Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärares förhållningssätt till och kunskap om sekretess och tystnadsplikt påverkar deras agerande i samband med att barnen ska överlämnas från förskola till förskoleklass. Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer används som metod. Sex förskollärare intervjuas. Intervjumaterialet analyseras utifrån en modell som utarbetats av Gunell Colnerud. Modellen beskriver sex kategorier av normer som har betydelse för lärares agerande i professionella relationer (Colnerud, 1995). Resultatet visar att förskollärarnas positiva inställning till och kunskapsbrist om sekretess och tystnadsplikt leder till stor försiktighet när information om barnen ska överlämnas. Om föräldrarna inte ger sitt samtycke till att informationen får lämnas vidare gör förskollärarna inte det. Att man inte lämnar ut någon information utan föräldrarnas samtycke beror delvis på att man respekterar sekretesslagstiftningen som sådan och att skolan som organisation ingår i det svenska rättsystemet, men också på att man vill skydda sig själv från eventuella juridiska påföljder som ett lagbrott kan resultera i. Förskollärarna har viss kunskap om rådande sekretesslagstiftning, men en hel del missuppfattningar och viss begreppsförvirring råder. Flertalet tror att de aldrig får lämna någon information vidare utan föräldrarnas samtycke, och de andra är så osäkra på vilka uppgifter de får lämna vidare utan föräldrarnas godkännande att ändå inte törs göra det. Förskollärarna uttrycker förståelse för att sekretessreglerna finns till för att skydda föräldrarnas integritet och detta ser de som något i grunden positivt; vilket också bidrar till att de ogärna överlämnar uppgifter om barnen mot föräldrarnas vilja även om de anser att det hade gynnat barnet.

Svenska kyrkans sociala arbete kallas diakoni. Både präster och diakoner kan utföra diakonala uppgifter. I tidigare forskning har präster berörts som utövare av socialt arbete i mindre utsträckning än diakoner. Denna uppsats undersöker prästers uppfattningar om samverkan med socialtjänsten samt hur tystnadsplikten påverkar samverkan. Telefonintervjuer har ägt rum med sex präster i tjänst som antingen kyrkoherde eller komminister i Härnösands stift. Resultatet visar att samtliga präster tycker att samverkan är viktigt och att majoriteten ställer sig positiva till en ökad samverkan. Enigt bland prästerna är att tystnadsplikten är viktig i deras arbete men att den inte utgör ett hinder för samverkan med socialtjänsten. Trots den positiva synen till samverkan och att tystnadsplikten inte utgör ett hinder tycks präster sällan komma i kontakt med socialtjänsten i sitt arbete.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilket förhållningssätt pedagoger har till tystnadsplikt och sekretess på två förskolor. Vi har undersökt om pedagogerna ser sekretessen som ett hinder eller en tillgång och om det kan uppstå några etiska dilemman på grund av tystnadsplikten. Vi har sökt svar på våra frågeställningar genom att göra en kvalitativ undersökning. Som metod har vi valt att använda oss av litteraturstudier och enkäter med öppna frågor till pedagoger verksamma på en kommunal och en fristående förskola. Vårt resultat visar att pedagogerna i studien anser att sekretess och tystnadsplikt är en oerhört viktig del av deras arbete i förskolan. Pedagogerna tyckte att det viktigaste var att tänka på med vem och vad de pratade om samt att värna om barns och föräldrars integritet.

<p>Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilket förhållningssätt pedagoger har till tystnadsplikt och sekretess på två förskolor. Vi har undersökt om pedagogerna ser sekretessen som ett hinder eller en tillgång och om det kan uppstå några etiska dilemman på grund av tystnadsplikten.</p><p>Vi har sökt svar på våra frågeställningar genom att göra en kvalitativ undersökning. Som metod har vi valt att använda oss av litteraturstudier och enkäter med öppna frågor till pedagoger verksamma på en kommunal och en fristående förskola. Vårt resultat visar att pedagogerna i studien anser att sekretess och tystnadsplikt är en oerhört viktig del av deras arbete i förskolan. Pedagogerna tyckte att det viktigaste var att tänka på med vem och vad de pratade om samt att värna om barns och föräldrars integritet.</p>

Background: Media has for a long time been reporting about the audit industry, often focusing on so-called auditing scandals. Economic journalism has grown stronger, the corporations are given more and more power in society and the public interest is increasing. We intend to examine how mass media affects the expectations gap and how the auditing firms operate strengthening the society’s confidence in the industry after mass medial exploitation. We also want to investigate whether the relatively new phenomenon social media is affecting the auditing firms and industry’s external communication, as well as what consequences negative publicity may have for the individual auditor. Aim: The aim of the study is to create an understanding of the audit industry’s relation to the media as well as to describe and analyze how mass media’s coverage is affecting the audit industry, auditing firms as well as the individual auditor. As a result we intend to develop a conceptual understanding of the audit industry’s conduct to mass media criticism and operational approach towards journalists. Methodology: The study began with a pilot study where articles about the auditor from five major newspapers in Sweden were examined. A chart was conducted with the main topic from each article to shed some light on the general description of media mediates of the auditor. The study is conducted with a qualitative approach where five respondents, all with connection in auditing firms or the trade organization FAR, have expressed their opinions on the subject. Most respondents are based in Stockholm, hence the interviews took place over the telephone with one face to face interview as an exception. Results: The risk regarding negative publicity in the mass media can be considered to be the greatest in auditing assignments within the financial sector. Media's reporting contributes to both increasing and closing the expectation gap. A misdirected focus on auditors sometimes occurs in corporate scandals and the investigation takes too long time when an auditor is reported. / Bakgrund: Media har sedan lång tid tillbaka rapporterat kring revisionsbranschen och omskrivna händelser har inte sällan handlat om så kallade revisionsskandaler som uppdagats. Journalistik inom ekonomiområdet har växt sig allt starkare, företagen ges mer makt i samhället och intresset hos allmänheten växer. Vi ämnar bland annat undersöka hur massmedia påverkar förväntningsgapet och hur byråerna anpassar sig för att stärka branschens förtroende efter medial exploatering. Vi vill även undersöka om det relativt nya fenomenet sociala medier påverkar byråernas och branschens externa kommunikation samt vilka konsekvenser det kan medföra för den enskilde revisorn när denne hängs ut under negativa omständigheter i media. Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för revisionsbranschens relation till massmedia samt analysera och beskriva hur branschen, revisionsbolagen och den enskilde revisorn påverkas av massmedial rapportering. Vi vill därmed utveckla en begreppsförståelse för revisionsbranschens förhållande till massmedial kritik och arbete med att bemöta journalister. Metod: Studien har till en början inletts med en förstudie där vi granskat artiklar om revisorn från fem större dagstidningar i Sverige. Artiklarna har sedan sammanställts för att uppmärksamma hur den generella beskrivningen av revisorn ser ut i media. Studien har fortsättningsvis utförts med en kvalitativ metod där fem respondenter, alla med anknytning till revisionsbyråer eller branschorganisationen FAR, har fått uttrycka sina åsikter i ämnet. De flesta respondenter har sin bas i Stockholm, varvid intervjuerna har skett per telefon med undantag för en besöksintervju. Resultat: Risken anträffande negativ publicitet i massmedia kan anses vara störst vid revisionsuppdrag inom finansiell sektor. Massmedias rapportering medverkar både till att öka och minska förväntningsgapet. Ett felriktat fokus på revisorn förekommer vid företagsskandaler och utredningstiderna är för långa när en revisor anmäls.

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke. Syftet är även att försöka analysera situationer, där revisorn hamnat i svåra dilemman i förhållande till sin tystnadsplikt och oberoende. Problemen kommer endast att studeras utifrån revisorns perspektiv.Uppsatsen kännetecknas av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet består av både en litteraturstudie och utförda intervjuer med revisorer. Uppsatsen hänvisar till relevant litteratur, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, Internet och intervjuer. Det här tillvägagångssättet har valts för att skapa en bättre tillförlitlighet till uppsatsen.Revisorns tystnadsplikt sträcker sig väldigt långt och omfattas av all den information som revisorn får tillgång till under revisionsuppdraget. Tystnadsplikten gäller i alla situationer med undantag för brottsmisstankar, Skatteverket, medrevisor, konkursförvaltare och bolagsorganen. Självgranskningshotet och egenintressehotet är några av de svåra situationer som kan hota revisorns oberoende. Revisorn får inte utföra både redovisningsuppdrag och revisionsuppdrag åt samma klient. Vid uppdrag är det viktigt att verkligen hålla isär vilka personer som utför revision och vilka som utför årsredovisning och bokslut, för att oberoendeförhållandet inte ska hotas. Vi tycker det är tveksamt att en medarbetare får utföra redovisning när en revisor från samma revisionsbyrå har till uppgift att granska samma klient. Vi tror att en sådan situation kan inverka på oberoendet. / Uppsatsnivå: D

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke. Syftet är även att försöka analysera situationer, där revisorn hamnat i svåra dilemman i förhållande till sin tystnadsplikt och oberoende. Problemen kommer endast att studeras utifrån revisorns perspektiv.Uppsatsen kännetecknas av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet består av både en litteraturstudie och utförda intervjuer med revisorer. Uppsatsen hänvisar till relevant litteratur, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, Internet och intervjuer. Det här tillvägagångssättet har valts för att skapa en bättre tillförlitlighet till uppsatsen.Revisorns tystnadsplikt sträcker sig väldigt långt och omfattas av all den information som revisorn får tillgång till under revisionsuppdraget. Tystnadsplikten gäller i alla situationer med undantag för brottsmisstankar, Skatteverket, medrevisor, konkursförvaltare och bolagsorganen. Självgranskningshotet och egenintressehotet är några av de svåra situationer som kan hota revisorns oberoende. Revisorn får inte utföra både redovisningsuppdrag och revisionsuppdrag åt samma klient. Vid uppdrag är det viktigt att verkligen hålla isär vilka personer som utför revision och vilka som utför årsredovisning och bokslut, för att oberoendeförhållandet inte ska hotas. Vi tycker det är tveksamt att en medarbetare får utföra redovisning när en revisor från samma revisionsbyrå har till uppgift att granska samma klient. Vi tror att en sådan situation kan inverka på oberoendet. / Uppsatsnivå: D

No description available.

No description available.

För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssäkring av företags ekonomiska situation krävs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, självständig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras på de lagar och normer som finns angående revisorns ansvar samt sammanställning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och Revisorsnämnden.   Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lägga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rådfrågning med kollegor, experter och branschorganisationer är till stor nytta för revisorn.