Syftet med denna studie är att undersöka införandet och användandet av materialet TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) i några utvalda förskolor i en kommun. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I studien medverkade tio pedagoger, som alla arbetar på förskolor med barn i åldrarna ett till fem år, samt en talpedagog. I denna studie framkommer att kommunens mål med användningen av TRAS, var att hitta ett material som kunde hjälpa pedagogerna på förskolorna att identifiera barn som löper risk för att utveckla språksvårigheter. Det har inte framkommit i den här studien om kommunen har gjort någon form av uppföljning av användningen av materialet. Resultatet visade att ett av pedagogernas mål med TRAS, är att använda materialet som ett verktyg i deras arbete på förskolan. Gällande pedagogernas uppföljning av TRAS, har det visat sig att de främst använder det kartlagda materialet till att utveckla sin verksamhet. I denna studie har vi använt oss av ett systemteoretiskt perspektiv när vi analyserat studiens resultat.

Titel: Ett ramverk för miljökrav och dess uppföljning av transportleverantörer Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE25E, VT16 Författare: Anna Jarenfors, Philip Karlsson, Albin Persson Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Hållbarhet delas in i de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna. Kraven på de ekologiska och sociala dimensionerna har utvecklats avsevärt då flera aktörer sätter stor press på företag att ta ett större miljö- och socialt ansvar. Den pågående hållbarhetsrörelsen kräver att företag utvidgar sitt fokus utöver traditionella ekonomiska mål till en hållbar metod. Transportaktiviteter är en stor del av företags logistikverksamhet. Vägtransport är en av de största miljöbovarna vilket har lett till att en minskning av vägtransportens utsläpp blivit en fråga som transportindustrin måste ta itu med. Vid upphandling av tjänster som har en betydande miljöpåverkan är det viktigt att ställa miljökrav på leverantören. Det mest lämpliga sättet att mäta nivån av miljöpåverkan är genom att använda indikatorer, vilket är variabler som är skapade för att förklara en situation eller tidstrend. Syfte: Studiens syfte är att identifiera vilka miljöindikatorer företag använder sig av, vilka miljökrav företag ställer på deras transportleverantörer för vägtransport och hur miljökraven följs upp. Syftet är även att skapa ett ramverk för vilka miljökrav ett företag kan ställa på deras transportleverantörer samt hur miljökraven kan följas upp. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med ett abduktivt angreppssätt för att besvara studiens frågeställning och syfte. Den teoretiska referensramen består av litteratur samt tidigare vetenskapliga studier. Insamling av empiriskt material har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex företag inom transport- och tillverkningsindustrin samt genom sekundärdata som hållbarhetsrapporter och interna dokument från företagen. Slutsats: Företag är inte specifika när de ställer miljökrav och följer upp sina leverantörer. Författarna har utifrån detta skapat ett ramverk med miljöindikatorerna tonkilometer, fordonskilometer, fyllnadsgrad, EcoDriving, energieffektiva fordon och drivmedel. De ska enligt författarna stå med i den leverantörskod som leverantörerna skriver under och den ska följas upp årligen.

<p>Region Halland startade 2007 Projektet Liv och Rörelse. Huvudmålet med</p><p>projektet var att förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom</p><p>förskola och skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolpersonal har upplevt det</p><p>hälsofrämjande projektet Liv och Rörelse och hur de använt sig av informationen. En</p><p>kvalitativ metod valdes och sju intervjuer genomfördes på skolor runt om i Halland varav sex</p><p>intervjuer var användbara. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som</p><p>framkom bildade tre huvudkategorier; förändringar, styrkor och svagheter. Resultatet i dessa</p><p>visar att en ökad medvetenhet i ämnet framkom och att skolorna har inte genomfört några</p><p>större förändringar men de förändringar som har gjorts upplevdes positiva. Styrkor med</p><p>projektet var att få samla skolpersonalen för att öka motivation och samanhållningen.</p><p>Svagheter som upplevdes var att det var en engångsträff, uppföljning önskades. Andra</p><p>aspekter som påverkade arbetet var att tid, ekonomi och i viss mån vilja saknades. Slutsatsen</p><p>blev att projektet har upplevts som positivt och viktigt även om inga större förändringar har</p><p>genomförts. Förslag till ett liknande projekt i framtiden är att involvera föräldrarna och ha</p><p>uppföljning.</p>

<p>Forskningen visar att patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning har både psykiska och fysiska problem efter utskrivning som kan leda till försämrad livskvalitet. På senare år har detta fenomen uppmärksammats alltmer och uppföljning blir allt vanligare. Vårt syfte var att belysa patienternas erfarenhet av att följas upp efter intensivvård. Metoden var en litteraturstudie där 15 artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Resultatet visade att det finns ett behov av uppföljning eftersom patienterna upplevde minnesluckor från intensivvårdsvistelsen eller hade overkliga minnen därifrån och behövde både information och förklaring. Dagboken som skrevs av både närstående och personal under intensivvårdstiden, ansågs som ett vikrigt redskap under återhämtningen. Patienterna uppskattade att ge feedback till personalen och komma med förslag om förändringar som kunde förbättra vården. Mer forskning behövs för att klargöra patienters upplevelse av intensivvården för att utveckla standradvårdplaner och dagboken så att intensivvårspatienten gagnas på bästa sätt.</p>

Region Halland startade 2007 Projektet Liv och Rörelse. Huvudmålet med projektet var att förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom förskola och skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolpersonal har upplevt det hälsofrämjande projektet Liv och Rörelse och hur de använt sig av informationen. En kvalitativ metod valdes och sju intervjuer genomfördes på skolor runt om i Halland varav sex intervjuer var användbara. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; förändringar, styrkor och svagheter. Resultatet i dessa visar att en ökad medvetenhet i ämnet framkom och att skolorna har inte genomfört några större förändringar men de förändringar som har gjorts upplevdes positiva. Styrkor med projektet var att få samla skolpersonalen för att öka motivation och samanhållningen. Svagheter som upplevdes var att det var en engångsträff, uppföljning önskades. Andra aspekter som påverkade arbetet var att tid, ekonomi och i viss mån vilja saknades. Slutsatsen blev att projektet har upplevts som positivt och viktigt även om inga större förändringar har genomförts. Förslag till ett liknande projekt i framtiden är att involvera föräldrarna och ha uppföljning.

Denna uppsats innehåller användbar information för fastighetsmäklare, som de kan ha stor nytta av i sitt yrkesutövande för att få förtroende hos kunderna. Arbetet handlar om hur mäklare bör agera för att förtroende ska uppstå. I arbetet redogörs för relationsmarknadsföringens relevans i förtroendeskapandet hos kunden. Arbetet baseras på en kvalitativ undersökning som författarna genomfört, där kunder som köpt eller sålt bostad via en fastighetsmäklare under de senaste två åren har uttryckt sina upplevelser och åsikter. Det kommer även att redovisas teorier kring hur förtroende uppstår i kundrelationen, om kunderna anser att förtroende för mäklaren är viktigt och om första intrycket spelar en stor roll i detta. Dessutom presenteras information om kundens förväntningar på mäklaren och den kommande affären, kundnöjdhet samt den mycket viktiga delen – uppföljningen av kunden. Resultatet av studien visar att det är viktigt att mäklaren framförallt är lyhörd, ärlig samt kunnig. Dessutom har det framkommit att dialogen med kunden är av stor vikt för att denne ska känna förtroende för mäklaren.

Fetma är ett ökande problem och bariatrisk kirurgi blir allt vanligare. Bariatrisk kirurgi är ett effektivt sätt för snabb och hållbar viktnedgång och minskar fetmarelaterade sjukdomar. Vissa patienter går dock efter en tid upp i vikt igen och då har sjuksköterskan en roll att motivera patienterna som genomgått en operation till att uppnå en tillfredställande viktnedgång. Syftet med denna litteraturstudie var att genom en sammanställning av metoder som visat sig vara effektiva för viktnedgång efter bariatrisk kirurgi ge allmänsjuksköterskor kunskap för att på bästa sätt motivera, hjälpa och stödja patienter som genomgått ett bariatriskt ingrepp att uppnå en tillfredställande viktnedgång. Den metod som användes var artikelsökning i PubMed och Cinahl där elva artiklar valdes. Resultatet visade att patienter som gått på fler än fem gruppmöten, fick motiverande samtal, ätit tre måltider per dag, satt mål gällande kost och motion, gick på regelbunden uppföljning och hade större medbestämmande hade den mest effektiva viktnedgången på lång sikt. Studiens slutsats var att sjuksköterskan kan motivera patienter som genomgått bariatrisk kirurgi genom att använda sig av motiverande samtal, att uppmuntra till att delta i gruppmöten, att hålla sig till kostplanen och att tala om betydelsen av postoperativ uppföljning.

Den här fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbättra service genom lärandet från en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i så fall hur den ska utformas. Vi ville även öka vår kunskap om hur Stena Line kan förändra de anställdas beteenden med hjälp av e-learning och vilka förutsättningar som krävs för att personalen ska bli motiverade till att förändra sitt beteende. Fallstudien har genomförts genom metodkombination. Tillvägagångssättet har varit att inledningsvis dela ut en enkät, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. Därefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hänsyn tagen till enkätens resultat. Det kvalitativa tillvägagångssättet har varit vår huvudsakliga metod. Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras är viktigt för hur den mottas hos anställda, vilket i sin tur påverkar resultatet av utbildningen. Ur de anställdas perspektiv spelar cheferna en stor roll i hur de motiveras till att förändra sitt beteende. Efter genomförd utbildning uttrycker de anställda en önskan om uppföljning antingen via test på datorn eller genom diskussion med kollegor och chefer.

Sammanfattning Syfte Syftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från. Frågeställningar Vilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient? Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?) Metod En kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna. Resultat Resultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.). Möjligheterna visade sig vara dokumentationen som exempelvis leder till meningsfullhet i arbete. Möjligheter har också kommit sig av de samarbeten några av landstingen/regionerna använder sig av, som exempelvis god kvalité och sparande av tid och resurser. Systemen/modellerna var inte i någon högre utsträckning förankrat i de beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från, eller någon annan teori. Dock var delar inom arbetet såsom motiverande samtal och ”ett patientcentrerat förhållningssätt” hämtat ur exempelvis forskning, eller FaR®-metoden i sig. Slutsats Goda förutsättningar finns för att följa patienten och dess recept. Förslaget är dock att finna mer strategier inom organisationsteori och implementering för lyckade system/modeller över uppföljningsarbetet mellan förskrivare och patient.

Sjukvården har stora krav på förbättrings- och effektiviseringsarbete. På många sjukhus i landet implementeras lean som ett sätt att uppnå dessa mål. Här liksom i allt förändringsarbete är det viktigt att följa upp och utvärdera resultatet. Syfte: Att undersöka om vårdtiden förändrats för patienter som genomgått hjärtkirurgi (kranskärls- eller hjärtklaffskirurgi) samt om de upplever någon skillnad på utskrivningsinformation och uppföljning efter hemkomst, efter att lean införts. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie. Undersökningsgruppen bestod av 60 patienter opererade före (n=30) och efter (n=30) att leanmodellen implementerats. Svarsfrekvensen var 95 %. Resultat: Ingen skillnad har påvisats i vårdtid före och efter leaninförandet. Patienterna är i huvudsak nöjda med utskrivningsinformationen och uppföljningen efter hemkomst och upplevelsen skiljer sig inte före och efter att lean införts. Enda undantaget är att vid samtalet med läkare ses en skillnad där smärta diskuterades mera efter leaninförandet (35 %) än innan (12 %). Patienter opererade innan lean införts var mera nöjda med tiden som avsatts för utskrivningssamtal med läkare. Efter leaninförandet var det färre som hade fått träffa ansvarig läkare och likaså blivit kontaktade av denne efter hemkomst. Data visar att de flesta hade fått boken ”Vägen tillbaka” och att samma ämnesområden behandlades med sjuksköterska och läkare. Slutsats: Studiens resultat visar att vårdtiden såväl som patientens upplevelse av utskrivningsinformation och uppföljning är i stort sett oförändrad efter att lean har införts i verksamheten.