Vad är det lärare ”vet och ser” att eleven ”har” i ett klassrum med pågående undervisning? Teaterlärare vet och ser när eleven har ”det” men vad är det egentligen som läraren vet och ser och hur skulle du formulera dig om någon utifrån ställde frågan? Detta är min ingång i studien som handlar om att undersöka hur teaterlärare artikulerar om kunskap och lärande samtidigt som jag vill lyfta diskussionen om kunskap i teater. Målet är att få syn på hur teaterlärare pratar om sitt ämne i förhållande till de nya läroplanerna i Gy 11. Min uppfattning är att de teoretiska kunskaperna efterfrågas allt mer hos eleven, varefter kravet om större tydlighet och förmågan att sätta ord på det praktiska görandet i undervisningen är i ropet. Studien består av kvalitativa intervjuer av tre teaterlärare, alla verksamma på gymnasiets estetiska program inriktning teater. Med hjälp av kunskapsbegreppen som filosofen Polanyi (2009) representerar gällande de mänskliga handlingarna och tyst kunskap synliggörs olika aspekter av teaterkunnandet. I arbetet presenteras förutsättningarna för de estetiska läroprocesserna och vilket behov och utmaningar som finns i att artikulera och sätta ord på kunskap och lärande. Studien visar på att varje lärare är unik, då samtalen präglas till stor del utefter varje informants personlighet. Informanterna pratar inom ett område begränsat till teaterlärare med tanke på begreppsval som beskriver specifika kunskapsformer inom teaterområdet. Lärarnas val av begrepp och uttryck förmedlar en viss innebörd som för majoriteten av teaterlärare är ett förgivet tagande kunskap inom yrkeskåren. Att ge utrymme för reflektion för såväl elever som lärare är viktigt varpå träningen i att artikulera om det vi gör i klassrummet är en del av det reflekterande lärandet. Jag ser teaterämnets möte med skola som ett lärorikt och utmanande möte där det konkreta möter det abstrakta – det logiska med det ologiska. Förhoppningsvis ger studien en ökad förståelse för ämnet teater men även för lärarprofessionen i sig.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och fördjupa kunskapen angående hur lärare i årskurs 1-3 berättar att de arbetar med elevers tysta läsning. Metoden som användes för att samla in data var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Åtta informanter deltog i studien. Data från intervjuerna transkriberades och sorterades, för att slutligen analyseras och diskuteras. Det resultat som framkom under studien visar att lärare använder olika arbetssätt, så som olika regler och åtaganden medan eleverna läser. Resultatet visar också att lärare anser att eleverna utvecklar olika typer av färdigheter, bland annat läsflyt och ordförståelse när eleverna läser tyst. Slutligen visar resultatet också att lärare delar ut olika uppgifter till eleverna kopplat till det lästa, som exempelvis bokrecensioner.

Med större befolkning och inflyttning till tätbebyggda områden ökar även behovet av en fungerande infrastruktur som tar hänsyn till de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030. I samhällsbyggandet ska därför främjandet av god hälsa och välbefinnande beaktas samtidigt som byggande och planering av bostäder och infrastruktur ska vara långsiktigt hållbart. Vid prospektering bör således mark som redan tagits i anspråk för bebyggelse och transporter, utnyttjas på ett effektivt sätt för att minska behovet av att jordbruksmark tas i bruk vilket på sikt kan påverka samhällets livsmedelsförsörjning. En av de utmaningar som samhällsplanerare ställs inför är att minimera bulleremissioner som påverkar boende längs Sveriges vägnät. Människor störs av buller från väg-, tåg- och flygtrafik som adderas till annat bakgrundsljud i tätbebyggda områden och regelverket som tar sikte på omgivningsbuller har därför skärpts på senare år. Redan i ett tidigt skede av planering av bostadsområden och vägprojekt behöver således hänsyn tas till risken för bullerstörningar så att eventuella åtgärder inkluderas i projektplan och budget. Utöver användning av t.ex. bullerplank och ljudisolerande fönster för att dämpa bullret när det redan uppstått, kan åtgärder vidtas där bullret uppstår vid vägytan när däck möter asfalt. Forskning och utveckling av nya däck och vägbeläggningar är därför högaktuell. Medan bullerreducerande asfalt redan används på andra håll i Europa ställer nämligen vinterklimatet och den nuvarande användningen av dubbdäck i Sverige krav på vidareutveckling av vägbeläggningar som klarar dessa påfrestningar även i de norra delarna av Sverige. Syftet med studien är att utreda om användningen av bullerreducerande vägbeläggningar, så kallad tyst asfalt, är ett realistiskt alternativ för att dämpa vägtrafikbuller i Sverige. Tekniskt och ekonomiskt har bullerreducerande asfalt hittills varit en utmaning eftersom beläggningenlättare tagit skada och krävt annat underhåll än traditionell asfaltbeläggning. Samtidigt har test visat att den bullerreducerande asfaltens struktur kan absorbera ljudvågor och hindra att dessa sprids och stör boende i omgivningen. Med lägre bulleremission skulle den störande påverkan som oönskat ljud har på människors boende och möjlighet till utevistelse minskas. Slutsatsen av studien är att det finns ett stort intresse i Sverige och EU av att hitta lösningar på problemen med buller, inte minst då det kan medföra samhällsekonomiska vinster i form av bättre folkhälsa och en effektivare markanvändning i tätbefolkade områden. Samhällsekonomiskt får därför bullerreducerande vägbeläggningar ställas mot andra åtgärder för att reducera buller och inte i första hand mot traditionella vägbeläggningar som är beständigare i sig men som samtidigt bidrar till höga bulleremissioner. I takt med en ökad efterfrågan på bullerreducerande åtgärder tillsammans med en utveckling av mer hållbara material så kommer vi sannolikt att få se fler vägar med tyst asfalt. / With a larger population and people moving to densely populated areas, the need for a functioning infrastructure that considers the global goals for sustainable development, Agenda 2030, also increases. In urban planning, land that has already been used for buildings and transportation should thus be used in an effective way to reduce the need for use of agricultural land, which in the long run can affect a society's food supply. One of the challenges that urban planners face is to minimize noise emissions that affect residents along Sweden's road network. People are disturbed by noise from road, train and air traffic which is added to other background noise in densely populated areas and the regulations aimed at ambient noise have therefore become stricter in recent years. Even at an early stage of planning residential areas and road projects, the risk of noise disturbance needs to be considered so that possible measures are included in the project plan and budget. In addition to the use of e.g. noise barrier and soundproofing windows to dampen the noise when it has already occurred, measures can be taken already where the noise occurs at the road surface when tires meet asphalt. Research and development of new tires and pavements is therefore highly topical. While noise-reducing asphalt is already used elsewhere in Europe,the winter climate and the current use of studded tires in Sweden place demands on the further development of road surfaces that can withstand the stress even in the northern parts of Sweden. The purpose of the study is to investigate whether the use of noise-reducing pavements, socalledquiet asphalt, is a realistic alternative for reducing road traffic noise in Sweden. Technically and economically, noise-reducing asphalt has so far been a challenge because the pavement has been more easily damaged and requires other maintenance than traditionalasphalt paving. However, tests have shown that the structure of the noise-reducing asphalt can absorb sound waves and prevent them from spreading and disturbing residents in the surroundings. With lower noise emissions, the disturbing effect that unwanted noise has on people's housing and the possibility of outdoor activities would be reduced. The conclusion of the study is that there is great interest in Sweden and the EU in finding solutions to the noise problem, not least as it can lead to socio-economic benefits in the form of better public health and more efficient land use in densely populated areas. From a socioeconomic point of view, noise reducing road pavements may therefore rather be compared to other measures against noise and not primarily to traditional road pavements which may be more durable but at the same time contribute to high noise emissions. Following an increased demand for noise reduction measures together with the development of more sustainable materials will probably result in more roads with quiet asphalt.

Helene Karlsson (2017). ”Det sitter i kroppen” En intervjustudie om kunskapsbedömning i gymnasiesärskolans yrkesprogram, hotell, restaurang- och bageriutbildning.Speciallärarprogrammet, Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskola. / ”Fingertip assessment” An Interview Study about Assessment of Curriculum for Pupils Studying at Upper Secondary School for Pupils with Learning Disabilities.

Syftet med studien är att försöka förstå hur vi kan lära ut, och vad som påverkar lärandet av praktiska handgrepp vid automationsutbildningen på gymnasieskolans el-program. Följande fråga ställs, vilka uppfattningar om lärande har en grupp lärare på gymnasieskolans el-program?Inlärningsteorier har förekommit i alla tider och resultaten vid våra gymnasieskolor sägs bli sämre och sämre. Varför då? Beror det på undervisningen, eller kan det vara så att eleverna har tappat stinget? Min förhoppning var att hitta en lämplig inlärningsmetod att använda vid praktisk utbildning vid elprogrammet.Studien är kvalitativ i sin utformning med en fokusgruppsundersökning i ett lärarlag som bas och en litteraturstudie som komplement och bekräftelse till undersökningen.Slutligen diskuteras resultatet som pekar på anpassning av undervisning till gruppen snarare än att använda sig av en speciell metod.

Patienterna blir allt äldre och deras komplexa akuta och kroniska ohälsotillstånd kräver specifik bedömning och vård av omvårdnadspersonalen. Utveckling av sjuksköterskans praktiska yrkeskunskap är en lång process samtidigt som nya sjuksköterskor upplever att klyftan mellan teori- och praktisk kunskap är stor. Sjuksköterskorna och verksamheterna behöver mer kunskap om hur sjuksköterskornas kompetensutveckling kan stödjas för att öka kvalificerade bedömningar i de komplexa omvårdnadssituationerna. Syftet med denna studie är att få ökad förståelse för sjuksköterskors upplevda erfarenheter av praktisk kunskap i de komplexa omvårdnadssituationerna. Metoden för denna studie har varit en fenomenologisk forskningsansats med kvalitativa intervjuer för att förstå sjuksköterskornas perspektiv på kunskap i de komplexa omvårdnadssituationerna. Data bearbetades och analyserades utifrån Giorgis analysmetod för den fenomenologiska analysens reduktion. Sjuksköterskornas praktiska kunskap baserades på två teman: Sjuksköterskans omdöme i de komplexa omvårdnadssituationerna och utveckling av praktisk kunskap och ett antal kategorier och underkategorier. Sjuksköterskornas beslutsfattande i de komplexa omvårdnadssituationerna baseras på deras tidigare erfarenheter, värderingar, professionella ambitioner, kritiska och logiska tänkande samt intuition. Nya situationer löses med hjälp av informationssökning, kritiskt och logiskt tänkande och med hjälp av andra. Sjuksköterskorna utvecklar sin kunskap genom självreflektion och reflektion i grupp. Resultaten visade att sjuksköterskornas medvetenhet om sin och yrkeskollektivets tysta kunskap är låg. För att säkerhetsställa att den legitimerade sjuksköterskan har den yrkeskunskap och kompetens som behövs för att möta patienter i de komplexa omvårdnadssituationerna behöver verksamheterna bättre stödja sjuksköterskorna i deras kompetensutveckling. De tysta föreställningar som påverkar beslutsfattande i komplexa omvårdnadssituationer behöver synliggöras och ifrågasättas för att de medvetet ska kunna basera sina beslut på kvalificerade bedömningar och erbjuda en god omvårdnadskvalitet som bygger på evidensbaserad kunskap. / The Swedish population lives longer, and a consequence is that healthcare professionalsencounter more older patients. Older patients and their complex acute and chronic ill health conditionsrequire specific assessment and care of nursing staff. The development of the nurse's practicalprofessional skills is a long process and nurses are thought to learn throughout their working lives. Atthe same time many new nurses experience a gap between theoretical and practical knowledge.Nurses, nurse trainers and clinical settings need more knowledge about how nurses’ skillsdevelopment can be supported to increase qualified assessments and nursing proficiency in complexnursing situations. The purpose of this study is to gain a better understanding of nurses’ experience of practicalknowledge in complex nursing situations. The study adopts a phenomenological method, using qualitative interviews to collect data, inorder to understand the nurses' experiences of complex nursing situations. Data was processed andanalyzed using Giorgi's phenomenological method. The study identifies two main themes: Nursing's judgment in the complex nursing situationsand the development of practical knowledge. A number of categories and subcategories are alsoidentified. Nurses decision making in complex nursing situations is based on their previousexperiences, values, professional ambitions, critical and logical thinking and intuition. New complexsituations are solved using information retrieval, logical thinking and the help of others. Nursesdevelop their knowledge through self-reflection and reflection in groups. The results showed that thenurses’ awareness about tacit knowledge, individually and in the nursing collective is low. In order toensure that the legitimate nurse has the professional skills and skills needed to meet patients incomplex nursing situations, nursing education and clinical settings need to better support the nurses intheir skills development in professional settings. Tacit knowledge and tacit theories need to be madevisible and open for critical reflection, so that nurses can consciously base their decisions on qualifiedassessments and offer good quality care based on evidence-based knowledge.

Under vår förskollärarutbildning och när vi varit ute på vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU), uppmärksammade vi att tysta barn ofta kom i skymundan. Med detta i åtanke valde vi att formulera vårt syfte, att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de hanterar och hjälper tysta barn i förskolemiljön. I studien intresserar vi oss även för att undersöka förskollärares utsagor kring deras upplevda kompetens och kunskap när det gäller att bemöta de tysta barnen i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har vi samlat in genom att använda oss av den kvalitativa metoden och av semistrukturerade intervjuer. I analysen har vi valt det sociokulturella perspektivet som analysverktyg för att analysera resultaten. Resultaten och slutsatsen för vår studie visar att tidiga insatser, förskolans struktur och förskollärares kompetens i att stödja tysta barn är av stor betydelse. Förskollärarna beskriver att mindre barngrupper och användning av exempelvis bildstöd framhålls som fördelaktiga för att främja delaktighet och inlärning för dessa barn. Förskollärarna berättar även om barns olikheter och att barn behöver olika stöd för att uppnå likvärdighet i förskolans dagliga verksamhet. Vidare påpekar förskollärarna att kompetens och kunskap ibland saknas kring tysta barn, och att de gärna hade velat bli erbjudna fortbildning inom ämnet. Vår tolkning är att förskollärarna som deltagit i vår studie är medvetna kring de tysta barnen i verksamheten men att faktorer som stora barngrupper och brist på kompetens inom ämnet gör att dessa barn lätt hamnar i skymundan.

I en rekryteringsprocess behöver rekryteraren bedöma kandidater och deras kunskaper. Att göra en rättvis och sanningsenlig bedömning kan dock vara problematiskt. Denna studie syftar till att undersöka rekryteringsprocesser, ur rekryterarens perspektiv och därigenom tillföra kunskap om möjliga utmaningar i bedömningen av kandidater och deras kunskaper. Studiens forskningsfrågor rör styrning av rekryteringsprocesser och rekryterarens upplevelse av bedömning av en kandidats kunskaper. Studien har en kvalitativ metodansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex rekryterare från sex olika organisationer. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys, samt baserats på begreppet tyst kunskap och en kompetensbaserad rekryteringsmodell. Studiens resultat visar att rekryteringsprocesserna i huvudsak styrs av kompetensbaserade modeller. Vidare visar resultaten att rekryterare har svårt att bedöma kandidaternas tysta kunskaper och ta hjälp av kompetensbaserade frågor för att närma sig en bedömning som de sedan kan basera sitt beslut på. Ett arbetstest, menar rekryterare, kunde ha varit ett sätt att mer rättvist och sanningsenligt bedöma kandidaternas tysta kunskap.

I en rekryteringsprocess behöver rekryteraren bedöma kandidater och deras kunskaper. Att göra en rättvis och sanningsenlig bedömning kan dock vara problematiskt. Härmed syftar denna studie till att undersöka rekryteringsprocesser, your rekryterarens perspektiv och i och med det bringa kunskap om eventuella utmaningar i bedömningen av kandidater och deras kunskap. Studiens forskningsfrågor berör styrningen av rekryteringsprocesser och rekryterarens upplevelse av bedömningen av en kandidats kunskap. Studien har en kvalitativ metodansats där data samlats genom semistrukturerade intervjuer med sex rekryterare från sex olika organisationer. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys, samt med utgångspunkt i begreppet tyst kunskap och en kompetensbaserad rekryteringsmodell. Studiens resultat visar att rekryteringsprocesser styrs i huvudsak av kompetensbaserade modeller. Vidare, visar resultatet att rekryterare anser det vara svårt att bedöma kandidaters tysta kunskap och tar hjälp av kompetensbaserade frågor för att närma sig en bedömning som de sedan kan grunda sitt beslut på. Ett arbetsprov, menar rekryterare, hade kunnat vara ett sätt att mer rättvist och sanningsenligt bedöma kandidaternas tysta kunskap på.

Textilslöjdlärare beskriver att elevers finmotoriska förmågor har blivit sämre då de ser att fler och fler elever inte kan klippa rakt. Syftet med denna studie är att bilda en uppfattning om hur textilslöjdlärare planerar inför sina lektioner med elever som har finmotoriska svårigheter. Data har samlats in med kvalitativ halvstrukturerade intervjuer som genomförts på sex utbildade textilslöjdlärare. Utifrån bearbetning av materialet med innehållsanalys har det visat att det är utmanande för textilslöjdlärarna att beskriva hur de identifiera finmotoriska svårigheter. Det är lättare för dem att berätta om hur de ser om elever har svårigheter med sin finmotorik. I studien framkommer att textilslöjdlärarna anpassar sin undervisning för eleverna med finmotoriska svårigheter och att de inte samverkar så mycket med andra kollegor. I studien diskuteras behovet av att sätta ord på den tysta kunskapen för att kunna beskriva vad finmotoriska svårigheter står för. Det diskuteras kring att det kan ske genom mer samverkan mellan textilslöjdlärare för att tolkningar kring finmotoriskt kunnande inte ska behöva grundas på den enskildes förhållningssätt. Vidare forskning behövs för att ta reda på vad finmotoriska svårigheter innebär och på så vis skapa gemensamma begrepp som kan användas av textilslöjdlärare för att kunna planera sina lektioner för elever som har finmotoriska svårigheter.