Inom en yrkesgrupp finns det en samlad kunskap och ett yrkeskunnande. En stor del av denna kunskap är outtalad och svårdefinierad. När man överför arbetet till en datormiljö kan det vara av intresse att utforma programvaran på ett sådant sätt att användarna får möjlighet att utnyttja detta kunnande även här. Genom att undersöka hur användare arbetar med ett verktyg, som uppenbarligen är designat för att hjälpa användare genom att låta dem utnyttja sin tidigare kunskap inom området, vill vi söka svar på hur detta kan fungera och vilka för- och nackdelar det medför. Det verktyg vi använde för vår undersökning var Reason 2.5, ett musikprogram som erbjuder en simulering av en verklig studiomiljö. Vi har under testerna sett tydliga tecken på att användarna utnyttjar sitt tysta kunnande i stor utsträckning då de arbetar med gränssnittet. Det stora användandet av metaforer och simuleringar gör att användarna känner igen sig, men det innebär också begränsningar i möjlig arbetsgång. Vi har även sett att man med denna typ av gränssnitt kan erhålla en låg inlärningströskel utan att inskränka på experters möjlighet att arbeta effektivt. Den låga inlärningströskeln är dock beroende av användarens tidigare erfarenhet. Ett simulerat gränssnitt bidrar till konserverandet av den traditionella bild av musikproduktion som är djupt rotad inom yrkesgruppen..

För att främja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever har Skolverket (2013) gett ut stödmaterialet Studiehandledning på modersmål både som stöd för dem som organiserar studiehandledningen, dvs. kommuner, och för dem som verkställer den, dvs. pedagoger och studiehandledare.  Syftet med denna studie är att synliggöra organisationen kring, arbetet med och kunskapen om fenomenet studiehandledning på modersmål i en kommun. Syftet har uppnåtts genom en fallstudieansats som belyser dels hur de ansvariga organiserar stödet studiehandledning, dels vilken kunskap som finns hos de olika aktörerna, dvs. specialpedagogerna, de som organiserar och de som ger studiehandledning. Utifrån informanternas svar identifieras två faktorer som har betydelse för hur studiehandledningen bedrivs; för det första att värdefull tyst kunskap som finns hos aktörer på modersmålsenheten inte uppmärksammas och inte görs till kollektiv kunskap, för det andra att handledningen (stöttningen) av eleverna inte samordnas, dvs. aktörerna agerar oberoende av varandra. Resultatet visar att det finns en interkulturell kompetens hos studiehandledarna och på modersmålsenheten, som dock inte tycks nå ut till eller vara förankrad på kommunens skolor. På skolorna är det rektorerna för skolenheterna i fråga, som har det yttersta ansvaret för att skapa en fungerande organisation för studiehandledningen på modersmål, och som alltså bör ta ansvar för att denna kompetens når ut till berörda genom att stödja implementeringen av vad det innebär att studiehandleda.

The purpose of this thesis is to highlight how tacit and silenced knowledge appear in various contexts in the nuclear power industry.  Attention is paid primarily to the dilemma that the instructor is faced in the teaching of courses and programs of theoretical and practical nature. Organization and leadership are considered to be important parameters in the education context as well.   The method used is called “the dialogue seminar method”. The empirical material has its foundation in the examples that originates from the dialogue seminar sessions in the masters programme, as well as from previous dialogue seminar series at KSU. From a linguistic perspective, some parts of the text have gone the whole hog out in order to create a greater depth in what is written. Some call it poetry.   The thesis considers that tacit knowledge takes a long time to achieve, but it can be lost quickly.  It also describes various dilemmas associated with knowledge and learning, from both the instructor and the student's perspective. The thesis demonstrates the importance of the three knowledges, namely propositional, procedural and personal knowledge. These three types of knowledges can not be separated. For example, if procedural knowledge is reduced to a minimum, it will affect the other two as well.   Since the aim is to highlight training in the nuclear power industry, the primary goal has not been to achieve any specific results. But what emerges is the importance of an organization or leadership which does not restrict the individual, but affirms thirst for knowledge and desire to do good work. Furthermore, it is needed to create opportunities for “on the job training” and in the continuation of self-development. The thesis also shows the importance of welcoming new employees in a good way as well as how knowledge from a colleague who will retire or quit is conveyed to another employee.   In the nuclear power industry, "operational excellence" refers as something to strive for. But what it means or how it affects instructor’s practice is not defined yet. Excellence can be seen as something that comes from within oneself and cannot come from outside and in. / Syftet med den här uppsatsen är att lyfta upp tyst och tystad kunskap och hur den ter sig i olika sammanhang i kärnkraftsbranschen. I första hand ägnas uppsatsen åt de dilemman som instruktören står inför vid genomförande av kurser och utbildningar av teoretisk och praktisk karaktär. Även organisation och ledarskap beaktas som viktiga parametrar i sammanhanget utbildning. Uppsatsen syftar inte till att ge några entydiga svar och gör inte heller anspråk på att komma med lösningar. I de resonemang som förs kommer emellertid svar och lösningar att beröras. Den metod som använts kallas för dialogseminariemetoden och den har tillämpats fullt ut genom de exempel som används. Det empiriska materialet bottnar i de exemplen som har sitt ursprung från de dialogseminarietillfällen som föregått uppsatsskrivandet i masterutbildningen samt från tidigare dialogseminarieserier. Sett ur ett språkligt perspektiv har svängarna tagits ut en del med syfte att skapa ett större djup i det som skrivs. En del kallar det för poesi. Då uppsatsen i första hand betraktar tyst kunskap kommer det fram att den tar lång tid att erövra, men kan förloras snabbt. Uppsatsen beskriver olika dilemman som hänger ihop med kunskap och kunskapsinhämtning både ur instruktörens samt kursdeltagarens perspektiv. Uppsatsen visar vikten av att de trekunskapstyperna påstående-, färdighets- och förtrogenhetskunskap inte glider ifrån varandra. Om till exempel förtrogenhetskunskapen reduceras till ett minimum kommer det att påverka de andra två kunskapstyperna också.  Då syftet är ett belysa utbildning i kärnkraftsbranschen har målet inte varit primärt att nå några resultat. Men det som framkommer är vikten av att en organisation eller ledarskap inte begränsar individen utan bejakar kunskapstörst och viljan att göra ett bra arbete. Därtill kommer att skapa förutsättningar för verkspraktik och fortsatt egen utveckling. Uppsatsen visar också på vikten av att ta emot nyanställda på ett bra sätt såväl som hur kunskap förmedlas från en kollega som kommer att gå i pension. I branschen nämns "Operational excellence" som något att sträva efter. Men vad det innebär eller hur det påverkar instruktörernas praxis går inte att läsa ut än. Excellence kan ses som något som kommer inifrån en själv och kan inte komma utifrån och in.

Bullernivåer inom stadsmiljöer är ett problem som påverkar människors hälsa vilket kan åtgärdas med olika metoder. Rapporten kommer behandla metoderna bullerskärm och dubbeldränerande asfalt som har olika för- och nackdelar. Bullerskärmar har effektiva bullerdämpande egenskaper för bakomliggande omgivning, men en negativ visuell påverkan på stadsmiljön och hur gaturummet upplevs. Vid åtgärden bullerskärm kommer vegetation göras kring skärmarna för att ge behagligare visuell uppfattning vilket även bidrar till den upplevda bullerdämpningen. Dubbeldränerande asfalt har en obefintlig visuell påverkan men dess bullerreducerande effekter är osäkra beroende på förutsättningarna. Problem med bullerdämpande asfaltsbeläggningar i stadsmiljö är då köbildningar uppstår, då beläggningen inte har någon effekt under 30km/h och motorljud blir den övervägande orsaken till buller. Syftet med denna rapport är att jämföra vilken metod som är mest sparsam, dess akustiska och visuella påverkan samt väga in dess för- och nackdelar. Studien kommer göras mot gatan Östra promenaden i den nya tilltänkta stadsdelen Inre Hamnen i Norrköping som är en gata i stadsmiljö med närliggande bostäder. För att möjliggöra rapporten studeras relevant litteratur inom ämnet och använt information från Norrköpings kommuns programplan för den aktuella fallstudien Inre hamnen. För att uppskatta kostnader kring de olika metoderna kontaktades relevanta företag för att skapa ett realistiskt antagande av priser. Vid kostnadsjämförelse ges resultaten att dubbeldränerad asfalt är mer kostnadseffektiv om tidsramen är på mindre än 19 år, en längre tidsperiod ger att bullerskärmar skulle ge ett billigare utfall för det aktuella fallet. Det teorin visar på också är att bullerskärm ger en större minskning av oönskat buller i jämförelse med den dubbeldränerade asfalten, men har en stor visuell påverkan. För fallstudien Inre Hamnen anser vi att den bästa lösningen är dubbeldränerad asfalt. Detta gäller ur ett kostnadsperspektiv, dess bullerdämpande effekt samt dess obefintliga visuella påverkan.

Studies bakgrund kan summerat sägas grunda sig i en insikt; att kunskap är en central verksamhetsresurs. Samtidigt visar forskning på att det råder delade meningar om vad kunskap är och hur den ska hanteras, speciellt vid mjukvaruutveckling. Studiens överordnande vetenskapliga syfte är att explorativt undersöka vad kunskap är inom kontexten för mjukvaruutveckling. Det underordnade syftet är att bidra till en begreppsapparat som kan användas av praktiker för att underlätta kommunikationen vid mjukvaruutveckling. För att uppnå syftet med studien har en multipel fallstudie med en kvalitativ forskningsstrategi och ett abduktivt tillvägagångssätt använts. Dessa vägval beror till stor del på en uppfattning om att bäst förståelse och resultat nås genom tolkande och kontinuerligt utvärderande av genomfört arbete. Då kunskap som begrepp beskrivs vara svårt att definiera. Till grund för datainsamlingen ligger semistrukturerade intervjuer, vilka har analyserats genom tematisering och kodning. Studiens resultat visar på att den egenutvecklade teoretiska förståelsemodellen stöds och att kunskap är att betrakta som något subjektivt; en produkt av individers tidigare erfarenheter, lärdomar och handlingar. Hinder för kunskapsspridning går att relatera till: individens attityd och förmåga till att återge och skapa ny kunskap. Möjligheter till kunskapsspridning kan därför främst sägas vara insatser som leder till att den personliga förståelsen underlättas. Vidare visar studiens resultat på att det kan vara lämpligt att utgå från ett praktiskt perspektiv för att studera vad kunskap är. Då kunskap är personligt hållen kan det vara mer fruktbart att studera individers handlingar. Handlingar som är baserade på tidigare erfarenheter och kunskaper.

Jag har skapat ett verktyg för att kunna synliggöra mina egna tysta kunskaper. Under 120 timmar blåste jag en och samma form och sparade allt i en kronologisk ordning. Formen eller glaset blev ett verktyg genom vilket jag sedan kunde studera min kroppsliga inlärning utifrån. Jag ser mitt verk som en processberättande dagbok. Ett utsnitt av ett arbete ur vilket jag sedan kan betrakta min kroppsliga inlärning ur ett nytt perspektiv; genom glaset.

Studien är skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och behandlar kunskapsöverföring inom ideella föreningar. Syftet med studien är att undersöka hur erfarenheter och kunskap uppstår samt förvaltas för att sedan överföras i en organisation. Undersökningen ämnar även identifiera förbättringsåtgärder med hjälp av det resultat som genereras. Studien bygger på en fallstudie, där Stockholms nation i Uppsala har undersöks utifrån hur organisationen hanterar den kunskap som uppstår och finns bland de engagerade. Ett kvalitativt arbetssätt har använts, där intervjuer har gjorts med engagerade på nationen. Informationen har analyserats med hjälp av en teoretisk referensram innehållande teorier om upplärning, olika typer av kunskap, samt förvaltningen av den. I studien framgår det tydligt att den enskilde individens kunskap bygger på learning-by-doing, samt att erfarenheter från tidigare ämbeten på nationen är någonting som används i senare ämbeten. Tre olika typer av överlämningar har identifierats och dessa används beroende på vilket typ av ämbete det är som ska överlåtas. Det ligger dock i ämbetsmannens intresse att bestämma hur omfattande överlämningen blir. Vidare visar det sig att den enskilde individens vilja att vara med och utveckla nationen är en avgörande faktor för hur väl kunskapsöverföringen i organisationen fungerar.

The purpose of this master thesis is to investigate whether exhibitions and silent pedagogy can be used to develop more inspiring environments in the public library. Silent pedagogy is a term from the field of museum education describing the silent communication with visitors that takes place in exhibitions through introduction and orientation, layout and installation, as well as signage. In the 1980s, articles in a Swedish library magazine discussed the pedagogical importance of library exhibits and how they make the patrons aware of the library’s resources. This led us to museum education and a desire to investigate whether its theories were transferrable to the library context. Interviews were conducted with librarians and museum educators. The results were analyzed in relation to “the contextual model of learning” and the constructivist museum, which are two models concerning learning at the museum. We were able to apply the models and the language of museum education to the library context. The librarians had pedagogical intentions, but they were not pronounced since they did not have a language that provided a means to adequately express it. Our investigation shows that the term silent pedagogy can be useful also in the library, in exhibitions as well as in the library as a whole. / Uppsatsnivå: D

<p>Studien som har fallstudiekaraktär, vände sig till tre lärare, tre specialpedagoger samt 68 elever i olika årskurser. Syftet med vår studie var att undersöka upplevelse, motiv, målsättning och perspektiv på tyst läsning samt med hjälp av resultaten göra en jämförelse av den tysta läsningen mellan våra klasser för att se om funktionen var likvärdig. Studien har genomförts med hjälp av observationer av den tysta läsningen. Därefter genomfördes intervjuer med klasslärare och specialpedagoger på respektive skola samt utdelning av enkäter till de elever som vi tidigare studerat under våra observationstillfällen. Resultaten av studien visar att majoriteten av eleverna läser, i stor utsträckning under lässtunden, de tycker om tyst läsning och uppskattar sig själva som goda läsare. Resultaten påvisar också att lärarnas motiv och målsättning med den tysta läsningen går hand i hand med funktionen av tyst läsning. Det är därför betydelsefullt att reflektera över resultatet då ett övergripande mål för läraren är att förmedla och skapa bra upplevelser samt ett bra läsutvecklingstillfälle för eleverna. I jämförelsen mellan klasserna framkommer att lärarnas tillvägagångssätt skiljer sig lite åt men att resultaten överlag är likvärdiga. Specialpedagogernas perspektiv beskriver vikten av att arbeta varierat för att gynna alla, både lässvaga och lässtarka elever. Både lärare och specialpedagoger betonar hur viktigt det är med ett gediget utbud av skönlitterära böcker för att tillgodose elevernas behov.</p>

<p>Jag har med mitt examensarbete försökt fånga in och belysa några delar av den tysta lärarkunskapen. Det jag försökt belysa är på vilket sätt tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lärare samt på vilket sätt de kommunicerar med och leder sina elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats närmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal där jag inte eftersträvat likriktning i svaren utan varje lärare har fått berätta om sin vardag på sitt eget sätt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lärarnas berättelser vävs samman med de teorier som varit min utgångspunkt för undersökningen. Under rubriken"Ledarskap"presenteras lärarnas personlighet och elevsyn samt hur de strukturerar klassrumsarbetet. Under rubriken"Kommunikation"presenteras hur lärarna samtala med eleverna, bygger upp ett gott klassrumsklimatet samt vilka normer, regler och ritualer som förekommer. Jag presenterar dessutom lärarnas tankar om fortbildning och egen utveckling. Mina observationer visar att de tre lärarna använder sig av sina olika personligheter i sitt arbete. De är alla tre mycket tydliga och demokratiska ledare som respekterar eleverna och uppmuntrar en öppen kommunikation.</p>