Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam lärare kommer man med stor sannolikhet undervisa elever med autismspektrumstörning. Denna studie inriktar på just denna funktionsnedsättning och hur lärare kan arbeta pedagogiskt för att stödja dessa elever. Syftet är därmed att undersöka lärarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumstörning. Studien grundar sig på tre olika teman som är kopplade till studiens frågeställning. Dessa teman handlar om lärarens tidigare erfarenheter, den anpassade undervisningen och samt övriga klasskamrater. Studien har intervju som metod. Den består av fyra respondenter som har olika bakgrund och utbildning. Studien utgår i från ett sociokulturellt perspektiv i analysdelen. Kortfattat visar studiens resultat att trots olika bakgrund, utbildning och erfarenheter anpassar lärarna undervisningen på ett liknande sätt. De har ett gemensamt synsätt och en positiv attityd för elever med autismspektrumstörning. Slutsatsen är att det sker en anpassad undervisning i klassrummet och att övriga elever påverkas positivt av den anpassade undervisningen. Nyckelord: Pedagogik, anpassad undervisning, autismspektrumstörning, intervju, lärarperspektiv

Detta arbete handlar om bakomliggande faktorer för framgångsrik kompetensutveckling av lärare inom naturvetenskap. Det är en litteraturstudie av tidigare forskning inom området. Syftet med studien är att kritiskt granska vad tidigare studier belyser som viktiga faktorer vid framgångsrik kompetensutveckling och sammanställa dem för att visa på överlappningar och särskiljande drag mellan dem. Metoden som använts är sammanställning samt analys av tidigare publicerad forskning i relation till skollag och övrig relevant litteratur inom området.   Resultaten visar på sex olika framgångsrika metoder för kompetensutveckling av lärare inom naturvetenskap. Genom en vidare analys framträder fem faktorer som verkar för att de sex metoderna ger framgångsrik kompetensutveckling. Dessa är, utan inbördes ordning: Deltagarnas inställning, antal timmar avsatta för kompetensutveckling, möjlighet till reflektion, möjlighet till kollegialt lärande samt anpassning efter faktiska behov. Resultaten diskuteras sedan ur ett kritiskt perspektiv i relation till ämnet, det ges även förslag till vidare forskning inom området. Studiens slutsats är att huruvida kompetensutveckling blir framgångsrik till stor del beror på i vilken mån de fem faktorerna uppfyllts. Av dessa fem är reflektion den faktor som har störst påverkan, men det återstår att undersöka reflektionens inre liv och de olika processer som uppstår.

Syftet med denna är att undersöka vilken uppfattning utbildade lärare i årskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillämpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi använt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering är tidskrävande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen är att lärare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svårt att tillämpa en individanpassad undervisning för varje individ på grund av flera olika aspekter.

Den här uppsatsen är en litteraturstudie vars syfte är att ge en inblick i läroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna behandlar hur mycket och på vilket sätt läroboken används i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skäl som lyfts fram i litteraturen för att använda lärobokstyrd undervisning. Resultatet visar att lärobokstyrd undervisning är mycket vanlig undervisningsmetod som används i matematikundervisningen i grundskolan. Läroboken används för att enkelt kunna nivågruppera eleverna, för att underlätta för lärarens planering, som en lärare, som en garanti att läro- och kursplanens mål uppnås, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta självständigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för läroboksstyrd undervisning är att den undervisningsformen har en tradition, är tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lärare samt att matematikämnet är hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lärobokstyrd undervisning är att den ger undervisningen struktur, läroboken innehåller differentierade uppgifter samt är en idéspridare för nya metoder. Uppsatsens resultat visar flera fördelar med läroboksstyrd undervisning. Det råder dock tveksamheter om hur läroboken används i undervisningen och ett av argumenten för läroboksstyrd undervisning vilket diskuteras. Det visar sig att läraren behöver ett kritiskt förhållningssätt till den här undervisningsformen.

Syftet med den här fallstudien var att få en insikt i hur lärare uppfattar införandet av iPads i skolan samt hur lärare tänker kring undervisning utifrån iPads. Fokus har legat på elevernas utveckling av skrivförmågan genom att det har undersökts på vilket sätt elever använder iPads i skrivandet och hur lärarna stöttar eleverna i användandet. I studien togs det ett lärarperspektiv eftersom vad lärare kan göra för att främja elevernas skrivutveckling är viktigt. I de flesta studier som presenteras i forskningsöversikten påpekas det hur viktigt lärarens roll är för elevers utveckling, och att det inte är de tekniska hjälpmedlen som ensamma utvecklar eleverna. För att få svar på frågeställningarna har det i studien utförts en observation med efterföljande intervju. Resultatet från de båda metoderna har sedan ställts mot forskning inom området för att få fram att det studerade fallet stämmer överens med forskningen med vissa avvikelser. Likheter mellan tidigare forskning och den här studien är bland annat hur man arbetar med en dator till varje elev, en satsning som många kommuner nu gör. Också att använda sig av skrivarpar vilket stämmer överens med det sociokulturella perspektivet, att elever lär med och av varandra. Lärarna låter även eleverna vänta med handskrivning till årskurs två vilket pedagogiska erfarenheter förespråkar. Skillnaderna som sågs var bland annat kring negativa effekter som forskning har kommit fram till men som inte de lärare i studien har upplevt, så som upplevelse av stress samt att lärarnas arbetstid inte räckte till

Bakgrund Vid inflammatorisk tarmsjukdom, ulcerös kolit, Crohns sjukdom och kolorektal cancer kan det bli aktuellt att patienten får en stomi. För den drabbade individen kan ofta en stomioperation leda till förändrad kroppsuppfattning och negativ inställning till sitt utseende. Både det psykiska och det fysiska välbefinnandet påverkas av att ha stomi. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att göra patienten trygg och ge en bra vårdkvalitet.  Syfte  Syftet var att beskriva hur undervisning och stöd bäst kan ges av sjuksköterskan till patienter i samband med stomioperation utifrån patientens perspektiv.  Metod  För att besvara syftet valdes en litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes via databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed, både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i studien.  Resultat  Resultatet från artiklarna sammanställdes och presenterades i tre teman: Patientens upplevelse av stöd vid stomioperation, patientutbildningar vid stomioperation samt Sjuksköterskans roll i stomiutbildning. Studien visade att de flesta stomipatienter är nöjda med den vård de får i samband med operationen men mindre nöjda med den pre- och postoperativa informationen. En kombination av sjuksköterskans kunskaper och färdigheter är nödvändigt för att ge lämplig information och stöd till patienterna.  Slutsats  Utförlig information, stöd och rådgivning är viktiga faktorer som påverkar patientens välmående i samband med stomioperation. I denna litteraturstudie har det framkommit att stomipatienter är i behov av praktisk information för att själva hantera stomin. Sjuksköterskans ansvar är att hjälpa patienterna att förstå sin nya livssituation och kunna hantera sin egenvård på ett bra sätt. Sjuksköterskan bör inte koncentera sig enbart på fysiska symptom, utan måste också se patientens tillvaro som en helhet. Utförlig information, stöd och rådgivning är viktiga faktorer som påverkar patienternas välmående vid en stomioperation.

Begreppet area har visat sig vara svårt att förstå. I de högre åldrarna visar eleverna bristande kunskaper om begreppet i olika mätningar, nationella som internationella. Den här studiens syfte var att ta reda på hur begreppet area behandlas på lågstadiet. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av både lärare och elever på en lågstadieskola i södra Sverige. Resultatet visar att undervisningen om area börjar redan i årskurs 1 och lärarnas mål är att eleverna ska få en känsla för vad area innebär. Undervisningen utgår från matematikboken vars vanligaste mätmetod är ett rutnät av kvadrater. Eleverna utgår i första hand från sin förmåga att uppskatta en figurs storlek men använder sig även av olika mätverktyg, då främst rutnät. Undervisningen skulle kunna utökas med mer laborativa material och undersökande arbetsmetoder för att ge eleverna bättre förutsättningar att bygga upp sin rumsuppfattningsförmåga.

Decimaltal uppfattas som ett komplicerat ämne, både för lärare och elever. Syftet med uppsatsen är att svara på frågan hur verksamma lärare arbetar med decimaltal i sin undervisning i årskurs 5. Uppsatsen är baserad på tre frågor gällande undervisningen om decimaltal. För att svara på frågorna är arbetet lutat mot teorier som handlar om olika matematiska aspekter kopplat till decimaltal. De metoder som använts för insamlande av data i denna kvalitativa studie är genom observationer av undervisning och lärarintervjuer. Med hjälp av teorierna och insamlade data kan vi läsa i resultatet om lärarnas uppfattningar om undervisning av decimaltal. De intervjuade lärarna påtalar att elever att elever har svårigheter med att förstå hur heltal och decimaltal fungerar.

Undersökningens syfte är att studera video som inslag på matematiklektioner genom att titta på elevers kunskapsutveckling, åsikter och lärares åsikter. En video om Pythagoras sats har producerats och visats i klassrummet och det har sedan gjorts diagnostiska prov i experiment- och en kontrollgrupper. Det har även gjorts en elevenkät och lärarintervju.  Resultatet visade att eleverna var ganska positiva till video men att filmen inte hjälpte något märkbart. Lärarna ansåg det vara svårt att få in video i matematiken eftersom det går så fort. Slutsatsen är att video kan användas som tillsats till undervisningen ibland, men inte som ensam ersättning till annan undervisning.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren förhåller sig till individualisering i matematikundervisning. Utifrån detta syfte formulerades frågeställningar angående hur lärarna uppfattar vad individualiserad undervisningen innebär och hur man uppnår individualisering inom ämnet matematik samt vilka faktorer som påverkar individualiseringen. Vår studie baseras på intervjuer av lärare i de tidiga skolåren. Materialet analyserades utifrån antagna teoretiska utgångspunkter, ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivet. Resultatet indikerar på att individualisering är ett mångskiftande begrepp som kan definieras på olika sätt, och har generaliserats till att gälla mötet med elevers olika kunskapsnivå och inlärningssätt i undervisningen. Av resultatet har det framkommit en variation mellan hur lärarna genomför individualisering i undervisningen, genom nivågrupperingar, laborativt arbetsätt, utematematik, olika läxor, uppgifter och matematikböcker och genom gruppkonstellationer, utifrån den nivå eleverna befinner sig på. Många är de ramfaktorer som påverkar den individualiserade undervisningen, både som möjligheter och hinder, av vilka några anses som påverkningsbara av lärarna. En slutsats är, att tidstillgången är en av de faktorer som främst påverkar möjligheterna till individualisering.