Denna uppsats har sitt fokus på evidens i klassrummet där samhällskunskap är ämnet. Evidens är ett begrepp som har blivit centralt när det diskuteras skolutveckling. Evidensbaserad undervisning innebär systematiserade metoder som är vetenskapligt prövade. Skolans praktik är ytterst komplex där läraren troligen behöver agera med stor skicklighet för att hantera olika oväntade situationer som inträffar. Evidensbaserad undervisning är baserad på naturvetenskaplig kunskapssyn medans samhällskunskapen är baserad på människans komplexitet. Problematiken med två olika kunskapssyner mynnar ut i att jag ställer samhällskunskapen i relation till evidensbegreppen, evidensbaserad samt informerad undervisning. Metoderna som används är kvalitativ metod som inkluderar intervju och observationer i klassrummet. Jag har haft ett systematiskt tillvägagångssätt vid tolkning av det empiriska material, vilket är tematisk analys. Genomgående visar observationerna på samtal och dialog som visar på dynamiken i klassrummet. I intervjun framträder läroplanen som central del i undervisningen samt en viss osäkerhet kring evidens begreppet. Vilket det empiriska materialet visar på. Resultatet mynnas ut i att förstå hur en evidensbaserad undervisning står i relation till samhällskunskapen samt vilka konsekvenser en evidensbaserad undervisning tycks ha i samhällskunskap. Jag argumenterar för behovet av att anpassa evidens begreppet och dess praktisering till ämnet, i detta fall samhällskunskapens mång och tvetydighet i klassrummet. En av slutsatserna är att evidensbaserad undervisning bör diskuteras vidare. Då mitt empiriska material varit tunt, borde forskning fokusera på att studera relationen mellan en evidensbaserad undervisning och samhällskunskap.

Syftet med undersökningen var att belysa gymnasieelevers uppfattningar om ämnesintegrerad undervisning och om arbetssättet gynnar dem eller inte. Metoden som användes var en kvalitativ metod som bestod av ett antal intervjuer. Resultatet visade att eleverna uppfattade arbetssättet som mycket positivt och att det främjade deras motivation i skolan. Eleverna tyckte också att arbetssättet gav dem mer frihet och ansvar. Arbetssättet skapade även en god stämning på skolan mellan elever och lärare. Slutsatsen av det hela var att eleverna tyckte att detta arbetssätt passade dem och främjade deras motivation men att det kanske inte passar alla då arbetssättet kräver mycket eget ansvar och disciplin.

<p>Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmänhet, på ett ämnesöverskridande tematiskt arbetssätt. Vi har också som syfte att se skillnader på vårt sätt att arbeta jämfört med försöksskolans lärare. För att få reda på det så kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att säga i ämnet. Metoden vi använder för att svara på syftet är aktionsforskning där bl.a. undervisningsförsök och intervjuer är de viktigaste delarna. I undervisningsförsöken kommer vi att se på de olika sätt på vilket man kan arbeta kring dilemmasagor som ingång till tematiskt undervisning, samt att vi intervjuar lärarna om deras arbetssätt när det gäller att använda skönlitteratur i undervisningen, både traditionellt och på ett ämnesöverskridande sätt. Det vi kom fram till var att det är väldigt givande att arbeta tematiskt, både för lärare och för elever. Eleverna var entusiastiska och vi fick för den begränsade tiden, ett tillfredställande kunskapsresultat. Vi fick också reda på att lärarna på vår försöksskola redan arbetade ämnesövergripande men att de skulle vilja göra det mer. Vi hoppas att vårt arbete kunde verka inspirerande för lärarna.</p>

<p>The purpose of this study is to investigate if students with CLIL-education (Content and Language Integrated Learning) in Sweden receive an extended knowledge of English compared to students with traditional education. I have conducted this study by comparing the results from national tests in the English A-course and the English B-course performed by both students with CLIL-education and those with traditional education. The result of my study shows that the students with CLIL-education manage to reach a higher score on the tests than the pupils with traditional education both in the A-course and in the B-course. However, both groups reduced their result equally from the test in the A-course to the test in the B-course. There are several potential reasons for this development, but on the basis of my analysis of other research carried out in the field, I suggest the following three reasons: the students with CLIL-education talk less during the lessons, they have a greater amount of teacher supervised lessons and work a lot on their own.</p><p> </p>

<p>Syftet med vårt examensarbete var att inhämta kunskap kring samt jämföra de olika organisa­tions­formerna åldersblandad och åldersindelad undervisning i år 1-3, med fo­kus på lärar- och led­ningsperspektiv. Våra frågeställningar löd: Vilka för- respek­ti­ve nack­delar finns med åldersblandad undervisning? Vilka för- respektive nackdelar finns med åldersindelad undervisning? Vad, vilka motiv, styr skolans val av organisa­tions­form? Samt vilka konsekvenser leder åldersblandad res­­pek­­tive ål­ders­indelad un­dervisning till för lärarrollen? Vår undersökning grundar sig i en fall­studie av två sko­lor, en F-6 skola i ett mindre samhälle samt en F-3 skola i en mellanstor stad, belägna i två intilliggande län i Mellansverige. Kvali­ta­tiva intervjuer använts som metod. Två rektorer samt nio lärare har inter­vjuats. Resultatet vi­sa­de att det finns en rad olika för- och nackdelar med de båda orga­nisa­tionsformerna, åldersblandad och ålders­in­delad undervisning. Resultatet visade även att det är eko­no­­mi, sviktande elevantal, pe­dagogiska skäl samt konkurrens från andra skolor som styr skolans val av organi­sationsform. Det framkom även att det är skillnader i lära­rens arbetssituation när man jämför de båda organisationsformerna med varandra.</p>

<p>Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning. De slutsatser som jag då kan dra är att tematisk undervisning är gynnsamt på grund av att olika ämnen integreras inom temat och då bildar en helhet för eleven. Den är också gynnsam på grund av den erfarenhetspedagogiska riktningen den tematiska undervisningen ofta antar.</p>

Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmänhet, på ett ämnesöverskridande tematiskt arbetssätt. Vi har också som syfte att se skillnader på vårt sätt att arbeta jämfört med försöksskolans lärare. För att få reda på det så kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att säga i ämnet. Metoden vi använder för att svara på syftet är aktionsforskning där bl.a. undervisningsförsök och intervjuer är de viktigaste delarna. I undervisningsförsöken kommer vi att se på de olika sätt på vilket man kan arbeta kring dilemmasagor som ingång till tematiskt undervisning, samt att vi intervjuar lärarna om deras arbetssätt när det gäller att använda skönlitteratur i undervisningen, både traditionellt och på ett ämnesöverskridande sätt. Det vi kom fram till var att det är väldigt givande att arbeta tematiskt, både för lärare och för elever. Eleverna var entusiastiska och vi fick för den begränsade tiden, ett tillfredställande kunskapsresultat. Vi fick också reda på att lärarna på vår försöksskola redan arbetade ämnesövergripande men att de skulle vilja göra det mer. Vi hoppas att vårt arbete kunde verka inspirerande för lärarna.

The purpose of this study is to investigate if students with CLIL-education (Content and Language Integrated Learning) in Sweden receive an extended knowledge of English compared to students with traditional education. I have conducted this study by comparing the results from national tests in the English A-course and the English B-course performed by both students with CLIL-education and those with traditional education. The result of my study shows that the students with CLIL-education manage to reach a higher score on the tests than the pupils with traditional education both in the A-course and in the B-course. However, both groups reduced their result equally from the test in the A-course to the test in the B-course. There are several potential reasons for this development, but on the basis of my analysis of other research carried out in the field, I suggest the following three reasons: the students with CLIL-education talk less during the lessons, they have a greater amount of teacher supervised lessons and work a lot on their own.

Syftet med vårt examensarbete var att inhämta kunskap kring samt jämföra de olika organisa­tions­formerna åldersblandad och åldersindelad undervisning i år 1-3, med fo­kus på lärar- och led­ningsperspektiv. Våra frågeställningar löd: Vilka för- respek­ti­ve nack­delar finns med åldersblandad undervisning? Vilka för- respektive nackdelar finns med åldersindelad undervisning? Vad, vilka motiv, styr skolans val av organisa­tions­form? Samt vilka konsekvenser leder åldersblandad res­­pek­­tive ål­ders­indelad un­dervisning till för lärarrollen? Vår undersökning grundar sig i en fall­studie av två sko­lor, en F-6 skola i ett mindre samhälle samt en F-3 skola i en mellanstor stad, belägna i två intilliggande län i Mellansverige. Kvali­ta­tiva intervjuer använts som metod. Två rektorer samt nio lärare har inter­vjuats. Resultatet vi­sa­de att det finns en rad olika för- och nackdelar med de båda orga­nisa­tionsformerna, åldersblandad och ålders­in­delad undervisning. Resultatet visade även att det är eko­no­­mi, sviktande elevantal, pe­dagogiska skäl samt konkurrens från andra skolor som styr skolans val av organi­sationsform. Det framkom även att det är skillnader i lära­rens arbetssituation när man jämför de båda organisationsformerna med varandra.

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv på undervisningen låta eleverna utveckla egna förhållningssätt både till närmiljö men även i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa på hur samhället och vi själva kan utvecklas för att skapa en hållbar utveckling (Lgr 11). Utifrån denna formulering är syftet för uppsatsen att undersöka lärare tänker kring undervisning om hållbar utveckling.Det empiriska material som använts för att nå syftet har tagit fram med hjälp av kvalitativa intervjuer. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgångspunkt i våra frågeställningar och därifrån olika kategorier i vilka lärarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat våra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i ämnet.Vi intervjuade åtta låg- och mellanstadielärare på sex olika stora skolor. Vår analys har visat att när lärare talar om begreppet hållbar utveckling finns ett brett fokus på kommande generationer samt ett globalt perspektiv men detta smalnar in när de talar om vad de gör praktiskt i undervisningen där det mest handlar om miljön, så som kompostering och resurssparande. Vidare visar analysen att lärarnas motiv till, samt metod och innehåll när det kommer till arbetet med hållbar utveckling är nära sammankopplat med den miljöundervisningstradition som kallas för normerande. Detta innebär att lärarna i många fall vill ge eleverna ett specifikt tänk om miljöfrågor.Nyckelord: