Bakgrund: Samtidigt som konsulter måste tillhandahålla ny och professionell expertis verkar de i en föränderlig omgivning där gårdagens kunskap snabbt blir utdaterad. Få studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstå om osäkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter. Syfte: Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsättningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förståelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulterna. Metod: Arbetet består av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger där datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer. Slutsatser: Organisatoriska förutsättningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt är ett öppet arbetsklimat där samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap. Tyst kunskap delas främst i informella forum men även i formella beroende på diskussionsämne, kontext och rådande förhållningssätt. Det finns till viss del en upplevd osäkerhet av konsulterna vilken är kopplad till deras expertis. Osäkerheten kan delvis reduceras genom tyst kunskapsdelning mellan projekt men framförallt genom informationsutbyte mellan projekt vilket reducerar och förebygger osäkerhet.

Syftet med denna studie var att studera hur vuxenstuderande tar till sig och lär sig tysta kunskaper genom att delta i formella lärmiljöer på Komvux men även genom arbetsplatsförlagd utbildning (APL). Studien beskriver tysta kunskaper från ett studerandeperspektiv, som bland annat är baserat på författarna Folkesson, Polanyi, vuxenstuderandes erfarenhet och kunskap. För att få ett resultat utfördes nätbaserad enkät där vuxenstuderande fick svara på ett antal frågor som skulle baseras på studiens två frågeställningar som är: Hur tar vuxenstuderande till sig tysta kunskaper i olika formella lärmiljöer på Komvux, enligt deras egna beskrivningar? Hur omsätter dessa vuxna studerande de tysta kunskaperna i de olika formella lärmiljöerna på Komvux, till exempelvis ute på APL? Studien beskriver praxistriangelns tre olika steg, handling, kunskap och etisk legitimering som är en del i vuxenstuderandes omsättning och beskrivning av tysta kunskaper. Resultat i denna studie har två rubriken som beskriver vuxenstuderandes omsättning av tysta kunskaper genom APL och genom att närvara och delta i de teoretiska och praktiska delarna på Komvux.  De två rubrikerna är beskrivningar av vuxenstuderandes svar som kunde analyseras och gemensamma nämnare hittades: ”Tyst kunskapande – sker mest förtjänstfullt i den arbetsplatsförlagda utbildningsarenan” ”Tyst kunskap erövras – och omsätts – på bästa sätt i övningar som inte står i böcker”   Slutsats i studien visar att vuxenstuderande bör närvara vid de teoretiska och praktiska genomgångarna på Komvux och APL för att kunna ta till sig tyst kunskaper och för att kunna föra tysta kunskaper vidare till framtida yrket inom vård och omsorg. Studien visar även att lärarens tysta kunskaper och erfarenheter inom vård och omsorgsyrket har stor betydelse för att eleverna ska uppleva utbildningen som intressant men även kroppsspråket hos läraren när denne lär ut de teoretiska och praktiska delarna är viktig del för att eleverna ska tycka att utbildningen är intressant. Erfarenheter från yrket hos läraren och hos handledaren på APL visar även att detta medför till att vuxenstuderande kommer ihåg vad som har lärts ut vilket är positivt när eleverna ska läras ut att bli undersköterskor. / The purpose of the study is to investigate how adult students handle and learns through their silent knowledge (also named tacit knowledge) and through formal learning environment such as teaching in classroom at adult educational site of Komvux, in Sweden. It points out silent knowledge seen from a student’s perspective. This learning can appear in different ways, one example is work-based practise learning. The study is based on Folkesson (Folkesson, 2005), that takes point of departure in Polanyi. But also, on the adult students experience and knowledge. To get a result I let the students do a survey in writing, based on the studys two questions:·       How does adult students handle silent knowledge from their perspective on the formal learning environment on Komvux?·       How does adult students’ revenue the silent knowledge in formal learning environment such as teaching in classroom at adult educational site of Komvux. The silent knowledge perspective is further based on the triangle of practice, where it is divided into three levels, based by action, knowledge and ethical identity.  The result of the study has two headlines where the adult student’s silent knowledge is being described through the work-based practise learning and through learning environments on Komvux. The result shows that, the adult student needs to attend on the theoretical courses and their work-based practice learnings. The results two headlines are: ·       Silent knowledge- is described as an important learning environment in work-based practise learning.·       Silent knowledge is learned and handled by adult students on the practice learning environment om Komvux, where it isn´t described in books. The conclusion shows that adult student should attend on the theoretic and the practise learning environments on Komvux to handle and learn through silent knowledge and to keep the silent knowledge to their future work in health and social care. The study also shows that the teachers silent knowledge and experiences in social and health care has big impact on the students and the teachers body language has also a big impact in the students silent learnings, This is something adult students mean is an important way to keep the information and they can take what they learned on Komvux in future work in health and social care.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vilka strategier yrkeslärare använder i undervisningen för att eleverna ska utveckla ett yrkesspråk på gymnasieskolans byggprogram för att få förståelse om hur elevernas yrkesspråk utvecklas i undervisningen. Med utgångspunkt i studiens syfte formulerades två frågeställningar: Vilken betydelse tillskriver yrkeslärare på byggprogrammet att eleverna utvecklar ett yrkesspråk? Vilka metoder eller tillvägagångssätt anser yrkeslärarna på byggprogrammet är värdefulla att använda sig av för att eleverna ska utveckla ett yrkesspråk? Utifrån syfte och frågeställningar genomfördes tre kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visade på vikten av att blanda teori och praktik för att skapa en djupare förståelse hos eleverna vilket i sin tur bidrog till att även yrkesspråket utvecklades. Vidare konstateras i slutsatsen att praktikplatsen har stor betydelse för elevernas utveckling av yrkesspråket. Samtidigt lyftes yrkesspråket som mycket avgörande för att eleverna överhuvudtaget ska ha en framtid i branschen / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

No description available.

No description available.

<p>Självvärdering – en fenomenografisk undersökning om hur gymnasielärare utvecklar professionalism är ett examensarbete som syftar till att belysa hur gymnasielärare utvecklar sin professionalism, det vill säga sina yrkesmässiga kunskaper. Den svenska skolan är målstyrd, vilket innebär att det delvis är lärarna som skall utarbeta vägen till målen. Det är därför viktigt att lärarna har möjligheter och förmåga att kontinuerligt utveckla sina kunskaper. Självvärdering har framförts i en skrivelse från regeringen (2001/02: 188), samt av de båda lärarfacken (Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund 2005) som en utgångspunkt och ett tillvägagångssätt för att finna och arbeta med de sidor av sitt arbete som läraren vill stimulera till utveckling. Genom intervjuer med nio lärare om deras självvärdering och en textanalys av transkriberingarna, visas att lärarna använder självvärdering på olika sätt. Det vanligaste är att man reflekterar individuellt, och att det överlag är sällsynt med samtal lärare emellan kring peda-gogiska frågor. Det mesta av lärarnas utvecklingsarbete görs utan någon speciell systematik eller dokumentation. Undersökningen visar också att lärarna utvecklar sin professionalism genom att fokusera elevernas engagemang under lektionerna, samt att eleverna utvecklar en förståelse av ämneskunskaper. Lärarna ägnar också mycket tid åt att fundera kring ifall det valda upplägget av undervisningen når de mål som eftersträvas. Jag menar att skolan skulle ha mycket att vinna på att det blev ett ökat utbyte mellan lärare om allehanda pedagogiska eller ämnesmässiga spörsmål. Det baseras bland annat på att jag själv fann att de intervjuer som jag genomförde gav mig väsentliga och relevanta lärdomar.</p>

<p>Lärare i skolan har stora kunskaper inom de ämnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlärning utan även genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ”tysta” kunskaper som lärare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevärld. Syftet med denna studie är att kartlägga de tänkta målen och strategierna som en bildlärare har i un-dervisningen som en tankekarta, här kallad strateginät.</p><p>Undersökningen är en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att få en så djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjälp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mål läraren har med sin undervisning. Programmet redogör även för de aktiviteter läraren gör för att uppnå målen och hur dessa båda samverkar på olika sätt.</p><p>Studiens resultat visar att informanten ofta utgår ifrån elevernas behov i sin undervisning och anpassar aktiviteterna efter dessa. De tysta kunskaperna om elevers behov som informan-ten erhållit genom tidigare erfarenheter, värderingar, upplevelser, känslor, uppfostran, miljö och omgivning m.m., gör att denne sätter upp vissa mål och strategier i sin undervisning. Om elevernas behov, såsom trygghet, tillit och självförtroende, tillgodoses är utsikterna goda att en bra självkänsla byggs upp, menar informanten. Denna självkänsla ökar förmågan att kunna tillgodogöra sig kunskaper bättre.</p>

<p>Kunskap är idag ett maktvapen för företag i den hårda konkurrenssituation som råder på många marknader. Det kan därför vara av vikt för företag att få de individuella medarbetarnas kunskap att integreras i organisationen, så att alla individer delar med sig av kunskap sinsemellan. Den kunskap som är svårast att överföra mellan medarbetare är den kunskap som benämns som tyst, eftersom denna kunskap inte går att formulera och föra in i manualer och rapporter.</p><p>För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter på Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i så fall hur, produktutvecklingsavdelningen på Phadia AB överför sin tysta kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sätt för att underlätta den tysta kunskapsöverföringen. De har främst valt att använda sig av möten av olika karaktär samt det spontana samtalet medarbetare emellan. Den tysta kunskap som finns på avdelningen är till största delen sådan kunskap som medarbetarna får tillgång till genom sitt arbete. Vi har sett en del brister i Phadias hantering av kunskapsöverföring. De framkommer när en medarbetare lämnar organisationen, då går ofta en del av dennes kunskap och erfarenheter förlorad. Organisationen är nämligen uppbyggd kring en förväntan om att kunskapen redan delats under medarbetarens tid på avdelningen vilket inte alltid tycks vara fallet i verkligheten. Det är således viktigt att avdelningen arbetar för att få en mer tydlig strategi för att se till att kunskap inte går förlorad när personer lämnar företaget.</p>

Kunskap är idag ett maktvapen för företag i den hårda konkurrenssituation som råder på många marknader. Det kan därför vara av vikt för företag att få de individuella medarbetarnas kunskap att integreras i organisationen, så att alla individer delar med sig av kunskap sinsemellan. Den kunskap som är svårast att överföra mellan medarbetare är den kunskap som benämns som tyst, eftersom denna kunskap inte går att formulera och föra in i manualer och rapporter. För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter på Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i så fall hur, produktutvecklingsavdelningen på Phadia AB överför sin tysta kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sätt för att underlätta den tysta kunskapsöverföringen. De har främst valt att använda sig av möten av olika karaktär samt det spontana samtalet medarbetare emellan. Den tysta kunskap som finns på avdelningen är till största delen sådan kunskap som medarbetarna får tillgång till genom sitt arbete. Vi har sett en del brister i Phadias hantering av kunskapsöverföring. De framkommer när en medarbetare lämnar organisationen, då går ofta en del av dennes kunskap och erfarenheter förlorad. Organisationen är nämligen uppbyggd kring en förväntan om att kunskapen redan delats under medarbetarens tid på avdelningen vilket inte alltid tycks vara fallet i verkligheten. Det är således viktigt att avdelningen arbetar för att få en mer tydlig strategi för att se till att kunskap inte går förlorad när personer lämnar företaget.

Självvärdering – en fenomenografisk undersökning om hur gymnasielärare utvecklar professionalism är ett examensarbete som syftar till att belysa hur gymnasielärare utvecklar sin professionalism, det vill säga sina yrkesmässiga kunskaper. Den svenska skolan är målstyrd, vilket innebär att det delvis är lärarna som skall utarbeta vägen till målen. Det är därför viktigt att lärarna har möjligheter och förmåga att kontinuerligt utveckla sina kunskaper. Självvärdering har framförts i en skrivelse från regeringen (2001/02: 188), samt av de båda lärarfacken (Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund 2005) som en utgångspunkt och ett tillvägagångssätt för att finna och arbeta med de sidor av sitt arbete som läraren vill stimulera till utveckling. Genom intervjuer med nio lärare om deras självvärdering och en textanalys av transkriberingarna, visas att lärarna använder självvärdering på olika sätt. Det vanligaste är att man reflekterar individuellt, och att det överlag är sällsynt med samtal lärare emellan kring peda-gogiska frågor. Det mesta av lärarnas utvecklingsarbete görs utan någon speciell systematik eller dokumentation. Undersökningen visar också att lärarna utvecklar sin professionalism genom att fokusera elevernas engagemang under lektionerna, samt att eleverna utvecklar en förståelse av ämneskunskaper. Lärarna ägnar också mycket tid åt att fundera kring ifall det valda upplägget av undervisningen når de mål som eftersträvas. Jag menar att skolan skulle ha mycket att vinna på att det blev ett ökat utbyte mellan lärare om allehanda pedagogiska eller ämnesmässiga spörsmål. Det baseras bland annat på att jag själv fann att de intervjuer som jag genomförde gav mig väsentliga och relevanta lärdomar.