Praktisk kunskap kräver teori och teoretisk kunskap kräver praktik. I slöjdundervisning behöver eleverna ges möjlighet att utveckla både sin kreativitet och självständighet samtidigt som eleverna måste få en grund som i vissa moment kräver en exakt reproduktion av lärarförmedlad kunskap. I denna studie undersöker jag hur lärare i slöjd upplever detta dilemma att balansera mellan kunskapsreproduktion och inspiration i praktisk-estetisk undervisning. Vilka didaktiska ramar används i undervisningen och på vilket sätt förmedlas de till eleverna? Resultatet grundar sig på fem intervjuer med verksamma slöjdlärare. Materialet från intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. Sociokulturell teori och begreppet den proximala utvecklingszonen och tyst kunskapsteori används för att förstå lärararnas undervisningspraktik. I studien framkommer det att lärare i tidiga årskurser och i för eleverna nya hantverksområden tillämpar styrande ramar för att eleverna ska lära sig grunderna och hantverkstekniker. För att senare öppna ramarna successivt och låta eleverna lära sig arbeta fritt och utforska sin kreativitet under självständighet. Lärarens roll pendlar mellan motiverande ledare, utmanare och inspiratör. Att didaktisk kvalitet i slöjdundervisning är beroende av lärarens förmåga att visa och förklara praktiska tillämpningar av kunskap och nå fram och möta elever vars tidigare erfarenheter och intresse varierar och är beroende av olika faktorer.

För att främja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever har Skolverket (2013) gett ut stödmaterialet Studiehandledning på modersmål både som stöd för dem som organiserar studiehandledningen, dvs. kommuner, och för dem som verkställer den, dvs. pedagoger och studiehandledare.  Syftet med denna studie är att synliggöra organisationen kring, arbetet med och kunskapen om fenomenet studiehandledning på modersmål i en kommun. Syftet har uppnåtts genom en fallstudieansats som belyser dels hur de ansvariga organiserar stödet studiehandledning, dels vilken kunskap som finns hos de olika aktörerna, dvs. specialpedagogerna, de som organiserar och de som ger studiehandledning. Utifrån informanternas svar identifieras två faktorer som har betydelse för hur studiehandledningen bedrivs; för det första att värdefull tyst kunskap som finns hos aktörer på modersmålsenheten inte uppmärksammas och inte görs till kollektiv kunskap, för det andra att handledningen (stöttningen) av eleverna inte samordnas, dvs. aktörerna agerar oberoende av varandra. Resultatet visar att det finns en interkulturell kompetens hos studiehandledarna och på modersmålsenheten, som dock inte tycks nå ut till eller vara förankrad på kommunens skolor. På skolorna är det rektorerna för skolenheterna i fråga, som har det yttersta ansvaret för att skapa en fungerande organisation för studiehandledningen på modersmål, och som alltså bör ta ansvar för att denna kompetens når ut till berörda genom att stödja implementeringen av vad det innebär att studiehandleda.

The purpose of this thesis is to highlight how tacit and silenced knowledge appear in various contexts in the nuclear power industry.  Attention is paid primarily to the dilemma that the instructor is faced in the teaching of courses and programs of theoretical and practical nature. Organization and leadership are considered to be important parameters in the education context as well.   The method used is called “the dialogue seminar method”. The empirical material has its foundation in the examples that originates from the dialogue seminar sessions in the masters programme, as well as from previous dialogue seminar series at KSU. From a linguistic perspective, some parts of the text have gone the whole hog out in order to create a greater depth in what is written. Some call it poetry.   The thesis considers that tacit knowledge takes a long time to achieve, but it can be lost quickly.  It also describes various dilemmas associated with knowledge and learning, from both the instructor and the student's perspective. The thesis demonstrates the importance of the three knowledges, namely propositional, procedural and personal knowledge. These three types of knowledges can not be separated. For example, if procedural knowledge is reduced to a minimum, it will affect the other two as well.   Since the aim is to highlight training in the nuclear power industry, the primary goal has not been to achieve any specific results. But what emerges is the importance of an organization or leadership which does not restrict the individual, but affirms thirst for knowledge and desire to do good work. Furthermore, it is needed to create opportunities for “on the job training” and in the continuation of self-development. The thesis also shows the importance of welcoming new employees in a good way as well as how knowledge from a colleague who will retire or quit is conveyed to another employee.   In the nuclear power industry, "operational excellence" refers as something to strive for. But what it means or how it affects instructor’s practice is not defined yet. Excellence can be seen as something that comes from within oneself and cannot come from outside and in. / Syftet med den här uppsatsen är att lyfta upp tyst och tystad kunskap och hur den ter sig i olika sammanhang i kärnkraftsbranschen. I första hand ägnas uppsatsen åt de dilemman som instruktören står inför vid genomförande av kurser och utbildningar av teoretisk och praktisk karaktär. Även organisation och ledarskap beaktas som viktiga parametrar i sammanhanget utbildning. Uppsatsen syftar inte till att ge några entydiga svar och gör inte heller anspråk på att komma med lösningar. I de resonemang som förs kommer emellertid svar och lösningar att beröras. Den metod som använts kallas för dialogseminariemetoden och den har tillämpats fullt ut genom de exempel som används. Det empiriska materialet bottnar i de exemplen som har sitt ursprung från de dialogseminarietillfällen som föregått uppsatsskrivandet i masterutbildningen samt från tidigare dialogseminarieserier. Sett ur ett språkligt perspektiv har svängarna tagits ut en del med syfte att skapa ett större djup i det som skrivs. En del kallar det för poesi. Då uppsatsen i första hand betraktar tyst kunskap kommer det fram att den tar lång tid att erövra, men kan förloras snabbt. Uppsatsen beskriver olika dilemman som hänger ihop med kunskap och kunskapsinhämtning både ur instruktörens samt kursdeltagarens perspektiv. Uppsatsen visar vikten av att de trekunskapstyperna påstående-, färdighets- och förtrogenhetskunskap inte glider ifrån varandra. Om till exempel förtrogenhetskunskapen reduceras till ett minimum kommer det att påverka de andra två kunskapstyperna också.  Då syftet är ett belysa utbildning i kärnkraftsbranschen har målet inte varit primärt att nå några resultat. Men det som framkommer är vikten av att en organisation eller ledarskap inte begränsar individen utan bejakar kunskapstörst och viljan att göra ett bra arbete. Därtill kommer att skapa förutsättningar för verkspraktik och fortsatt egen utveckling. Uppsatsen visar också på vikten av att ta emot nyanställda på ett bra sätt såväl som hur kunskap förmedlas från en kollega som kommer att gå i pension. I branschen nämns "Operational excellence" som något att sträva efter. Men vad det innebär eller hur det påverkar instruktörernas praxis går inte att läsa ut än. Excellence kan ses som något som kommer inifrån en själv och kan inte komma utifrån och in.

Studies bakgrund kan summerat sägas grunda sig i en insikt; att kunskap är en central verksamhetsresurs. Samtidigt visar forskning på att det råder delade meningar om vad kunskap är och hur den ska hanteras, speciellt vid mjukvaruutveckling. Studiens överordnande vetenskapliga syfte är att explorativt undersöka vad kunskap är inom kontexten för mjukvaruutveckling. Det underordnade syftet är att bidra till en begreppsapparat som kan användas av praktiker för att underlätta kommunikationen vid mjukvaruutveckling. För att uppnå syftet med studien har en multipel fallstudie med en kvalitativ forskningsstrategi och ett abduktivt tillvägagångssätt använts. Dessa vägval beror till stor del på en uppfattning om att bäst förståelse och resultat nås genom tolkande och kontinuerligt utvärderande av genomfört arbete. Då kunskap som begrepp beskrivs vara svårt att definiera. Till grund för datainsamlingen ligger semistrukturerade intervjuer, vilka har analyserats genom tematisering och kodning. Studiens resultat visar på att den egenutvecklade teoretiska förståelsemodellen stöds och att kunskap är att betrakta som något subjektivt; en produkt av individers tidigare erfarenheter, lärdomar och handlingar. Hinder för kunskapsspridning går att relatera till: individens attityd och förmåga till att återge och skapa ny kunskap. Möjligheter till kunskapsspridning kan därför främst sägas vara insatser som leder till att den personliga förståelsen underlättas. Vidare visar studiens resultat på att det kan vara lämpligt att utgå från ett praktiskt perspektiv för att studera vad kunskap är. Då kunskap är personligt hållen kan det vara mer fruktbart att studera individers handlingar. Handlingar som är baserade på tidigare erfarenheter och kunskaper.

Jag har skapat ett verktyg för att kunna synliggöra mina egna tysta kunskaper. Under 120 timmar blåste jag en och samma form och sparade allt i en kronologisk ordning. Formen eller glaset blev ett verktyg genom vilket jag sedan kunde studera min kroppsliga inlärning utifrån. Jag ser mitt verk som en processberättande dagbok. Ett utsnitt av ett arbete ur vilket jag sedan kan betrakta min kroppsliga inlärning ur ett nytt perspektiv; genom glaset.

Studien är skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och behandlar kunskapsöverföring inom ideella föreningar. Syftet med studien är att undersöka hur erfarenheter och kunskap uppstår samt förvaltas för att sedan överföras i en organisation. Undersökningen ämnar även identifiera förbättringsåtgärder med hjälp av det resultat som genereras. Studien bygger på en fallstudie, där Stockholms nation i Uppsala har undersöks utifrån hur organisationen hanterar den kunskap som uppstår och finns bland de engagerade. Ett kvalitativt arbetssätt har använts, där intervjuer har gjorts med engagerade på nationen. Informationen har analyserats med hjälp av en teoretisk referensram innehållande teorier om upplärning, olika typer av kunskap, samt förvaltningen av den. I studien framgår det tydligt att den enskilde individens kunskap bygger på learning-by-doing, samt att erfarenheter från tidigare ämbeten på nationen är någonting som används i senare ämbeten. Tre olika typer av överlämningar har identifierats och dessa används beroende på vilket typ av ämbete det är som ska överlåtas. Det ligger dock i ämbetsmannens intresse att bestämma hur omfattande överlämningen blir. Vidare visar det sig att den enskilde individens vilja att vara med och utveckla nationen är en avgörande faktor för hur väl kunskapsöverföringen i organisationen fungerar.

<p>Jag har med mitt examensarbete försökt fånga in och belysa några delar av den tysta lärarkunskapen. Det jag försökt belysa är på vilket sätt tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lärare samt på vilket sätt de kommunicerar med och leder sina elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats närmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal där jag inte eftersträvat likriktning i svaren utan varje lärare har fått berätta om sin vardag på sitt eget sätt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lärarnas berättelser vävs samman med de teorier som varit min utgångspunkt för undersökningen. Under rubriken"Ledarskap"presenteras lärarnas personlighet och elevsyn samt hur de strukturerar klassrumsarbetet. Under rubriken"Kommunikation"presenteras hur lärarna samtala med eleverna, bygger upp ett gott klassrumsklimatet samt vilka normer, regler och ritualer som förekommer. Jag presenterar dessutom lärarnas tankar om fortbildning och egen utveckling. Mina observationer visar att de tre lärarna använder sig av sina olika personligheter i sitt arbete. De är alla tre mycket tydliga och demokratiska ledare som respekterar eleverna och uppmuntrar en öppen kommunikation.</p>

<p>Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien är initierad av Socialstyrelsen och innehåller förutom bidrag till projekten även delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvärdering av projekten.</p><p>Syftet med arbetet är att ge en bild av hur det är att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.</p><p>• Vilka är projektledarna?</p><p>- Hur är deras arbetsklimat?</p><p>- Vilka är deras arbetsuppgifter?</p><p>- Vad driver dem?</p><p>- Hur ser deras stöd ut?</p><p>• Vad ser de som framgångsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?</p><p>• Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?</p><p>• Vilka mervärden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?</p><p>Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Detta är faktorer som i hög grad påverkar hur projekten drivs och därför också villkoren för projektledarna.</p><p>Projektledarna i den här satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de ständigt måste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anställningsform därför ofta är tämligen osäker. Många känner sig ensamma i sitt dagliga arbete, men tycker att arbetet i sig är viktigt och engagerande.</p><p>Det finns en hög kompetens inom organisationerna, i projekten och hos projektledarna. En fara kan vara att tro att ett brinnande engagemang utesluter en hög kompetens.</p><p>Den övergripande studie som denna uppsats bygger på kan vara ett sätt att synliggöra kunskapen, dels för projektledarna själva, men även för andra projekt och andra intresserade.</p>

<p>Denna studie har som syfte att undersöka i vilken mån den tysta kunskap som finns hos varje individ, framvuxen ur ett yrkeskunnande, kan synliggöras och överföras till en annan person när inte förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete finns, utan endast en kortare introduktion till arbetet är möjlig.    </p><p>Konsumentverket omlokaliserades från Stockholm till Karlstad och konsekvenserna av den flytten blev att majoriteten av den erfarna personalen på myndigheten slutade. Kunde den tysta kunskapen då överföras från de anställda som slutade till dem som nyanställdes?</p><p>I centrum för studien står ett antal begrepp som jag relaterar till tyst kunskap. Dessa begrepp är: ”tyst kunskap i arbetslivet”, ”yrkeskunnande”, ”överförande och mottagande av tyst kunskap”, ”synliggörande och utveckling av tyst kunskap” samt ”lärande”. Begreppen återkommer som en röd tråd genom såväl den teoretiska ramen, som genom analys och resultatkapitlet och den sammanfattande diskussionen.</p><p>Michael Polanyi är forskaren som grundade uttrycket ”tacit knowledge”, på svenska översatt till ”tyst kunskap”, och hans forskning är central i mitt teorikapitel. Andra teoretiker som har stor betydelse i min studie är de som följt i Polanyis, eller filosofen Ludwig Wittgensteins, fotspår.</p><p>Jag har valt en kvalitativ metod och intervjuat sex respondenter i min studie. I analys och resultatkapitlet beskrivs respondenternas syn på tyst kunskap relaterat till ovan nämnda begrepp, samt till tidigare forskning om tyst kunskap. Här diskuteras också vad som har gått förlorat och vad som har vunnits i tyst kunskap på myndigheten.</p><p>Ansatsen är huvudsakligen hypotetiskt-deduktiv och studien avslutas med en preliminär verifiering av den ställda hypotesen. Min hypotes är att den tysta kunskap som fanns på myndigheten innan flytten inte kunde överföras, eftersom allt för få anställda följde med och spred samt förankrade kunskapen på den nya verksamhetsorten. </p><p>I min hypotesprövning verifierar jag preliminärt min hypotes. För att den tysta kunskapen ska synliggöras räcker inte en introduktion. Den tysta kunskapen kan varken förankras eller spridas under en så kort tidsperiod.</p>

Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien är initierad av Socialstyrelsen och innehåller förutom bidrag till projekten även delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvärdering av projekten. Syftet med arbetet är att ge en bild av hur det är att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete. • Vilka är projektledarna? - Hur är deras arbetsklimat? - Vilka är deras arbetsuppgifter? - Vad driver dem? - Hur ser deras stöd ut? • Vad ser de som framgångsfaktorer och hinder för förebyggande arbete? • Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt? • Vilka mervärden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete? Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Detta är faktorer som i hög grad påverkar hur projekten drivs och därför också villkoren för projektledarna. Projektledarna i den här satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de ständigt måste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anställningsform därför ofta är tämligen osäker. Många känner sig ensamma i sitt dagliga arbete, men tycker att arbetet i sig är viktigt och engagerande. Det finns en hög kompetens inom organisationerna, i projekten och hos projektledarna. En fara kan vara att tro att ett brinnande engagemang utesluter en hög kompetens. Den övergripande studie som denna uppsats bygger på kan vara ett sätt att synliggöra kunskapen, dels för projektledarna själva, men även för andra projekt och andra intresserade.