Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att kartlägga vilka undervisningsmetoder lärare använder sig av för att utmana elever med fallenhet för matematik i årskurs 4–6. Följande frågeställningar besvaras: Hur definieras begreppet elever med fallenhet för matematik i tidigare forskning? Vad framkommer i tidigare forskning om vilka undervisningsmetoder lärare använder för att möta behoven hos elever med fallenhet för matematik? Forskningen som granskats har sökts fram ur forskningsdatabaser och därefter analyserats utifrån sitt innehåll. Följande slutsatser har dragits ur litteraturstudien: En elev med fallenhet för matematik har en förmåga som ligger långt över det normala, en stark inre motivation och uthållighet samt en matematisk kreativitet. Det finns flera undervisningemetoder att tillämpa för att möta behoven hos dessa elever. De undervisningsmetoder som framkommer är: problemlösning, differentiering, nivågruppering, acceleration, berikning och mathematical writing. Dessa bör kombineras och varieras för att undervisningen ska utmana elever med fallenhet för matematik.

<p>Syftet med vårt examensarbete är att söka samband mellan lärares inställning och undervisningsmetoder och elevernas inställning till ämnet matematik. Vi använde oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder i vår undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever i år tre och år fyra vid två olika skolor samt intervjuade deras lärare.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visade att där läraren inte är bekväm i ämnet utan bara använder sig av matematikboken i undervisningen, tycker inte eleverna att matematik är särskilt roligt. Däremot i de klasser där läraren inser vikten av en varierande matematikundervisning och ett varierat arbetssätt, tycker eleverna att matematik är roligt. Detta visar att det är viktigt att variera undervisningen och behålla en pedagogisk professionalism där man förbiser sina egna åsikter för elevernas bästa.</p>

Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna. Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå. De flesta av eleverna har bara varit mellan ett och tre år i Sverige och har mycket brister i det svenska språket. Vi har intervjuat elevernas matematiklärare. Vi fann att de som får matematikundervisningen på sitt modersmål utvecklas bättre och har lättare för matematik.

 Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna. Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå. De flesta av eleverna har bara varit mellan ett och tre år i Sverige och har mycket brister i det svenska språket. Vi har intervjuat elevernas matematiklärare. Vi fann att de som får matematikundervisningen på sitt modersmål utvecklas bättre och har lättare för matematik.

Syftet med vårt examensarbete är att söka samband mellan lärares inställning och undervisningsmetoder och elevernas inställning till ämnet matematik. Vi använde oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder i vår undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever i år tre och år fyra vid två olika skolor samt intervjuade deras lärare.   Resultatet av undersökningen visade att där läraren inte är bekväm i ämnet utan bara använder sig av matematikboken i undervisningen, tycker inte eleverna att matematik är särskilt roligt. Däremot i de klasser där läraren inser vikten av en varierande matematikundervisning och ett varierat arbetssätt, tycker eleverna att matematik är roligt. Detta visar att det är viktigt att variera undervisningen och behålla en pedagogisk professionalism där man förbiser sina egna åsikter för elevernas bästa.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifråga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3. Data samlades in genom intervjuer med eleverna där intervjumetoden var både kvalitativ och kvantitativ. Frågor med fasta svarsalternativ analyserades kvantitativt genom statistik och andra mer öppna frågor analyserades kvalitativt genom kategorisering i olika teman.  Delar av resultaten i undersökningen är mer framträdande. Av de 26 eleverna som medverkande i undersökningen tycker 23 av dem att matematik är roligt. Elevernas svar på hur de föredrar att arbeta skiljer sig markant med svaren på hur de tycker att de lär sig bäst. Liksom tidigare forskning visar denna undersökning att matematikboken är det arbetsmaterial som används mest i matematikundervisningen. I undersökningen beskriver eleverna att läraren har en viktig roll i klassrummet genom sin förmåga att förklara så att alla elever upplever att de förstår. Matematiklärarens roll diskuteras utifrån kompetens och förmåga att tillgodose alla elevers behov. De olika frågeområdena jämförs eller likställs med aktuell forskning.

Denna kunskapsöversikt inriktar sig på elever i lågstadiet i relation till det kooperativalärandets effekter på matematiklärande. Mer specifikt ligger fokus på att besvara vilka föroch nackdelar det kooperativa lärandet kan ha för elever lärande i matematik. Det specifikasyftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka det kooperativa lärandets effekt förelevers utveckling inom matematik, med fokus på elever i matematiksvårigheter.Huvudfrågeställningen är således ¨Vilken effekt har det kooperativa lärandet på elever imatematiksvårigheter?¨. För att besvara frågeställningen kombinerades sökorden¨cooperative learning¨, ¨mathematical difficulties¨ och ¨mathematics¨ med booleskaoperatorer i två forskningsdatabaser, ERIC och JSTOR. Totalt har åtta vetenskapliga artiklarvalts ut som behandlar forskning inom området kooperativt lärande. Resultatet från studientyder på att kooperativt lärande har positiva effekter när eleverna får ta del av varandraskunskaper och erfarenheter. Resultatet visar även på att de matematiska förmågorna;resonemangsförmåga, problemlösningsförmåga, begreppslig förmåga,kommunikationsförmåga och argumentationsförmåga lättare kan utvecklas genomkooperativt lärande. Något som också framkom i resultatet var att det kooperativa lärandetkan ha negativa effekter för främst elever i matematiksvårigheter eftersom de kan känna sigmer utsatta i situationer där de får möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. Framtidaforskning behövs för att undersöka hur den kooperativa arbetsmetoden kan vara merfördelaktig än traditionell undervisning.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilket stöd det finns i styrdokumenten för att använda stadsvandringen i undervisningen, samt vilken inställning eleverna har till denna undervisningsmetod. I studien har jag utfört en fallstudie i en elevgrupp. I arbetet ingår även en studie av styrdokumenten och annan litteratur av relevans. Resultaten visade att eleverna ställer sig positiva till att använda stadsvandringen som undervisningsmetod, liksom att de är intresserade av att lära sig om sitt närsamhälle. Stöd för att använda stadsvandringen i undervisningen finns i styrdokumenten, främst då det gäller det faktum att undervisningen ska omfatta olika kunskapsformer. Dessa resultat ligger som underlag för den stadsvandring jag sedermera har skapat och som är en del av examensarbetet.

Syftet med studien har varit att undersöka vad fem verksamma svensklärare i årskurs 4–6 har för erfarenheter när det gäller högläsning i undervisningen. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer, transkriberat och analyserat dem. Resultatet valde jag att dela in i olika kategorier baserade på informanternas svar och vad de hade för syfte med högläsningen. En del informanter hade högläsningen som en del av svenskämnet medan andra informanter inte hade samma fokus på högläsning i undervisningen. Gemensamt uttryckte alla fem informanter att högläsningen främjar elevernas språkutveckling. Informanterna har i intervjuerna förklarat olika metoder och strategier som de använder sig utav när de läser högt. De har även uttryckt sig om vad de har för syfte med högläsningen och om det över huvud taget behöver finnas ett syfte för att eleverna elevernas språkutveckling ska främjas.

Sara Salman och Maida Gredic (2011). En kvalitativ studie om språkutvecklingen i en förberedelseklass och dess olika undervisningsmetoder. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Denna studie handlar om vilka undervisningsmetoder som är mest lämpliga för elever i en förberedelseklass för att utvecklas i det svenska språket på bästa möjliga sätt. Syftet är att lyfta fram två pedagogers sätt att arbeta med barn i en förberedelseklass. Samtidigt vill vi lyfta fram barnperspektivet. Frågeställningarna som studien lyfter är: Vilka metoder använder pedagogerna sig av för att barnen i en förberedelseklass ska utvecklas i det svenska språket och hur sker undervisningen? När vet pedagogerna att ett barn är redo för att sättas i en så kallad ordinarie klass? Vilka undervisningsmetoder anser barnen är lämpligast för deras inlärning av det svenska språket? För att besvara dessa frågeställningar har vi haft intervjuer med två olika pedagoger som arbetar i en förberedelseklass. För att lyfta fram barnperspektivet har vi valt att intervju fem utvalda elever från klassen. Studiens teoretiska grund har sin utgång i tidigare studie, föräldrars delaktighet samt studie kring lämpliga undervisningsmetoder. Syftet är att undersöka hur pedagogerna undervisar i den utvalda förberedelseklassen. Vi har genom vår studie kommit fram till att pedagogerna arbetar ur ett sociokulturellt perspektiv.