Denna studie syftar till att inom fältet knowledge management, samt ur ett situerat lärandeperspektiv, skapa en ökad förståelse för hur medarbetares tysta yrkeskunnande synliggörs, delas, integreras och reproduceras i organisationen. För att möjliggöra undersökandet av detta syfte har tre frågeställningar definierats; I vilka situationer synliggörs tyst yrkeskunnande? Hur delas tyst yrkeskunnande? Vilken roll spelar organisationskulturen för delande av tyst yrkeskunnande? Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer på det undersökta fallföretaget. Resultatet från intervjuerna har analyserats med utgångspunkt i Säljös (2005) situerade lärandeperspektiv, Alvesson & Kärremans (2001) modell Four Knowledge Management Approaches samt Nonaka & Takeuchis (1995) SECI-modell. Studiens resultat visar att det förekommer tyst yrkeskunnande i verksamheten och att detta kunnande i stor utsträckning handlar om organisationskännedom, relationsmässiga kunnanden samt identifiering med förebilder. Vidare visar resultatet att det tysta yrkeskunnandet främst synliggörs, delas och reproduceras genom social interaktion där medarbetare får möjligheten att interagera med kollegor från olika delar av verksamheten. Resultatet visar också att tyst yrkeskunnande utvecklas i takt med att erfarenheten växer och att kunnandet är en form av erfarenhetsbaserad kunskap. Studien visar också att organisationskulturen har stor inverkan på delandet av det tysta yrkeskunnandet, som främjas genom en tillåtande kultur där delandet av kunskap uppmuntras och integreras i verksamheten i form av en levande coachingkultur. / The purpose of this study is to, within the field of knowledge management as well as from a situated learning perspective, create a better understanding of how employees tacit knowing is being made visible, shared, integrated and reproduced within the organization. To further specify the purpose of this study the three following questions have been created; In what situations are tacit knowing being made visible? How is tacit knowing shared? What role does the organizational culture have when tacit knowing is shared? The empirical data has been collected through nine semi-structured interviews at the examined company. The results of the interviews have been analysed on the basis of Säljö’s (2005) situated learning-perspective, Alvesson & Kärreman’s (2001) model Four Knowledge Management Approaches and Nonaka & Takeuchi’s (1995) SECI-model. The results of this study show that tacit knowing exists within the company and that this knowing is focused around organizational knowledge, interpersonal skills and the identification with role models. Furthermore, the results show that tacit knowing is mostly made visible, shared and reproduced through social interaction where employees have the opportunity to interact with colleagues from different parts of the organization. The study also shows that tacit knowing grows with experience and that it is a form of experience-based knowing. The study also shows that organizational culture has a major impact on the sharing of tacit knowing, promoted by an allowing and supportive culture in which the sharing of knowledge is encouraged and integrated into the organization in the form of a live coaching culture.

<p>Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen. För att besvara syftet har vi intervjuat fyra revisorer från de fyra största revisionsföretagen i världen. För att försöka fånga den tysta kunskapen, använde vi ”epitomes of tacit knowledge” som metod i vår intervjuguide. I undersökningen kom vi fram till att den tysta kunskapen finns inom revisionsyrket, och att den finns mest i möten med kunder. Det mest intressanta vi kom fram till, är att revisorerna tillvaratar den tysta kunskapen genom att ta hjälp av gamla fall vid bedömning av nya fall. Detta sker i diskussioner med andra medarbetare i berättelseform. Vi fann även andra förutsättningar där det finns en möjlighet för den tysta kunskapen att tillvaratas mellan revisorer, vilka revisionsföretagen använder sig av.</p> / <p>Knowledge is an important resource, especially in knowledge-intensive industries such as audit firms. Much of mankind's knowledge consists of tacit knowledge, this is a knowledge that is personal and difficult to express. By having a better understanding of tacit knowledge, companies can exploit their knowledge resources more effectively, and therefore it's important that the tacit knowledge is studied. The purpose of this study is to find out what tacit knowledge is and how audit firms take care of it within the own firm. To answer these questions we have interviewed four accountants from four of the largest accounting firms in the world. In our attempt to capture the tacit knowledge we used ''epitome of tacit knowledge'' as a method in our interview guide. In the survey, we found out that the tacit knowledge exists within the audit profession and that it appears in meetings with clients. The most interesting thing we discovered is that the auditors takes care of the tacit knowledge by taking help of old cases when assessing new cases. This occurs in discussions with other co-worker in narrative form. We also found other conditions where there is an opportunity for the tacit knowledge to be enforced between auditors, which audit firme use.</p>

Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen. För att besvara syftet har vi intervjuat fyra revisorer från de fyra största revisionsföretagen i världen. För att försöka fånga den tysta kunskapen, använde vi ”epitomes of tacit knowledge” som metod i vår intervjuguide. I undersökningen kom vi fram till att den tysta kunskapen finns inom revisionsyrket, och att den finns mest i möten med kunder. Det mest intressanta vi kom fram till, är att revisorerna tillvaratar den tysta kunskapen genom att ta hjälp av gamla fall vid bedömning av nya fall. Detta sker i diskussioner med andra medarbetare i berättelseform. Vi fann även andra förutsättningar där det finns en möjlighet för den tysta kunskapen att tillvaratas mellan revisorer, vilka revisionsföretagen använder sig av. / Knowledge is an important resource, especially in knowledge-intensive industries such as audit firms. Much of mankind's knowledge consists of tacit knowledge, this is a knowledge that is personal and difficult to express. By having a better understanding of tacit knowledge, companies can exploit their knowledge resources more effectively, and therefore it's important that the tacit knowledge is studied. The purpose of this study is to find out what tacit knowledge is and how audit firms take care of it within the own firm. To answer these questions we have interviewed four accountants from four of the largest accounting firms in the world. In our attempt to capture the tacit knowledge we used ''epitome of tacit knowledge'' as a method in our interview guide. In the survey, we found out that the tacit knowledge exists within the audit profession and that it appears in meetings with clients. The most interesting thing we discovered is that the auditors takes care of the tacit knowledge by taking help of old cases when assessing new cases. This occurs in discussions with other co-worker in narrative form. We also found other conditions where there is an opportunity for the tacit knowledge to be enforced between auditors, which audit firme use.

Through an older study auspices, awakened an interest to study how the statesmen manage the world order. The answer has its starting point in diplomacy. This paper will focus on the most criticized and controversial branch of diplomacy: the quiet diplomacy. The quiet diplomacy is a deemed confidential and flexible method that is adopted for particularly sensitive conflict resolutions, which takes place at an intergovernmental level. The main purpose of this paper is to examine the diplomatic process in three journalistic cases. Although, these cases are different in one significant standing, one resemblance may be noticed. All cases encompass a quiet diplomacy. Have the quiet diplomacy developed opportunities or obstacles in the various mediation activities? Theories in the form of analysis dimensions serve as the framework in this paper and are tasked to derive the concept through the respective cases.

Den här kvalitativa studiens syfte var att öka kunskapen om och isåfall hur samspelet mellan medarbetare och ledare kunde utveckla medarbetares tysta kunskap. Studien utgick ifrån frågeställningen hur anställda upplevde att ledare påverkade samt stöttade lärandeprocesser av tyst kunskap. För att uppnå studiens syfte valdes att göra djupgående semistrukturerade intervjuer med fyra anställda i olika yrkesroller från fyra skilda verksamheter. Intervjuerna genomfördes face to face med stöd av en mind map som gav utrymme för följdfrågor för att få fram så reliabla svar som möjligt. Materialet analyserades för att kunna tolka respondenternas beskrivningar som påvisade upplevelser av att ledarna påverkade samt stöttade lärandeprocesserna av tyst kunskap inom fem teman; arbetslagets uppbyggnad, dialog och reflektion, konkreta aktiviteter, yrkesroll och begreppsbildning samt autonomi och utrymme att ta initiativ. Tillsammans bildade de en helhet som gav en bild av hur upplevelsen av stöd och påverkan för lärandeprocessen av tyst kunskap tog plats på deltagarnas arbetsplatser. / This qualitative study’s purpose was to increase the knowledge of and if so how the interaction between employees and managers could develop employees' tacit knowledge. The study was based on the question of how the employees experienced that leaders influenced and supported the learning processes of tacit knowledge. In order to achieve the objectives of the study profund semi-structured interviews were carried out with four employees with different job roles from four different companies. The interviews were conducted face to face with the support of a mind map with room for follow-up questions to obtain as reliable answers as possible. The analysis showed that the participants experienced that the leaders influenced and supported the learning processes of tacit knowledge within the five themes; work team building, dialogue and reflection, concrete activites, work role and concept formation and autonomy and also room to take initiative. Together they formed a whole which created a picture of the experience of support and influence on the learning process of tacit knowledge at their workplaces.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning. Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande. Genom att reflektera över olika dilemman som uppstår inom yrket och lärarandet kan kunskapen bli mer synlig och uppenbar för de blivande yrkesutövarna, i detta fall eleverna. Dialogseminariemetoden visade sig vara framgångsrik och ledde till att fler elever började förstå och reflektera över deras kunskaper och hur man lär sig. Den tysta kunskapen exemplifierades och genom samtal lyckades vi skapa en arena som lyfte dilemman ur och från verkligheten. Dilemman som blev både mer tydliga och konkreta än tidigare.

Resultaten från de internationella undersökningarna PISA 2012 och PIRLS 2011 har visat att svenska elevers läsförståelse och läsförmåga har försämrats. PISA 2015 visade dock på ett trendbrott vad gäller svenska elevers läsförståelse, de presterar bättre än vad de gjorde i undersökningen år 2012. Läsning är en förutsättning för att klara av skolan och att leva i samhället och det är en central del i läroplanen. Läsning är dessutom ett omdiskuterat ämne i skolvärlden och forskning visar att läsförståelsestrategier utvecklar elevernas läsförståelse. Detta gör läsning till ett intressant ämne att studera. Denna studies syfte var att finna sambanden mellan tyst läsning och utveckling av elevers läsförståelse i årskurs 1–3. Detta syfte konkretiserades med följande frågeställningar: Hur motiverar lärarna sitt arbete med tyst läsning? Hur resonerar lärarna kring sitt arbete med läsförståelsestrategier för att utveckla elevernas läsförståelse? Jag genomförde en intervjustudie med sex lärare i årskurserna 1–3. Vid analysen av insamlat material användes det sociokulturella perspektivet som stöd. Studiens resultat visade att lärarna ger eleverna många tillfällen till tyst läsning och de arbetar med läsförståelsestrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Resultatet visade också att lärarna framhåller vikten av samtal vid läsning. / <p>Svenska</p>

No description available.

The purpose of this degree project is to investigate noise problems for residential areas close to roads with very intense traffic. The area Lilla Essingen in Stockholm has been investigated and most focus is on noise measurements outdoors and different measures for noise reduction in the area. Sound measurements are the basis for this work, but calculations have been made to obtain the 24-hour equivalent sound level and maximum sound level for the different measurement points. Interviews are also an important part of this work, where the sales market for apartments located closest to the road is discussed with various brokers from different companies in the area. Furthermore, the harmful health effects that are obtained due to high noise levels, various measures for reducing noise impact and the different measured values ​​at different times during the day are discussed. The own measured and recalculated 24-hour equivalent noise levels from Lilla Essingen are compared with guideline values from both WHO and Stockholm City in order to better understand the importance of the actual noise within this residential area. Sleep disorders, reduced concentration, stress and hearing damage are the most common effects caused by noise and research has shown that noise also has a connection with cardiovascular diseases. Children are most affected by noise; it can affect their learning development and lead to less concentration compared to the other children who are not exposed to equally high sound levels. The own measurement values ​​have shown that sound levels differ during different times of the day and with different distances from the road. The sound is at its highest in the morning where traffic flow is high, but according to the measurements it has shown that the sound levels are always high next to the road even during the evening / night.   Keywords: Noise, noise impact, motorway, guide values, equivalent sound level, maximum sound level, noise reduction, traffic, quiet side / inte

Syftet med vår studie är att få inblick i hur några lärare och bibliotekarier skapar och hjälper eleverna att behålla läsglädjen. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur ny forskning kring läsglädje når verksamma lärare och bibliotekarier. I studien användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Ur resultaten framgår att miljön anses vara en viktig faktor när det kommer till att skapa och bibehålla läsglädje. Samtliga pedagoger var eniga om att eleverna bör få välja bänkbok själva utefter elevens egna intresseområden. Slutsatsen är att pedagogerna och bibliotekarierna förhåller sig olika till forskningen samt har skiftande arbetssätt för att väcka och behålla läsglädje. En slutsats är att både bland pedagogerna och bibliotekarierna skiftas synen på hur man skapar och bibehåller läsglädje, och sedan att endast två av totalt sju informanter håller sig uppdaterade kring aktuell forskning.