Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 6 bilagor.

Denna studie åsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag använder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien ämnar även att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrädesvis använder sig av i kunskapsdelningsprocessen. Den undersökningsmetod som valts är en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som används mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nå sina kunders kunskap är förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder. Detta indikerar att företagen använder sig av sina kunders tysta kunskap i innovationsprocessen. Kännedom om den tysta kunskapen är dock generellt svag.

Uppsatsen är tänkt att ses som ett inlägg i en diskussion om polisens sätt att hantera konflikter och bedömningen av densamma, i detta fall i övningssammanhang. Diskussionen kring hur och vad som bedöms och på vilka grunder bedömningen vilar är ständigt aktuell och relevant. Det är av största vikt att poliser som övar konflikthantering får relevant och tydlig återkoppling på sitt agerande då en övnings utfall sannolikt kommer att ligga till grund för hur polisen kommer agera i en liknande skarp situation. Att instruktören har mod och kompetens att bedöma är alltså för samtliga inblandade högst relevant då bristen på dylikt kan få långtgående konsekvenser. För att söka svar på hur nyutbildade instruktörer reflekterar omkring deras bedömningar när poliser övar polisiär konflikt-hantering valdes en kvalitativ ansats. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med relativt nyutbildade instruktörer i polisiär konflikthantering. Resultatet visar att bedömningar i en så komplex situation som ett polisingripande i huvudsak utgår från instruktörens egen erfarenhet. Instruktörernas strävan är att stötta och stärka kollegorna och överlag görs det genom formativ bedömning. / This essay is meant to be seen as a post in a discussion about police conflict management and the assessment of the same, in this case in a training context. The discussion about how and what is assessed, and the grounds upon which the assessment is based, are always up to date and relevant. It is vital that police officers who practice conflict management get relevant and clear feedback on their actions though a practice outcome likely will be the basis for how the police will act in a similar real situation. That the instructor has the courage and skills to assess therefore are for all involved highly relevant since the lack of such may have far-reaching consequences. To seek answers to how newly trained instructors reflect on their assessments when police officers practice police conflict management a qualitative approach was chosen. Empirical evidence gathered through five semi-structured interviews with relatively newly trained instructors in police conflict management. The results show that the assessments in such a complex situation as a police intervention essentially emanates from the instructor's own experience. Instructors strive to support and strengthen their colleagues and, in General, this is done by means of formative assessment.

The purpose of this study has been to, from a teacher- and student perspective, investigate how they describe that the silent reading follows up by the teachers. The purpose has also been to investigate if the teachers believe that silent reading helps to promote students reading development and reading comprehension. To answer this I prepared the following questions: •How do the teachers describe that they follow up students silent reading? •How do the teachers believe that silent reading helps to promote students reading development and reading comprehension? •How do the students describe the silent reading and how it follows up? This is a qualitative study based on completed interviews. I have interviewed two teachers and two student groups from each teachers class. The teachers in the study teach in second grade. The study is based on Aidan Chambers theory about The reading circle and Hans-Gerog Gadamers thoughts about reading and comprehension. The results show that the follow up of students silent reading differ from the two teachers. Common for the teachers was that conversation and dialogue based on the silent reading books was missing. Furthermore, the analysis shows that teachers believe that silent reading promotes students reading skills because it’s a way to practice reading and they practice up their reading flow. They also believe that silent reading can contribute to greater love of reading as students get to choose and read books of their own interest.

Förskolläraryrket är ett komplext yrke innehållandes kunskaper och kompetenser det inte ofta talas om i detalj. Studiens syfte var att undersöka förskollärares syn på deras kunskap samt hur de ser på sin yrkesroll och yrkesrollens förändring de senaste åren. Förskolläraryrkets historia har även den undersökts i relevans till syfte och frågeställningar. Analysen utgår främst från Michael Polanyi och Ludwig Wittgensteins begrepp tyst kunskap. Resultatet av studien visade att förskollärare har svårt att förklara sina kunskaper med ord samt synliggöra den för utomstående. Vidare visade resultaten även på att yrkesrollen gått från barnpassning till ett professionellt och undervisande innehåll men att yrkesrollens status inte utvecklats i samma takt enligt förskollärare. Studien visade även på hur förskollärares kompetens ses som personifierad, vikten av reflektion samt hur den rådande tidsbristen i förskolans verksamhet leder till en avsaknad av exempelvis kollegialt lärande.

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som vartysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ”tyst elev” med enelev som inte sade något, eller ytterst lite, på lektioner där hela klassen var samlad. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation. Eleverna valde att vara tysta när hela klassen var samlad. Huvudanledningen var att de kände rädsla och obehag inför vad klasskamraterna skulle tycka och tänka om dem och deras yttranden. Detta trots att de gick i en klass som de trivdes och kände sig trygga i. Diskussioner och uppgifter i små grupper var ett konkret förslag på sätt att arbeta för att de tysta eleverna skulle våga komma till tals och bli mer delaktiga i sitt lärande. / The purpose of the study was to broaden, renew and enrich the knowledge of studentswho are quiet in the class room. For the empirical part of the study a “quiet student”was defined as a student who said nothing or very little in whole class situations. Themethod used was a qualitative interview study combined with observations. Four 11thgrade students were interviewed on account of being quiet and asked about theirexperience of their situation. The students choose to keep quiet in the classroom. Themain reason was the fear and discomfort they felt about what their class mates mightthink about them and their utterance. Discussions and exercises in small groups was one way for quiet students to start talking and become more involved in their education.

Praktisk kunskap kräver teori och teoretisk kunskap kräver praktik. I slöjdundervisning behöver eleverna ges möjlighet att utveckla både sin kreativitet och självständighet samtidigt som eleverna måste få en grund som i vissa moment kräver en exakt reproduktion av lärarförmedlad kunskap. I denna studie undersöker jag hur lärare i slöjd upplever detta dilemma att balansera mellan kunskapsreproduktion och inspiration i praktisk-estetisk undervisning. Vilka didaktiska ramar används i undervisningen och på vilket sätt förmedlas de till eleverna? Resultatet grundar sig på fem intervjuer med verksamma slöjdlärare. Materialet från intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. Sociokulturell teori och begreppet den proximala utvecklingszonen och tyst kunskapsteori används för att förstå lärararnas undervisningspraktik. I studien framkommer det att lärare i tidiga årskurser och i för eleverna nya hantverksområden tillämpar styrande ramar för att eleverna ska lära sig grunderna och hantverkstekniker. För att senare öppna ramarna successivt och låta eleverna lära sig arbeta fritt och utforska sin kreativitet under självständighet. Lärarens roll pendlar mellan motiverande ledare, utmanare och inspiratör. Att didaktisk kvalitet i slöjdundervisning är beroende av lärarens förmåga att visa och förklara praktiska tillämpningar av kunskap och nå fram och möta elever vars tidigare erfarenheter och intresse varierar och är beroende av olika faktorer.

De internationella undersökningarna PISA och PIRLS visar att elevers läsförmåga och läsförståelse försämrats. Dock visar PISA 2015 på ett trendbrott vad gäller svenska elevers läsförståelse, svenska elever presterar bättre än senaste undersökningen från 2012 och ligger nu på ungefär samma nivå som år 2009. Läsning är en förutsättning för att klara av skolan och att leva i samhället, det är ett mycket omdiskuterat ämne i skolvärlden och därför känns just läsning intressant att studera. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur tyst läsning kan användas för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar, vilka är: Vilka förmågor använder eleverna vid tyst läsning? samt Hur kan läraren organisera undervisningen för att tyst läsning ska leda till ökad läsförståelse? Den metod som använts för att besvara syfte och frågeställningar i studien är en systematisk litteraturstudie, där svensk forskning mellan år 2000- 2016 inom området har sökts fram, granskats, analyserats och sedan sammanställts till ett resultat. Resultatet i studien visar att läsning är komplext och de förmågor elever använder vid tyst läsning är fonologisk medvetenhet, avkodning och läsförståelse. Även ett stort ordförråd, lära sig kopplingen mellan fonem och grafem, läsflyt och att få tillgång till läsförståelsestrategier är viktiga för den tysta läsningen. Dessutom har läraren en viktig roll i elevernas läsutveckling, läraren måste stötta eleverna via stödstrukturer, såsom läsförståelsestrategier som eleverna kan tillgå i den tysta läsningen för att utveckla läsförståelse. Samtal är en annan viktig del i läsundervisningen, dock visar resultatet att detta är mindre förekommande i den tysta läsningen i jämförelse med till exempel högläsning. / <p>Svenska</p>

<p>Inom en yrkesgrupp finns det en samlad kunskap och ett yrkeskunnande. En stor del av denna kunskap är outtalad och svårdefinierad. När man överför arbetet till en datormiljö kan det vara av intresse att utforma programvaran på ett sådant sätt att användarna får möjlighet att utnyttja detta kunnande även här. </p><p>Genom att undersöka hur användare arbetar med ett verktyg, som uppenbarligen är designat för att hjälpa användare genom att låta dem utnyttja sin tidigare kunskap inom området, vill vi söka svar på hur detta kan fungera och vilka för- och nackdelar det medför. </p><p>Det verktyg vi använde för vår undersökning var Reason 2.5, ett musikprogram som erbjuder en simulering av en verklig studiomiljö. </p><p>Vi har under testerna sett tydliga tecken på att användarna utnyttjar sitt tysta kunnande i stor utsträckning då de arbetar med gränssnittet. Det stora användandet av metaforer och simuleringar gör att användarna känner igen sig, men det innebär också begränsningar i möjlig arbetsgång. Vi har även sett att man med denna typ av gränssnitt kan erhålla en låg inlärningströskel utan att inskränka på experters möjlighet att arbeta effektivt. Den låga inlärningströskeln är dock beroende av användarens tidigare erfarenhet. Ett simulerat gränssnitt bidrar till konserverandet av den traditionella bild av musikproduktion som är djupt rotad inom yrkesgruppen..</p>