Denna studie har fokus på planerad undervisning utomhus i förskolan. Syftet med studien var även att synliggöra vilken betydelse platsen för en undervisningssituation tycks ha i förskollärares planering för undervisning utomhus. Metoden är kvalitativ och består av semistrukturerade intervjuer av fyra verksamma förskollärare och ur en fenomenologisk ansats. Där förskollärares erfarenheter och upplevelser av fenomenet undervisning utomhus varit i fokus.Målet med studien är att skapa ny förståelse för hur planerad undervisning utomhus i förskolan kan konstrueras. Resultatet visar att förskollärare anser att platsen utomhus har betydelse och påverkar för var undervisningen planeras att genomföras i förskolans kontext. Förskolegården anses även vara en plats där förskollärare kan observera vad barnen gör och finner intressant till senare undervisningssyfte. Skog och närområde anses av förskollärare vara en plats där de planerar för och genomför undervisning och som kopplas till pågående tema- och projektarbete. I skogen anser förskollärarna att barn får erfara naturen, rörelse, upplevelser och upptäckter som förskolegården inte kan erbjuda.

Teaching outdoors with the youngest children in preschool is a topic that is not often raised in preschools' skills development. The youngest children in preschool are often seen as only in need of care and the teaching comes when they are older. The purpose of the study is to visualize preschool teachers' views on outdoor education with the youngest children in preschool. The youngest children are competent and need to be prioritized just as much as the older ones. The theoretical basis of the study is sociocultural theory through the concepts that are typical of the theory and is the basis for how the results are presented and analyzed. The sociocultural theory places great emphasis on social interaction and the role of the educator in teaching, which the respondents' answers also highlight as important. To answer the questions in the study, a qualitative, semi-structured interview and thematic analysis were used. The results show that the respondents point out that the pedagogue's commitment and knowledge are of great importance for the children's opportunities for education. In addition, the importance of the environment for the children's education is highlighted, especially if the children are to be able to influence the teaching. / Undervisning utomhus med de yngsta barnen på förskolan är ett ämne som inte lyfts ofta i förskolors kompetensutveckling. De yngsta barnen på förskolan ses ofta som enbart i behov av omsorg och undervisningen kommer sedan när de är äldre. Studies syfte är att synliggöra förskollärares syn på undervisning utomhus med de yngsta barnen på förskolan. De yngsta barnen är kompetenta och behöver prioriteras lika mycket som de äldre. Den teoretiska grunden i studien är sociokulturell teori genom de begrepp som är typiska för teorin och ligger till grund för hur resultatet presenteras och analyseras. Den sociokulturella teorin lägger stor vikt vid socialt samspel och pedagogens roll i undervisningen, vilket respondenternas svar också belyser som viktigt. För att besvara frågeställningarna i studien användes en kvalitativ, semistrukturerad intervju och tematisk analys. Resultatet visar att respondenterna påpekar att pedagogens engagemang och kunskaper har stor betydelse för barnens möjligheter till undervisning. Utöver det lyfts miljöns betydelse för barnens undervisning, särskilt om barnen ska kunna ha inflytande över undervisningen.

Detta arbete handlar om utomhuspedagogik, mer specifikt om hur lärare arbetar med utomhusmiljö i NO-undervisningen, hur deras förutsättningar ser ut och vilka för och nackdelar de anser finns med utomhuspedagogik. Jag har gjort en enkätundersökning som har skickats ut till alla kommunala F-3 skolor i en mellanstor stad i mellersta Sverige. Resultatet i min studie är baserat på 23 enkätsvar. Resultatet visade att de allra flesta lärare hade en positiv bild av utomhuspedagogik och ansåg att det gynnade elevernas kunskapsutveckling. Framförallt eftersom det eleverna lärde sig konkretiserades när de kunde vara utomhus och fick möjlighet att använda flera olika sinnen. Resultatet visade även att det fanns en del begränsningar när man skulle ha undervisningen utomhus, det som flest lärare ansåg vara en begränsning var tillgången till den personal som behövdes för att undervisningen skulle fungera. Slutligen kunde man också se att lärarna upplevde att eleverna var positiva till undervisning utomhus.

<p>Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute.</p><p>Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger. </p><p>Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer.</p><p>Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan. </p><p>Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling.</p><p>Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik.</p> / <p>The purpose of this thesis is to investigate and explain how outdoor pedagogy as a way of education is used by teachers in the elementary school. We want to find out what educationalists’ opinions are about outdoor pedagogy and what purposes and goals they think are associated with outdoor education.</p><p>The results of the investigation are based on a qualitative study where we have used semi-structured interview forms on eight elementary teachers. The studies were conducted at three different schools in Sweden with varying socio-economical and physical conditions.</p><p>In the thesis we concluded that outdoor pedagogy is being put into practice by many educationalists, but very rarely. The purpose of outdoor education among the teachers has a theoretic ground, which means that they are indeed aware of how the specific method can stimulate children’s development. Additionally the study showed us that teachers associate outdoor pedagogy with many inconveniences and problems, thus there is a big discrepancy between theory and practice.</p>

<p>One of our big public health problems in Sweden is that human beings are too inactive in outdoor settings. That is why stress related diseases increase and influence humans both mentally and physical. The physical activity is halved among many children when they start school and the older they become the less they enjoy school. It is also an increasing problem that children and youth in today's society have lack of worthwhile experiences in the nature. The aim of this study was therefore to examine how the experience of outdoor environment had importance for health and learning on upper secondary school pupils. The study is used a questionnaire survey where 192 upper secondary school pupils in nature and farm focused programs, respectively social programs participated. Of the result it emerged that the outside environment was a positive place in order to create health and learning. Although social- and farm focused pupils had different opinions about good outside environments and where they rather learned, the pupils at the social program were less pleased with their outside environment at school, although they already had what they wanted. The pupils at the social program also wanted more outdoor education and more practical education, as the farm focused pupils considered positive for health and learning. Our conclusion is that the pupils’ wishes should be noticed and a more varying education, that include the outdoor environment and experiences in nature, should be introduced in more schools, even in the cities, since the school also is an arena where young people spends a lot of their time. If the school creates an interest for nature it can last for the rest of life.</p>

Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute. Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger. Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer. Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan. Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling. Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik. / The purpose of this thesis is to investigate and explain how outdoor pedagogy as a way of education is used by teachers in the elementary school. We want to find out what educationalists’ opinions are about outdoor pedagogy and what purposes and goals they think are associated with outdoor education. The results of the investigation are based on a qualitative study where we have used semi-structured interview forms on eight elementary teachers. The studies were conducted at three different schools in Sweden with varying socio-economical and physical conditions. In the thesis we concluded that outdoor pedagogy is being put into practice by many educationalists, but very rarely. The purpose of outdoor education among the teachers has a theoretic ground, which means that they are indeed aware of how the specific method can stimulate children’s development. Additionally the study showed us that teachers associate outdoor pedagogy with many inconveniences and problems, thus there is a big discrepancy between theory and practice.

One of our big public health problems in Sweden is that human beings are too inactive in outdoor settings. That is why stress related diseases increase and influence humans both mentally and physical. The physical activity is halved among many children when they start school and the older they become the less they enjoy school. It is also an increasing problem that children and youth in today's society have lack of worthwhile experiences in the nature. The aim of this study was therefore to examine how the experience of outdoor environment had importance for health and learning on upper secondary school pupils. The study is used a questionnaire survey where 192 upper secondary school pupils in nature and farm focused programs, respectively social programs participated. Of the result it emerged that the outside environment was a positive place in order to create health and learning. Although social- and farm focused pupils had different opinions about good outside environments and where they rather learned, the pupils at the social program were less pleased with their outside environment at school, although they already had what they wanted. The pupils at the social program also wanted more outdoor education and more practical education, as the farm focused pupils considered positive for health and learning. Our conclusion is that the pupils’ wishes should be noticed and a more varying education, that include the outdoor environment and experiences in nature, should be introduced in more schools, even in the cities, since the school also is an arena where young people spends a lot of their time. If the school creates an interest for nature it can last for the rest of life.

Syftet med studien är att ta reda på i vilken utsträckning lärare använder sig av utomhusundervisning och vilka ämnen som är vanligast att lärare planerar och genomför med hjälp av utemiljö. Dessutom avser studien att undersöka om de anser att det finns eventuella hinder eller fördelar med att undervisa utomhus och vad dessa skulle kunna utgöras av. För att visa vilka hinder och fördelar som finns med arbetsmetoden har litteratur och tidigare forskning inom området granskats. Undersökningen är utförd med hjälp av enkäter samt tillhörande intervjuer för att få ett mer djup på svaren som respondenterna har avgett i enkäterna. Matematik var det ämne som lärarna i undersökningen använde sig av mest i sin undervisning utomhus. Det hinder som de flesta lärare ansåg fanns var personalbrist, medan det bland fördelarna ansågs vara att eleverna får bättre hälsa av att få undervisning utomhus. Samtidigt lyfts det fram att en undervisning utomhus bör kompletteras med undervisningen inomhus för att kunna tillgodose alla elevernas olika lärstilar. / The purpose of the study is to find out to what extent teachers use outdoor education and what subjects are most common for teachers to plan and implement with the help of outdoor environments. In addition, the study intends to investigate if they consider that there are any obstacles or benefits of teaching outdoors and what these could be. To show the obstacles and benefits of the working method, literature and previous research in the field have been examined. The survey was conducted by means of questionnaires and related interviews in order to gain a deeper understanding of the answers the respondents have given in the questionnaires. Interesting was to see that mathematics is the subject that the teachers in the survey use most of their teaching outdoors. The obstacle most teachers felt was the lack of staff, while it was among the benefits that students were better offspring of teaching outdoors. At the same time it is argued that outdoor teaching should be supplemented with the teaching in-house to accommodate all the students' different learning styles.

Trots att elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har sjunkit med åren är det viktigt att lärare förser elever med de kunskaper eleverna behöver för att kunna verka och agera som framtida demokratiska medborgare. Undervisning som inkluderar utomhuspedagogik gör förståelsen mindre abstrakt för eleverna. Dock har det visat sig att lärare undviker att bedriva utomhuspedagogik. Därför undersöks det i denna studie om lärare kan förse elever med den typ av upplevelser i skolmiljön med hjälp av levande eller icke levande ting som tagits in från naturen. Den deduktiva studien tar utgångspunkt i Morris (2019) revision av Kolbs experiential learning cycle med hjälp av den första fasen i cykeln, contextually rich, concrete experiences. Studien utgår även från begreppet connectedness to the environment för att undersöka på vilka sätt eleverna utsätts för en undervisning som gynnar deras kunskapsförståelse. Metoden som använts i undersökningen är semistrukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i de naturorienterande ämnena i årskurserna 4–6. Insamlad data har genomgått en tematisk innehållsanalys och kategoriserats utifrån frågeställningarna. Resultat och slutsatser visar att lärare vill arbeta med utomhuspedagogik i större utsträckning än vad de gör i dagsläget och vad som krävs för att de ska kunna bedriva sådan undervisning. Vidare framgår det att alla lärare i studien förser eleverna med undervisning som stimulerar deras sinnen och kan ses som contextually rich, concrete experiences. Att använda ting från naturen i undervisningen ses som en nödvändighet för att kunna förse eleverna med rika upplevelser inom naturvetenskap när utomhuspedagogikens arbetssätt används inomhus.