strategy is gaining increased importance online in retail. There is inadequate research regarding consumers’ perceptions of personalized marketing. In addition, there is inadequate research regarding cultural aspects of personalized marketing. There is a concern among consumers about how companies process personal data and the security regarding this. At the same time, processing of personal data has become a discussed topic within the EU, where GDPR has contributed to a greater control over the processing of personal data. This study aims to increase the understanding of personalized marketing within the EU based on consumers’ perception and to study which factors influence this perception. The study is limited to the EU as countries within the EU are regulated by the law of GDPR. To investigate this, a qualitative research strategy has been applied, where semi-structured interviews have been conducted with consumers in Sweden and Germany.   The theories that are applied to this study deal with the sharing of personal information, consumer behavior, privacy, purchase intention in personalized marketing and individualism/collectivism. The collected data have been analyzed together with the theories and shown that there are differences in how Swedish consumers and German consumers perceive personalized marketing.  The conclusion of this study establishes a positive perspective of personalized marketing among the Swedish consumers to a greater extent in comparison with the German consumers. The study can prove that Swedish consumers do not show a concern for privacy, a perceived intrusion of personal advertisements and an aversion of sharing personal information to the same extent as the German consumers. The study can distinguish that German consumers are affected to a greater extent by the law on GDPR and another German law that regulates the handling of personal data. This study also shows that consumers are influenced by two factors, personal and social, when choosing food products. The study can also establish that consumers demonstrate an individualistic behavior when choosing food products.

The increasing share of renewable energy especially wind energy leads to increased share of unpredictable and varying energy into the grid. This leads to congestion in the grid which ultimately results in wind curtailment. In Germany in 2015 alone more than 4000 GWh of wind energy was curtailed. On the other hand, off grid energy requirements for event industry especially concerts and festivals, rely heavily on diesel generators to fulfill their power requirements. This thesis investigates a unique use case for the mobile storage application. The batteries are used to utilize the curtailed wind energy for off-grid applications like festivals and concerts in Germany. The batteries are charged at the wind farm during the duration of curtailment and once they are fully charged, the batteries are transported to the location of concert or an event to provide clean energy. The batteries or storage system used for this case have a capacity of 1.5 MWh and the whole system is constructed in a standard shipping container to allow convenient transportation. According to the findings of this study, the proposed use case can lead to a significant CO2 emission reduction, a single storage system could save up to about 8.4 million kg of CO2, at the events and festivals. Furthermore, it could help in renewable energy integration by providing clean wind energy, that is otherwise curtailed, to festivals and concerts. This study identifies a wind farm with most curtailed energy in Germany with total curtailment duration accounting for about 32% of the time in the year 2017. The technical model, simulated in MATALB/Simulink, successfully charged the battery storage system without any bottleneck. The levelized cost of storage was found to be in comparison with the levelized cost of diesel generators. A single storage system has an ability save up to 8.4 million kg of CO2 emissions. The study further proposes policy suggestions to promote such innovative use case. / Den ökande andelen förnybar energi, särskilt vindenergi, leder en till ökad andel av oförutsägbar intermittent energi till elnätet. Detta leder tidvis till en överbelastning på elnätet, vilket resulterar i att vindkraftverkens elproduktion måste begränsas. Endast i Tyskland under 2015 begränsades 4000 GWh av vindenergi. Samtidigt används diesel generatorer i off-grid områden för att bedriva mässor, marknader, festivaler och liknande arrangemang. Den här rapporten undersöker ett specifikt fall för mobila lagringsmöjligheter. Batterier kan användas för att nyttja den begränsade vindenergin för offgrid evenemang som festivaler och konserter i Tyskland. Batterierna laddas i vindkraftsparker vid hög tillgång till vindenergi och transporteras sedan till ett evenemang för att försörjas med förnybar energi. Batterierna eller lagringsmediet som används för detta fall har en kapacitet på 1,5 MWh och systemet är paketerad i en fraktcontainer för enkel transport. Enligt resultaten från denna studie kan det föreslagna användningsfallet leda till en betydande minskning av koldioxidutsläppen, ett enda lagringssystem skulle kunna spara upp till cirka 8,4 miljoner kg CO2 vid evenemang och festivaler. Dessutom skulle det kunna bidra till integration av förnybar energi genom att tillhandahålla ren vindkraft, som annars begränsas, till festivaler och konserter. Denna studie identifierar en vindkraftspark med den mest begränsade energin i Tyskland med total kapacitetsvaraktighet som står för cirka 32% av tiden under 2017. Den tekniska modellen, simulerad i MATALB / Simulink, laddade batterilagringssystemet framgångsrikt utan flaskhals. De nivåiserade lagringskostnaderna visade sig vara i jämförelse med de nivåiserade kostnaderna för dieselgeneratorer. Ett enda lagringssystem kan spara upp till 8,4 miljoner kg koldioxidutsläpp. Studien föreslår vidare policyförslag för att främja ett sådant innovativt fall.

It is important for teachers to get a wide knowledge about diversity as we live in a more globalized world. This paper aims to contribute to this knowledge. The paper aims to describe the impact of a more globalized world and how this globalization has changed the early childhood education and care systems in China, Russia and Germany. The focus will be on how globalization has changed preschool and kindergarten, and the consequences there of. The consequences of the changed norms and values of these countries have been studied with the focus on preschool and early childhood education. Theoretical frameworks used as tools for analysis are children’s perspective, ecological systems theory, Esping-Andersen's theory of welfare regimes, “Regimes of the World” and Shulman’s theory of teachers’ knowledge base. We have gone through earlier research and assembled it through a literature study. As it turns out, the ideological change has indeed caused a tremendous change in preschool policies. Preschool children have been allowed more agency and influence in all three previously autocratic nations, including those who remain autocratic. There are norms and values pushedby the state, the families, and the professionals. These norms sometimes overlap, but not always. The norms and values sometimes differ in theory and practice, due to material conditions. Preschools are subject to both norms and values from outside change, as well as agents in their own right. Children can and do form their own norms and values in addition to what adults teach them.

Denna uppsats undersöker effekten av oljepriser på inflation i Tyskland under 2000-talet. Under denna tid har många viktiga makroekonomiska händelser ägt rum och oljepriser har fluktuerat. Tyskland har valts att undersökas eftersom det är en stor europeisk ekonomi som är beroende av energiimport. En multipel linjär regression baserad på den nya Keynesianska Phillipskurvan har konstruerats. Resultaten visar att oljepriser har en statistiskt signifikant effekt på inflation; 1% ökning av oljepriser resulterar i en inflationsökning om 0,011%. Resultatet visar en positiv relation som ligger i linje med det teoretiska ramverket, men effekten är relativt liten vilket tyder på att oljepriser har en begränsad effekt på inflation under 2000-talet jämfört med tidigare tidsperiod. / This essay examines the effects of oil prices on inflation in Germany during the twenty-first century. At this time, many important macroeconomic events have occurred and oil prices have fluctuated. Germany was chosen as it is a strong European economy dependent on energy imports. A multiple regression analysis based on the theory of the new Keynesian Phillips curve has been constructed. The results show that oil prices have a statistically significant effect on inflation; a 1% increase in oil prices results in an inflation increase of 0,011%. The result of this positive relationship is in accordance with the theory, but the effect is relatively small thus suggesting that oil prices are not the primary cause of inflation. Oil prices seem to have a more limited effect on inflation in the twenty-first century compared to earlier time periods.

This thesis purpose is to examine the development of the European Union’s threat perception and identetity construction in regards to Russia. It uses a qualitive text analysis to study the national security strategies formulated by the memberstates Sweden, Germany, Italy and Poland and how these countries view of Russia is formulated. Furthermore it compares the change from before the annexation of Crimea and the Ukraine crisis and how this influenced the possibly change in perception of Russia. The study finds that the Russian action in Crimea and Ukraine has changed the threat perception in Sweden, Germany and Poland but that Russia is not mentioned in the Italy papers. Hence the identity construction is similar in the countries north of the Alps but Italy does not contrast its identety to Russia. From this the study concludes that the Russian threat is not enough to construct an European identity throughout Europe but there are patterns within the Union, which might indicate how the European project might continue.

This study aims at investigating what opportunities mathematics textbooks used in Swedish and German upper secondary schools offer to practice modeling within the topic of mathematical analysis. The main interest of the study lies in how the textbook content relates to the national curriculum goals regarding modeling, but the Swedish and German textbooks are also compared to each other. In order to achieve this objective, two textbooks, one from each country, were analyzed with respect to the amount and to the quality of available modeling tasks. In the content analysis, theory on modeling competence and realistic tasks were used. The results indicate that the two analyzed textbooks contain modeling tasks to approximately same extent. Both textbooks support exclusively intra-mathematical aspects of modeling, which is in line with the findings of previous studies. While the scope of mathematical modeling in the textbooks does not correspond to the general curriculum goals of realistic modeling, it covers partly (Sweden) or completely (Germany) the curriculum requirements for at least the lowest proficiency level of the modeling competence. / Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter matematikläroböcker som används i den svenska och den tyska gymnasieskolan erbjuder för att öva modellering inom matematisk analys. Studiens intresse ligger framför allt i hur läroböckernas innehåll relaterar till de nationella styrdokumentens lärandemål om modellering, men dessutom jämförs de svenska och tyska läroböckerna även med varandra. För att uppnå detta syfte analyserades två läroböcker, en från vardera land, med hänsyn till mängden och kvaliteten av befintliga modelleringsuppgifter. I innehållsanalysen användes teori om modelleringsförmåga och realistiska uppgifter. Resultaten indikerar att de två läroböcker som analyserats innehåller modelleringsuppgifter i ungefär samma utsträckning. Båda läroböckerna stödjer endast inommatematiska aspekter av modellering, vilket är i linje med tidigare forskningsrön. Även om omfattningen av matematisk modellering i läroböckerna inte överensstämmer med läroplansmål om realistisk modellering, motsvarar de befintliga modelleringsuppgifter delvis (Sverige) eller helt (Tyskland) åtminstone de lägsta kunskapskraven som styrdokumenten har angående modelleringsförmågan.

The purpose of this dissertation is to assess the impact of patent rights regulation in universities in Sweden and Germany. Two empirical studies were conducted in order to answer the research question What are the incentive effects of patent rights regimes in the university?. A qualitative study based on interviews with representatives from the public support infrastructure in both countries assessed the role of technology transfer offices and other intermediaries in both countries. The process of patenting and commercial exploitation in Sweden and Germany was presented in stylised models. A quantitative study based on a survey of researchers in Sweden and Germany was carried out in order to find out the factors that impact on the decision to apply for patents. The quantitative results together with the qualitative findings from the interview study allow us to draw a number of conclusions. First of all, the incentive effects of patent rights regimes in universities in Sweden and Germany are rather small. Despite two diametrically opposed patent rights regimes – Sweden with researcher-ownership and Germany with universityownership – the results indicate that patenting is rather unaffected by it. Researchers in both countries are similarly patent-active. Thus, the patent rights regime has only limited explanatory power. Other factors seem to have a stronger impact on the incentives to patent. The infrastructure for patenting and commercialisation has an important role. Researchers that received support were more inclined to get their results patented and the results from the interview study indicate that it is mainly a well-working infrastructure that increases incentives to patent and not the patent rights regime alone. When it comes to the public infrastructure for patenting and commercial exploitation, the role of technology transfer offices etc. and the type of support is different in both countries. Swedish public infrastructure provides primarily support with regard to patenting and financial support aiming at the establishment and development of spin-offs. German public infrastructure focuses primarily on patenting and licensing. The patent rights regime has limited power to explain patenting. Structural factors of research organisations and personal characteristics of the researcher are more important. Structural factors such as research orientation (applied vs. basic) can explain patenting behaviour. Researchers that have previous experience with patenting show a greater propensity to patent. The survey results about hindrances to patenting have shown that a lot of researchers did not apply because they lacked knowledge, regarded the patenting process to be too time-consuming or too costly. This illustrates the importance of experience and infrastructure. Since the university wants the researcher to accomplish all three missions (research, teaching and transfer), it has to induce the researchers to do so. Nevertheless, the analysis of the reward system has shown that this is rarely the case. The empirical results in Sweden and Germany show that salary either directly or indirectly is determined by publications and the extent to which researchers acquire external funding. In addition to career concerns and salary, researchers have the possibility to earn a bonus. This bonus is related to the third mission (knowledge transfer) of universities and can take different forms. It can include honoraria for books or lectures, income from consulting assignments, or income from patents. It is therefore important to acknowledge that there is a broad range of means to transfer knowledge and technology. Consulting seems particularly important. The bonus associated with consulting seems to be less risky than the potential bonus of patenting. The maximum bonus with regard to patents is determined by the patent rights regime. In Sweden, the university teachers can receive the entire bonus, whereas this share is limited to 30% in Germany. The chances that a bonus materialises are uncertain. The basic role of technology transfer offices and other actors that support patenting and commercialisation is to reduce the risks associated with patenting. If the risks can be reduced the chances that a bonus will materialise are larger, which increases the incentives of researchers to exert effort with regard to patenting. / Syftet med avhandlingen är att analysera inflytandet av patenträttsregleringen i universitet i Sverige och Tyskland. Två empiriska studier har genomförts för att få ett svar på forskningsfrågan Vad är incitamentseffekterna av patenträttsregimer i universiteten?. En kvalitativ studie baserad på intervjuer med representanter för den offentliga infrastrukturen i båda länder analyserade tekniköverföringsaktörernas roll. Processen för patentering och kommersialisering i Sverige och Tyskland har illustrerats i grafiska modeller. En kvantitativ studie baserad på en enkätundersökning av forskare i båda länder har genomförts för att veta mer om de faktorer som påverkar beslutet att söka patent. De kvantitativa resultaten tillsammans med de kvalitativa resultaten från intervjustudien gör det möjligt att dra slutsatser. Först och främst så är incitamentseffekterna av patenträttsregimer i universiteten ganska små. Trots två motsatta patenträttsregimer – i Sverige äger forskaren forskningsresultaten (”Lärarundantaget”) i Tyskland universiteten – visar resultaten att patentering inte berörs av detta. Forskarna i båda länderna är lika patent aktiva. Patenträttsregimer har därför begränsad förklaringskraft. Andra faktorer har starkare påverkan på incitament att söka patent. Infrastrukturen för patentering och kommersialisering spelar en viktig roll. Forskare som fått stöd visade en större sannolikhet att söka patent och resultaten från intervjustudien visar att det är främst en väl fungerande infrastruktur som ökar incitament att söka patent och inte bara patenträttsregimen. Den offentliga infrastrukturen i båda länder har lika roller. Den svenska offentliga infrastrukturen stödjer patentering och nystartandet av företag genom finansiellt stöd. Den tyska offentliga infrastrukturen stödjer framförallt patentering och licensiering. Patenträttsregimer har begränsat förklaringskraft. Strukturella faktorer, såsom forskningsorientering (tillämpad vs. grundforskning) kan delvis förklara patentbenägenheten. Forskare som har erfarenhet av patentsystemet har större patentbenägenhet. Enkätresultaten om hinder att patentera har visat att många forskare avstår att söka patent på grund av begränsad kunskap eller på grund av tidsbrist. Detta illustrerar hur viktig erfarenhet och infrastruktur är. Universitet som vill att forskare ska fullfölja alla tre uppgifter (forskning, undervisning och kunskapsöverföring) borde uppmuntra forskarna att satsa på alla tre uppgifter. Ändå har analysen av belöningssystemen visat att så är sällan fallet. De empiriska resultaten i Sverige och Tyskland visar att lönen är direkt eller indirekt beroende av publikationer och i vilken mån forskarna lyckas att attrahera externa medel. Utöver karriären och lönen har forskarna möjlighet att tjäna en bonus. Bonusen är relaterad till tredje uppgiften (kunskapsöverföring) och kan ta olika former. Det kan inkludera arvode för böcker eller föreläsningar, inkomster från konsultverksamhet eller inkomster från patent. Därför är det viktigt att erkänna att det finns olika kanaler för kunskaps- och tekniköverföring. Konsultverksamhet har visat sig särskild viktigt eftersom bonusen i relation till konsultverksamhet är mindre riskabelt än bonusen relaterad till patent. Maximala bonus i relation till patent påverkas av patenträttsregimen. I Sverige kan forskaren få alla intäkter från ett patent. I Tyskland är andelen begränsat till 30 procent av alla bruttoinkomster från patentet. Chansen att en bonus kommer till stånd är osäkert. Tekniköverföringsorganisationer kan reducera riskerna som är relaterad till patent och kommersiell exploatering. Om riskerna kan reduceras och om chanserna att en bonus erhålls ökar, ökar incitamenten för forskarna att anstränga sig att patentera.

Diss. Uppsala : Univ., 2001.

The purpose of this paper is to analyze the ongoing changes in German family policy. It explores the issue of whether the German welfare state, in this policy field, can still be regarded as a conservative welfare model or rather approaches a more liberal or social democratic model. A qualitative method is used to analyze the material, especially from the German government, including press releases, other public documents and also articles from the political weekly magazines Der Spiegel and Die Zeit. The changes analyzed are the new parental benefit, the expansion of child care, the concept of whole-day schools and the system of joint taxation. The point of departure is Gösta Esping-Andersen’s categorization of three types of welfare states: the social democratic, the conservative and the liberal. Esping-Andersen uses two tools, decommodification and social stratification, to determine which welfare model a country is placed in. My analysis of German family policy shows that the German welfare model is going to be more towards a social democratic model than a conservative welfare model.