Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Metoden för studien består av att granska utvalda vetenskapligt granskade artiklar samt en doktorsavhandling, för att söka svar på studiens forskningsfrågor. Studiens syfte är att klargöra vad tidigare forskning inom området ämnesintegrering beskriver för verkningar på skolverksamhet, med en tolkning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I denna studie undersöks vilka verkningar som beskrivs vid ämnesintegrerade arbetssätt, för såväl elevers kunskapskvaliteter som skolverksamheten. För att bringa ytterligare klarhet inom området undersöks även den efterfrågan som beskrivs för ett mer ämnesintegrerat arbetssätt från såväl samhället som skolverksamheten. I resultatdelen beskrivs metoder som använts vid ämnesintegrerande och ämnesöverskridande projekt i skolverksamhet. Det beskrivs även nackdelar och fördelar som beskrivs vid ämnesintegrerande arbeten i skolverksamheten. För att göra studiens resultatdel mer lättförstålig är denna tematiserad under rubriker inspirerade utifrån studiens syfte.

Aim: The purpose of this study is to, referring to Shulman’s pedagogical content knowledge theory (PCK), examine how selected Physical Education teachers, educated in GIH and with a maximum of two years' work in upper secondary school, pursue their education in training theory. Moreover, another purpose is to examine how their education at GIH has prepared them for teaching in this subsection.   Questions to be answered:• What are teachers' attitudes to training methods as part of physical education and health in upper secondary school?• In what way, referring to PCK-theory, are teachers working with training theory?•In what way do the teachers think that their education at GIH has contributed to their teaching in training theory, referring to the pedagogical content knowledge theory?Method: The study has a qualitative approach and study design consisting of five semi-structured interviews with teachers working with Physical Education in upper secondary school. The selection was made considering that all teachers have been educated at GIH and had a maximum of two years working experience. The interviews were conducted in each teacher's school, in a private room and were recorded with a dictaphone. All interviews were transcribed.Results: All five teachers are teaching training theory in the gym and in the classroom. They perceive the moment as an important part of the subject, both from a curriculum perspective, as well as from a personal conviction of the effect on students' health in a lifelong perspective. The teachers teaching method is virtually the same on the basis of teaching lectern in the form of PowerPoint. The teachers feel that they have entrenched themselves enough pedagogical content knowledge in order to conduct adequate teaching of training theory, with the exception of knowledge about alternative methods and available textbook literature. The teachers say they have been provided with a sufficient content knowledge from GIH but that the teaching of how knowledge can be passed on to students has been nonexistent. Conclusion: When it comes to the education at GIH, we can draw the conclusion that Sweden's top university for sport and health has some problems when it comes to education in training theory. The teachers feel well prepared factually, but the pedagogical content knowledge (PCK) is virtually nonexistent when they start working. Teachers solve this by taking the help of experienced colleagues while they continually develop their teaching based on personal experience. They feel, therefore, that they possess enough PCK to implement their education in a good way. However, there are some dangers with this. There is a risk when the teachers come out to the schools that there aren’t any colleagues that will be able to help them. In addition, the risk is imminent that pupils, taught by teachers working directly after their education, may suffer from an inadequate education. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån Shulmans pedagogiska ämneskunskapsteori (PCK) undersöka hur idrottslärare, utbildade på GIH med maximalt två års arbete på gymnasiet, bedriver sin undervisning i momentet träningslära. Vidare har ett syfte varit att utifrån deras pedagogiska ämneskunskaper undersöka hur deras utbildning på GIH har förberett dem för undervisning i detta moment.   Frågeställningar: Vad är lärarnas inställning till träningslära som en del av ämnet Idrott och hälsa i gymnasieskolan? På vilket sätt, utifrån PCK-teorin, arbetar lärarna med momentet träningslära? Hur upplever lärarna att utbildningen på GIH har bidragit till deras undervisning i träningslära utifrån ett kunskapspedagogsikt perspektiv?   Metod: Studien har en kvalitativ ansats och studiedesignen bestod av fem halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetar med Idrott & Hälsa på gymnasiet. Urvalet gjordes mot bakgrund av att samtliga lärare har fått sin utbildning på GIH samt maximalt varit ute i arbetslivet i 2 år. Intervjuerna genomfördes på respektive lärares skola i ett avskilt rum och bandades med diktafon. Samtliga intervjuer transkriberades.   Resultat: Samtliga fem lärare undervisar i träningslära både i idrottshallen men också i klassrummet. De uppfattar momentet som en viktig del av ämnet, både utifrån ett kursplansperspektiv såväl som en personlig övertygelse om momentets inverkan på elevernas hälsa i ett livslångt perspektiv. Lärarnas undervisning ser i stort sett likadan ut med utgångspunkt i katederundervisning i form av PowerPoint. Lärarna upplever att de har tillförskansat sig tillräckligt med pedagogisk ämneskunskap för att kunna bedriva adekvat undervisning i momentet, undantaget kunskap om alternativa metoder samt tillgänglig lärobokslitteratur. Lärarna uppger att de har försetts med en tillräcklig faktakunskap från GIH i ämnet men att undervisningen kring hur kunskapen kan föras vidare till eleverna har varit obefintlig.  Slutsats: När det kommer till utbildningen på GIH kan vi dra slutsatsen att Sveriges kanske främsta högskola inom Idrott och hälsa dras med vissa problem när det gäller den pedagogiska dimensionen i utbildningen i träningslära. Lärarna känner sig väl förberedda faktamässigt men den pedagogiska ämneskunskapen (PCK) är i stort sätt obefintlig när de kommer ut i arbetslivet. Lärarna löser detta genom att ta hjälp av erfarna kollegor samtidigt som de hela tiden utvecklar sin undervisning utifrån egna erfarenheter. De upplever därför i nuläget att de besitter tillräckligt med PCK för att kunna bedriva sin undervisning på ett bra sätt. Det finns dock en del faror med detta. Risken finns att man som lärare kommer ut till en skola utan kollegor att ta hjälp av. Dessutom är risken överhängande att eleverna som lärarna har direkt efter sin utbildning kan bli lidande av en bristfällig undervisning.

Studiens övergripande syfte var att få kunskap om på vilket sätt tydlig och ömsesidig undervisning kan utveckla elevers förmåga att använda förståelsestrategier vid lärarens högläsning i förskoleklass. Syftet var dessutom att, genom att studera det en loggbok berättar, nå en förståelse för vad i ett undervisningssammanhang som medverkar till elevernas utveckling. Arbetet hade således fokus på två plan. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var studiens syfte av en förebyggande karaktär. Genom att undervisningen gjordes tydlig eftersträvades att medvetandegöra eleverna om förståelsestrategier i syfte att förbereda för kommande läsförståelse. En kärnfråga i loggbokens berättelse var balansen mellan att å ena sidan visa ett på förväg bestämt innehåll och å andra sidan eftersträva det ömsesidiga samt ta utgångspunkt i elevernas erfarenheter. Vid 7 undervisningstillfällen i grupper om 6-11 elever från en förskoleklass tränades förståelsestrategier inför högläsning såsom att utifrån berättelsers titlar och bilder ställa frågor och förutsäga handlingen. Genom att jämföra de förutsägelser och frågor eleverna ställde vid korta intervjuer före och efter undervisningsinsatsen studerades elevernas utveckling. En utveckling kan möjligen anas men det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån resultatet då studien är liten och mätmetoden osäker. Utifrån det sammanlagda resultatet av elevernas lärande och vad loggboken berättar gjordes en tolkning av undervisningssammanhanget. Studiens två delar kan sägas spegla och komplettera varandra. Loggboken berättar att delaktigheten och ömsesidigheten ökade efterhand när undervisningen gav utrymme för det vilket skulle kunna tyda på att studien var tidsmässigt kort och att strategiundervisning och förståelsearbete torde gynnas av ett mer långsiktigt arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnaden mellan två undervisningsformer, dessa undervisningsformer är lärstilsanpassad undervisning och traditionell undervisning. Undervisningsformerna ställs mot varandra i form av verktyg och hur eleverna upplever att någon av formerna är mer givande för dem samt om någon av undervisningsformerna ger en ökad elevaktivitet. För att följa läroplanen för individanpassning så belyser vi även denna fråga. Våra frågeställningar är:   Ger någon av undervisningsformerna, lärstilsanpassad respektive traditionell undervisning i historia 1b ett bättre resultat? Anser eleverna att det är någon skillnad mellan de olika undervisningsformerna lärstilsanpassad respektive traditionell undervisning?Upplever eleverna att verktygen och informationen varit mer givande i någon av undervisningsformerna? Upplever eleverna att de har fått tillfälle att visa sina kunskaper samt tagit eget ansvar för att uppnå betygsmålen? Är det någon undervisningsform som eleverna föredrar för att kunna ta till sig kunskapen som förmedlats? Leder någon av undervisningsmetoderna till mer elevaktivitet? Är någon av undervisningsmetoderna mer individanpassad?   För att få svar på dessa frågeställningar vände vi oss till CVL-Sandviken och fick tillfälle att utföra studien där. Eftersom CVL-Sandviken profilerar sig med lärstilar och lärstilsteori skapad av Rita Dunn och Kenneth Dunn samt Lena Boström föll det naturligt att vi använde oss av samma teori för att skapa vårt lärstilsmoment. Teorierna säger att om man som lärare anpassar sig till elevernas lärstilar så kommer deras resultat att bli bättre. Det är inte bara positiv forskning som finns om lärstilar utan även kritisk forskning. Vårt fokus när det gäller kritik ligger på två artiklar: Learning styles, Concepts and Evidence och The Myths of Learning Styles. Artiklarna fokuserar till att människor enligt psykologin inte har olika sätt att lära sig utan att man bör fokusera på vilket arbetssätt som är bäst för att nå målet. Det vill säga att välja arbetssättet efter ämnet man ska lära sig. Även att anledningen till att eleven lär sig hör ihop mer med intresse, förmågor och bakgrundskunskaper.   Sammanfattningsvis så visar våra resultat på att om eleven är i centrum så är den mer aktiv samt visar en större vilja att lära sig. Lärstilar är en genväg för att som lärare nå fram till eleven men kanske inte är en självklar pedagogisk utgångspunkt som är den bästa för elevens lärande.

Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning. De slutsatser som jag då kan dra är att tematisk undervisning är gynnsamt på grund av att olika ämnen integreras inom temat och då bildar en helhet för eleven. Den är också gynnsam på grund av den erfarenhetspedagogiska riktningen den tematiska undervisningen ofta antar.

Elever på yrkesprogram tenderar att ha lägre kunskap och motivation inom akademiska ämnen som t.ex. samhällskunskap än övriga nationella gymnasieprogram. Det finns flera orsaker till detta. Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stark påverkan bland annat då eleverna tenderar att välja gymnasieprogram efter sin livssituation. Vidare finns det en oförståelse bland yrkeselever till varför de behöver läsa akademiska ämnen. Samtidigt har även skolorna ett stort ansvar i form av att de inte anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar. Elevernas intressen tas inte i beaktande och istället är det lärarnas agenda som tenderar att styra undervisningen. Istället förenklas undervisningen till en låg nivå som inte är utmanande. En av de övergripande faktorerna till ovanstående punkter är den dikotomi som existerar mellan teori och praktik. Varken elever eller lärare tror att eleverna klarar av en hög undervisningsnivå inom akademiska ämnen eftersom de är mer ”praktiskt lagda”. Därmed kan inte eleverna motiveras till studierna.Uppsatsens syfte är att undersöka vad som påverkar motivationen hos elever på yrkesprogram i samhällskunskap samt finna framgångsrika undervisningsmetoder som ökar densamma. Genom kvalitativa litteraturstudier har vi analyserat aktuell forskning på området. Vi kan konstatera att forskningsfältet är för litet för att kunna dra några generella slutsatser av undersökningen. Dock visar resultatet en tendens till att vissa metoder kan vara mer användbara än andra. Med hjälp av deliberativa samtal eller infärgning ökar elevernas delaktighet i klassrummet och lektionsinnehållet anpassas till elevernas preferenser. Genom QtA-metoden ökar elevernas läsförståelse och därmed också elevernas behållning av texterna – vilket i sig har betydelse för motivationen.

Syftet med denna studie är att undersöka fyra lärares syn på varför de tror att den traditionella undervisningen i matematik är så vanlig i Sverige samt vilka hinder de anser att det finns för att kunna bedriva annan typ av undervisning. Jag har använt semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i årskurserna F-3 som undervisar i matematik. Resultatet visar att på grund av brist på tid, intresse och pengar så är det många som använder sig av det läromedel skolan köper in och i detta tillämpar en traditionell undervisning.

Syftet med denna studie är att ge kunskap omkring läromedelsövningars genomförande genom att kategorisera dem som färdighetsinriktade eller funktionaliserade. Färdighetsinriktade övningar utvecklar elevernas språk och övar upp deras färdigheter. Funktionaliserade övningar låter eleverna använda sina förvärvade färdigheter i ett konkret sammanhang, till exempel genom att skriva en text. Som teoretisk utgångspunkt till denna studie användes två av de didaktiska frågorna; vad och hur. Dessa frågor utgjorde grunden för studiens frågeställningar, och användes i analysen för att besvara dem. De övningar som har analyserats är hämtade ur fem läromedel för svenska årskurs 1 och är kopplade till fem olika områden rörande innehållsord. Dessa områden är sammansatta ord, en och ett, motsatsord, rimord och synonymer. Då läromedel ligger till grund för analysen, har en kvalitativ läromedelsanalys gjorts. Resultatet visade att färdighetsinriktade övningar är dominerande och funktionaliserade övningar är mindre vanliga, kopplat till de områden som analyserats i denna studie. Resultatet visade även att de nyare läromedlen har en tendens att innehålla fler funktionaliserade övningar än de äldre, med ett undantag. Då det visade sig att läromedlen skiljer sig åt på flera punkter, pekar det mot att även undervisningen kommer att skilja sig åt. Undervisningen kommer därmed se annorlunda ut i olika klassrum, beroende på vilket läromedel som används.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka lärarens användning av multimodalt arbetssätt i matematikundervisningen. För att komma fram till resultaten i studien har vi utfört observationer och intervjuer med fyra stycken mellanstadielärare samt läst och tolkat tidigare forskning och litteratur i ämnet. Genom vår studie har det framkommit från samtliga av våra respondenter att det både finns möjligheter och hinder med multimodalundervisning. Det har även visat sig att de flesta lärare i studien vill arbeta varierat eftersom det är lustfyllt och ökar motivationen hos många av eleverna.