Detta arbete har som huvudsyfte att analysera några erfarna lärares olika metoder och val av material i sin matematikundervisning, och hur de motiverar sina val för att genomföra en likvärdig undervisning för alla elever - med fokus på elever med svenska som andraspråk. I detta arbete har jag valt att intervjua fyra lärare från två olika skolor. Då syftet med detta arbete var att analysera lärares val av metoder vid matematikundervisningen utgick jag från lärarnas egna perspektiv. Med inspiration från grounded theory har en kvalitativ dataanalys genomförts från intervjuerna. Både intervjuerna och litteraturgenomgången visar att det inte finns något rätt eller fel vid val av undervisningsmetod, men att vissa metoder ibland fungerar bättre än andra. Det gäller att hitta det sätt som fungerar i den grupp man jobbar i för tillfället. De egenskaper som verkar lysa igenom som några av de viktigare egenskaperna hos en lärare är att vara flexibel.

Denna systematiska litteraturstudie handlar om elevers motivation inom matematik och syftar till att ta reda på vad som motiverar elever samt om det finns undervisningsmetoder som kan skapa mer motivation än andra. Studien ger en inblick i några motivationsfaktorer som finns i aktuell forskning. Motivation är en nyckelfaktor för framgång i matematik och därför viktigt att belysa och vara medveten om. Tio vetenskapliga artiklar har systematiskt valts ut och analyserades induktivt för att få fram olika teman som ger svar på frågeställningarna. Resultatet visar att elevers motivation påverkas av prestation, utmaningar, inre och yttre motivation samt lärarens engagemang. Fem olika undervisningsmetoder kunde urskiljas som extra motiverande för eleverna: att lära tillsammans, digitala verktyg, att använda sig av berättelser, dagliga rutiner samt rörelse kopplat till matematik.

Denna kunskapsöversikt handlar om läshundens roll i klassrummet samt vilken inverkan läshunden har vid elevers läsinlärning. Vidare berör denna kunskapsöversikt även huruvida läshunden kan används för att påverka elevers motivation och inställning till att läsa, samt vilka för- och nackdelar forskningen påvisar med att använda läshunden som ett pedagogiskt arbetsverktyg. Mitt syfte med denna kunskapsöversikt är att analysera läshundens betydelse vid elevers läsinlärning samt hur läshunden kan användas i undervisningen för att gynna elevers läsinlärning på bästa sätt. Denna kunskapsöversikt grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar. Urvalet av artiklar som ingår i min studie har jag funnit genom att använda mig av systematisk litteratursökning i databaserna ERIC (ProQuest), Primo, Swepub och Diva. Efter att ha läst och granskat de artiklar som ingår i mitt urval kan jag se att alla forskarna är samstämmiga i sina forskningsresultat. De anser att läshunden har en positiv inverkan vid elevers läsinlärning. Vidare anser de även att läshunden har en viktig roll som motivator vid elevers läsinlärning och att hunden bidrar till ett bättre självförtroende hos elever samt ett tryggare klassrumsklimat.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att öka kunskapen om co-teaching som ett effektivt sätt att organisera undervisningen samt arbetet med elevers stöd och anpassningar. Studien vilar på det sociokulturella perspektivet gällande synen på lärandet samt ideologiskt det specialpedagogiska kritiska perspektivet. Studien berör två forskningsfrågor angående förutsättningar för fungerande co-teaching samt uppvisade konsekvenser av co-teaching. Studiens metod, systematisk litteraturstudie, har inneburit en systematisk genomgång av 27 vetenskapliga artiklar som berör co-teaching. Dessa är utförda i USA då det är ett land som har en skolverksamhet och omfattande forskning inom området. Sökstrategin PICOC har använts för att strukturera sökningen i Linköpings universitetsbiblioteks sökmotor UniSearch. Det slutgiltiga urvalet resulterade i tio vetenskapliga artiklar som analyserades med metoden kvalitativ innehållshållsanalys. Resultatet visar att co-teaching är en fungerande metod för att skapa ett kvalitetshöjande arbete gällande stöd och anpassningar förutsatt att man tar hänsyn till följande förutsättningar; utbildning i metoden, teamwork, gemensam planeringstid och didaktik. Konsekvenser till följd av co-teaching har genererat i en majoritet av positiva uppfattningar hos elever, lärare och skolledning, högre lärartäthet med följden bättre stöd samt visat tendenser till högre studieresultat. Slutsatserna visar att co-teaching är värt att satsa på gällande uppdraget stöd och anpassningar, utifrån både elev- och lärarperspektiv samt långsiktigt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder GOTD i undervisningen och vad lärare anser att den bidrar till i SO-undervisningen. Studien utgår från en kvalitativ ansats och kommer att analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultat visar att undervisningsmetoden bidrar till att inspirera både elever och vårdnadshavare med sitt intresseväckande upplägg som har potentialen att skapa nyfikenhet och vetgirighet hos eleverna. Undervisningsmetoden är anpassningsbar och kan användas inom olika ämnen och för olika syften. Undervisningsmetoden ger också tillfälle för lärare att undervisa mer inom SO-ämnenas centrala innehåll.

Att undersöka en SFI-lärares uppfattningar om och arbete med genrepedagogikens tredje ben, cirkelmodellen som undervisningsmetod på SFI C-kurs, för elever som studerar på studieväg 2 är denna uppsatssyfte. Frågeställningar som studien söker svar på är lärarens arbete med fas 1 och 2 på studieväg 2, hur läraren upplever cirkelmodellen som metod för individanpassad undervisning och vad anser läraren vara utmaningarna vid användning av cirkelmodellen på denna studieväg. För att uppnå syftet med undersökningen har kvalitativ intervju med komplettering av en strukturerad observation valts som forskningsmetod.Resultaten har visat på vilket sätt läraren jobbar med fas 1 och 2 i cirkelmodellen. Det som har framkommit är att eleverna engageras i undervisningen och lärandeprocessen genom användning av samarbete, kommunikation och tal för att lära in de skriftiga färdigheterna med hjälp av cirkelmodellen. Möjlighet till att få en stimulerad undervisning skapas genom att läraren fångar upp elevernas intresse och involverar eleverna i att hitta passande tema som undervisningen bygger på. Samarbetet är det som genomsyrar arbetet i denna grupp och som genom samarbete med både lärare och elever emellan leder till att observerade fasdelarna uppnår slutmålet. Resultaten visar även att användning av fas1 och 2 i cirkelmodellen gynnar eleverna på denna studieväg, trots utmaningarna. Målgruppen på denna studieväg, lågutbildade behöver ha en struktur och tydlighet i undervisningen för att kunna koppla det till vardagen och förstå att användning av skriftspråket i olika sammanhang är också ett sätt att kommunicera. Även om det är tids- och energikrävande att använda cirkelmodellen som metod, ger det resultat i inte bara skrivna färdigheter, utan även andra områden och ger möjlighet till en flexibilitet i inlärningen. / This essay aims to investigate an SFI-teacher's perceptions and work with the curriculum cycle; a part of genre pedagogy, as a teaching method in SFI C-course, for students studying in study tier 2. Questions that the study seeks answers to, are how the teacher works with phases 1 and 2 on study tier 2, how the teacher experiences the curriculum cycle as a method for individualized teaching, and what the teacher considers to be the challenges in using curriculum cycle in this study tier mentioned.To achieve the purpose of the investigation, a qualitative interview as well as a structured observation have been chosen as the research methods.The results have shown above all, how the teacher works with phases 1 and 2 of curriculum cycle. What has emerged is that students are involved in the teaching and learning process through the use of collaboration, communication and speech to learn the written skills using the curriculum cycle. Possibility to receive a stimulated teaching is created by the teacher capturing the students' interest and involving them in finding suitable themes on which the teaching is based. The collaboration with both teachers and students is what permeates the work in this group and leads to the observed phase parts achieving the final objective. The results also show that the use of phases 1 and 2 of the curriculum cycle benefits students in this study tier, despite the challenges. The target group in this study tier (low-educated), need to have structure and clarity in the teaching in order to be able to connect it to everyday life and understand that the use of written language in different contexts is also a way of communication. Although, it is time and energy consuming to use the curriculum cycle as a method, it gives results in not only written skills, but also other areas and provides the opportunity for flexibility in learning.

Denna studie har undersökt hur ofta spel används i matematikundervisning, vilka motiv lärare kan ha för att använda spel som undervisningsaktivitet samt hur lärarna uppfattar att eleverna påverkas av inkluderingen av spel. Den tidigare forskningen visar att spel kan vara ett motiverande pedagogiskt verktyg och på grund av att spel ofta förekommer i digital form kopplas dess användning till innehållet i läroplanen. Orden digital teknik, digitalisering och digital kompetens förekommer frekvent i läroplanen och används för att beskriva användningen av datorer och liknande verktyg. Effekterna av spelens inkludering i undervisningen beskrivs i den tidigare forskningen som positiva. En positiv påverkan kan ses i elever som uppfattas som omotiverade, oengagerade och elever med matematiksvårigheter. Min ambition med studien är att resultaten ska hjälpa lärare och andra forskare förstå hur utbrett spelens användning är i skolan och vad motiven bakom inkluderingen kan vara. Resultaten visar att spel är vanligt förekommande inslag i matematikundervisningen och att de flesta lärare inkluderar spel för att det ska främja en lustfylld inlärning. Det framkommer att lärarna inte upplever att eleverna påverkas olika av olika speltyper, brädspel och digitala spel uppfattas av lärarna gynna eleverna i liknande utsträckning. Lärarna rapporterar överlag en liten till stor positiv påverkan gällande elevernas kunskaper när man använder spel i undervisningen. Det uppfattas att särskilda elevtyper gynnas av spel mer än andra, speciellt de elever som ses som omotiverade, kunskapsmässigt svaga, passiva och elever med matematiksvårigheter.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra problematik som kan uppstå i religionsundervisning, samt försöka belysa hur lärare kan planera och genomföra sin undervisning för att förhindra dessa konflikter, som kan väcka nya kontroversiella frågor som behöver diskuteras. För att uppnå syftet har följande frågor formulerats: Vilka konflikter kan uppstå i religionsundervisning? Hur kan lärare genom sin planering, undervisning och arbetsmetoder undvika dessa konflikter? Vi har använt oss av metoden: informationssökning, där sökningar i olika databaser resulterat i både nationell och internationell forskning. Materialet innehåller avhandlingar, forskningsartiklar, en nyhetsartikel, skolans styrdokument, Barnkonventionen samt Diskrimineringslagen. Den tidigare forskningen menar att grunden till problematiken beror på lärares lektionsinnehåll och relationskompetens samt elevers livsåskådningar och tolkningar kring religionsvetenskap. Vidare så visade forskningen att elevers demokratiska kompetenser och värderingar avgränsas mot lärarens etiska och moraliska förhållningssätt i klassrummet. Forskningen lyfter även fram lärares erfarenheter av konflikter i religionsundervisning, bakomliggande orsaker samt undervisningsmetoder som kan förhindra konflikter. Den tidigare forskningen visar även att lärarnas egna värderingar påverkar deras arbetssätt i undervisningen, samt hur lärare förhåller sig demokratiskt i klassrummet för att undvika framtida konfliktsituationer. Genom att samla in, värdera och sammanställa tidigare forskning som handlar om konflikter i religionsundervisning, så är det vår förhoppning att denna kunskapsöversikt ger en förståelse för varför det förekommer fler konflikter inom religionsundervisning jämfört med vad som förekommer inom andra ämnen. Eftersom det är ett ämnesområde som är relevant för vår framtida yrkesprofession, så hoppas vi även att kunskapsöversikten väcker nya frågor, tankar och diskussioner kring kontroversiella frågor.

Syftet med denna studie är att hitta olika undervisningsmetoder som fungerar väl med tal i bråkform. Studien riktar sig mot elever och undervisande lärare i mellanstadiet. I denna skrift synliggörs några svårigheter med undervisningen av bråktal samt hur dessa svårigheter kan övervinnas. Syftet är även att finna olika artefakter och laborativa läromedel som är anpassade eller fungerar väl in i undervisningen av tal i bråkform. Interjuver med lärare, litteratur och enkätfrågor till elever i mellanstadiet ger svar på frågeställningen. En varierad undervisning med olika artefakter i en kombination med elevernas samspel mellan varandra ger en god undervisningsmetod av tal i bråkform.

Matematiksvårigheter är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar elever i generella och specifika matematiksvårigheter. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur undervisningen kan utformas för att gynna elever i matematiksvårigheter. Litteraturstudien har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta forskning som besvarar vår frågeställning och därmed studiens syfte. Vid insamling av data användes databassökning genom sökmotorn UniSearch och manuell sökning. Resultatet visar att elever i matematiksvårigheter gynnas av explicit undervisning. Undervisningens utformning kan organiseras genom att eleverna arbetar i mindre grupp samt representeras med hjälp av digitala spel, individanpassade uppgifter eller genom att eleverna arbetar med räknestrategier.