• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 259
  • 9
  • Tagged with
  • 268
  • 62
  • 60
  • 42
  • 37
  • 33
  • 33
  • 29
  • 27
  • 27
  • 26
  • 25
  • 24
  • 20
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Samtal som ska leda till utveckling : en studie om utvecklingssamtal i grundskolan / A conversation that leads to development-a study on conferences for students’ development at comprehensive school

Frennesson, Gunilla January 2004 (has links)
<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka hur utvecklingssamtalet presenteras i forskningen och hur några lärare tänker kring detta samtal. Dessutom diskuteras hur lärarnas uppfattningar om utvecklingssamtal överensstämmer med forskningens presentation. Fem låg- och mellanstadielärares tankar beskrivs efter en genomförd intervjuundersökning läsåret 03/04, en undersökning vars resultat har analyserats med kvalitativa metoder. Resultatet visar att lärarna idag till stor del genomför utvecklingssamtalen på ett sätt som stämmer överens med litteratur och styrdokument. Den stora skillnaden som finns är den att lärarna hellre genomför sina utvecklingssamtal i klassrummet för att eleven är trygg där. Medan litteraturen menar att man inte bör vara där för föräldrarnas skull, som kan tänkas ha negativa känslor från sin egen skoltid. Resultatet visar också att det skett en utveckling av utvecklingssamtalen sedan de tidiga undersökningarna gjordes och fram till idag.</p>
42

Läs- och skrivundervisning : en kvalitativ studie om sex pedagogers arbete i förskoleklass och skola

Eriksson, Monica January 2005 (has links)
<p>Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med läs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i ämnet och många olika metoder att välja bland. Ett sekundärt syfte är att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.</p><p>Eftersom det finns många teorier och metoder i ämnet läs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssätt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestämd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller Språkbiten) samt Vi läser. De övriga tre blandar olika metoder. Enligt forskare finns det för- och nackdelar med båda varianterna. Om pedagogen jobbar enligt en metod kan det bli svårare att möta det enskilda barnets behov. Om pedagogen i stället blandar metoder ökar risken att någon eller några viktiga bitar i undervisningen missas och det kan resultera i läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Resultatet av min studie är att det finns väldigt många olika sätt att arbeta på. Varje pedagog måste läsa mycket, både tidigare forskning och nya rön samt olika slags metoder och därefter pröva sig fram. En av mina informanter sa att innan hon kan kalla något för kunskap måste hon först ha provat på det. Och detta gäller nog för de allra flesta, både stora och små.</p><p>Samarbetet på de tre enheter där mina informanter jobbar är bra. Redan när barnen börjar f-klass integreras de i skolverksamheten genom att de är kopplade till en mentorsgrupp och har möjlighet att delta i vissa aktiviteter i den gruppen.</p>
43

Att ständigt bli bättre i sitt miljöarbete : En intervjustudie kring hur företag med certifierade miljöledningssystem arbetar med ständig förbättring av miljöprestanda

Gustafsson, Eva January 2006 (has links)
<p>Miljöledningssystem används av företag och organisationer världen över. Syftet med den här studien är att undersöka hur företag som är certifierade enligt ISO 14001 arbetar att uppfylla standardens krav på ständig förbättring. De övergripande frågeställningarna handlar bland annat om hur företagen arbetar med och mäter ständig förbättring av miljöprestanda. Hur företagen ser på utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Samt vad det blev för skillnader för dem att vara certifierade enligt den nya ISO-standarden (ISO 14001:2004) jämfört med den gamla (ISO 14001:1996). För att få svar på dessa frågor har intervjuer genomförts på 10 företag.</p><p>Företagen arbetar med att säkerställa att det blir en ständig förbättring genom att arbeta med miljömål och avvikelsehanteringen. Några av respondenterna påpekar att det kan vara svårt att mäta ständiga förbättringar. Företagen upplevde inte att det hade blivit någon större skillnad för dem att certifieras enligt den uppdaterade ISO 14001 standarden. Det råder delade meningar om utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Respondenterna är överlag nöjda med företagens arbete med ständig förbättring.</p>
44

Samtal som ska leda till utveckling : en studie om utvecklingssamtal i grundskolan / A conversation that leads to development-a study on conferences for students’ development at comprehensive school

Frennesson, Gunilla January 2004 (has links)
Syftet med det här arbetet är att undersöka hur utvecklingssamtalet presenteras i forskningen och hur några lärare tänker kring detta samtal. Dessutom diskuteras hur lärarnas uppfattningar om utvecklingssamtal överensstämmer med forskningens presentation. Fem låg- och mellanstadielärares tankar beskrivs efter en genomförd intervjuundersökning läsåret 03/04, en undersökning vars resultat har analyserats med kvalitativa metoder. Resultatet visar att lärarna idag till stor del genomför utvecklingssamtalen på ett sätt som stämmer överens med litteratur och styrdokument. Den stora skillnaden som finns är den att lärarna hellre genomför sina utvecklingssamtal i klassrummet för att eleven är trygg där. Medan litteraturen menar att man inte bör vara där för föräldrarnas skull, som kan tänkas ha negativa känslor från sin egen skoltid. Resultatet visar också att det skett en utveckling av utvecklingssamtalen sedan de tidiga undersökningarna gjordes och fram till idag.
45

Åtgärdsprogram : en cirkulär eller linjär process?

Börjesson, Maria, Kromnow, Jenny January 2010 (has links)
Syftet med följande arbete är att genom studier av åtgärdsprogram undersöka huruppföljningen och utvärderingen ser ut för de elever i skolår 3 och 6 som har/har haftåtgärdsprogram i en sammanhängande period av mer än två år. Det sekundära syftet är attgenom intervjuer studera vilka erfarenheter av uppföljning och utvärdering i arbetet medåtgärdsprogram som finns hos rektorer, specialpedagog/speciallärare samt klasslärare i skolår3 och 6. Vi vill också undersöka vilken roll specialpedagogen/specialläraren har i detta.Vårt arbete ger en bild av åtgärdsprogrammets historik samt en översikt av forskning kringåtgärdsprogrammens betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Vi lyfter även de olikaspecialpedagogiska perspektiven.Studien är av kvalitativ karaktär och vi har använt metodkombination av semistruktureradeintervjuer och dokumentforskning. Vi har genomfört 15 intervjuer, fördelade på två rektorer,fem speciallärare, fyra klasslärare för skolår 3 samt fyra klasslärare för skolår 6.Dokumentforskningen omfattar 14 elevers åtgärdsprogram.Vi har antagit en fenomenologisk ansats för vår studie och vi utgår från ett sociokulturelltperspektiv med dialogen i centrum.Resultatet visar på att det finns brister vad gäller uppföljning och utvärdering avåtgärdsprogram. Denna erfarenhet visar alla yrkeskategorier på. Detta kan även utläsas idokumentforskningen. Det visar sig också att de flesta åtgärderna är kategoriska och påindividnivå.Ämnesord: mål, uppföljning, utvärdering, åtgärder och åtgärdsprogramSyftet med följande arbete är att genom studier av åtgärdsprogram undersöka huruppföljningen och utvärderingen ser ut för de elever i skolår 3 och 6 som har/har haftåtgärdsprogram i en sammanhängande period av mer än två år. Det sekundära syftet är attgenom intervjuer studera vilka erfarenheter av uppföljning och utvärdering i arbetet medåtgärdsprogram som finns hos rektorer, specialpedagog/speciallärare samt klasslärare i skolår3 och 6. Vi vill också undersöka vilken roll specialpedagogen/specialläraren har i detta.Vårt arbete ger en bild av åtgärdsprogrammets historik samt en översikt av forskning kringåtgärdsprogrammens betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Vi lyfter även de olikaspecialpedagogiska perspektiven.Studien är av kvalitativ karaktär och vi har använt metodkombination av semistruktureradeintervjuer och dokumentforskning. Vi har genomfört 15 intervjuer, fördelade på två rektorer,fem speciallärare, fyra klasslärare för skolår 3 samt fyra klasslärare för skolår 6.Dokumentforskningen omfattar 14 elevers åtgärdsprogram.Vi har antagit en fenomenologisk ansats för vår studie och vi utgår från ett sociokulturelltperspektiv med dialogen i centrum.Resultatet visar på att det finns brister vad gäller uppföljning och utvärdering avåtgärdsprogram. Denna erfarenhet visar alla yrkeskategorier på. Detta kan även utläsas i dokumentforskningen. Det visar sig också att de flesta åtgärderna är kategoriska och påindividnivå.
46

Åtgärdsprogram : föräldrar och specialpedagogers uppfattning om åtgärdsprogram som verktyg för elever som behöver mer.

Johansson, Marjo, Söderin, Astrid January 2007 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vilka rutiner olika skolor i en kommun har i samband med att upprätta åtgärdsprogram, om det finns likheter och skillnader i specialpedagogers och föräldrars upplevelse av processen, och i upplevelsen av föräldrars delaktighet omkring arbetet med åtgärdsprogram och pedagogers utbildning och kunskaper om åtgärdsprogram. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv beskrivet utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teorier Studien är gjord som en kvalitativ intervjuundersökning med kvantitativa inslag för att få en tydlig bild av vad intervjupersonerna upplever vara relevant och viktigt i fråga om åtgärdsprogram. I studien ingår sex av kommunens tolv F-9 skolor. Studien är inriktad på skolornas yngre elever, det vill säga år F-5. Urvalet av intervjupersoner gjordes utifrån vilka som skriver och har kunskap och erfarenhet om åtgärdsprogram. Intervjupersonerna var åtta specialpedagoger, en rektor, fem föräldrar och en representant från pedagogiskt centrum i den aktuella kommunen. Resultatet visar att det fortfarande, trots tydliga direktiv i styrdokument och förordningar sedan lång tid tillbaka, finns kunskapsbrister hos specialpedagoger och lärare i hur åtgärdsprogram ska upprättas, hur de ska formuleras och vad de ska fokusera på. Resultatet visar också att när föräldrar är delaktiga i processen leder det ofta till en positiv förändring för en elev i behov av stöd.
47

REGASSA : Behandlingseffekt och uppföljningsmätning av internetförmedlad KBT jämfört med sedvanlig behandling för primärvårdspatienter med arbetsrelaterad psykisk ohälsa / REGASSA : REGASSA - internet-based CBT compared to treatment as usual for primary care patients with work-related depression: treatment effects and 12-month follow-up

Sundqvist, Erika, Gaveli, Sahar January 2013 (has links)
Depression och arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett betydande folkhälsoproblem i Sverige och detta är en utmaning för primärvården idag. Denna uppsats är ett kunskapsbidrag till forskningsprojektet REGASSA som syftar till att utveckla och utöka behandlingsalternativen för individer med mild till måttlig depression samt arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom primärvård. En 12 veckor lång individanpassad och behandlarstödd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) jämfördes med sedvanlig behandling. Behandlingseffekter undersöktes vid både eftermätning och uppföljningsmätning 12 månader efter påbörjad behandling. iKBT bestod av ett stort antal textbaserade moduler anpassade för olika typer av psykisk ohälsa. Dessutom fanns särskilda arbetslivsfokuserade avsnitt att tillgå vid behov. Resultaten visade att båda behandlingsgrupperna förbättrades signifikant avseende minskning av depressiva symtom mätt med Montgomery and Åsberg Depression Rating Scale (MADRS), samt ökad upplevd arbetsförmåga mätt med Work Ability Index (WAI) i eftermätningen. Uppföljningsmätningen visade också på kvarstående behandlingseffekter för båda utfallsmåtten i de två behandlingsbetingelserna. Inga signifikanta mellangruppsskillnader kunde urskiljas. Däremot hade 44 % av deltagarna i iKBT uppfyllt kriteriet för klinisk signifikant förbättring vid eftermätningen avseende depressiva symtom, jämfört med 21% i den sedvanliga behandlingen, vilket var en skillnad som kunde säkerställas statistiskt. Det framkom även att iKBT ökade den upplevda arbetsförmågan oavsett om deltagaren var sysselsatt eller inte. Enligt uppsatsens resultat kan iKBT betraktas som ett givet behandlingsalternativ inom primärvården. Implementering av iKBT för denna patientgrupp kan både innebära en utökad tillgänglighet av evidensbaserad psykiatrisk vård, samt bidra till ett minskat sjukskrivningsantal. Resultaten diskuteras i relation till uppsatsens metodologiska begränsningar och även förslag till framtida förbättringar presenteras.
48

Dokumentation i förskolan : Två år efter revideringen av Lpfö98 2010

Ignjatovic, Misa January 2013 (has links)
Denna studie undersöker vilka förändringar som har skett ute på förskolor efter revideringen av Läroplanen för förskolan år 2010. Undersökningen ger perspektiv från sex förskolor med olika förutsättningar och tre förskolechefer i en medelstor stad. Dokumentation som används på rätt sätt, är bra för att lyfta fram verksamheten. I Förskolan håller dokumentationen på att bli en naturlig del av planerings- och utvärderingsarbetet, där tanken är att man kontinuerligt ska använda dokumentation som medel för reflektion kring arbetet som görs samt att reflektionerna ska leda till ett utforskande arbetsätt. Detta har visat sig vara en stor utmaning för en del förskolor. Upplevelsen i tidigare skedet av revideringen har varit att dokumentationen tagit för stor plats i verksamheten och barnen blivit lidande på grund av tiden som gått åt dokumentationen. Detta läge har idag förändrats men än är man inte klar över hur det ska arbetas med dokumentationen. De flesta förskolor idag söker en modell för hur arbetet ska se ut. Dokumentationen har en tendens att ses som ett arbete utanför verksamheten snarare än en del av verksamheten. Tanken är att man genom tid och kompetensutveckling ska förändra arbetssättet ute i Sveriges förskolor. Vikten av reflektion är idag förskolans största verktyg till en gynnsam verksamhet för både barn och personal. Reflektion öppnar ögonen för saker som människan inte tidigare kunnat se och ger utmaningar i vardagen. Genom reflektionen är tanken att pedagogerna och barnen ska komma varandra närmre och det ska bli en bättre verksamhet för alla. Förskolorna i undersökningen ger svar på hur det idag, två år efter revideringen arbetas med dokumentation.
49

Verifiering av beräknad energiprestanda för flerbostadshus byggda år 2007-2009

Haglund, Jonatan, Svedlund, Marcus January 2012 (has links)
The building industry consumes approximately 40 % of the total energy consumption in Sweden, where the using stage is dominating with 80 %. There is a lot of work in progress to reduce energy use in the building industry, and the demands from authorities regarding energy use increases. As a part of this work Building and planning department of Sweden has established a requirement that has been applied since 2006, and restricts a maximum energy use for buildings.The requirement includes that an energy simulation must be done in advance to demonstrate that it is possible to meet the demands. Reality is however more complex than an energy simulation program, that frequently underestimates the energy use of buildings. The purpose of this thesisis to study and analyse deviations between estimated and actual energy use in modern apartment buildings. The study includes four apartment buildings in Stockholm, Gothenburg and Jönköping that were built in 2007-2009. The thesis is done in collaboration with Riksbyggen. Riksbyggen have built and manage the buildings. The energy simulations have been executed in Enorm 2004 and VIP+ 5.2. All the buildings show a higher energy use than were simulated. The deviations are small for the overall use, between 1 and 8,6 %, except for one of the building with a deviation of 20 % higher energy use than simulated. For individual measurements however, there are large differences. The larges deviation is for heating, which were underestimated, up to 50 %. The main reasons of deviation are an underestimation of indoor temperature and no consideration of manual ventilation and culvert losses. Hot tap water on the other hand has been overestimated up to 57 %. One reason is high standard values when calculating.The whole difference does not necessarily depend on miscalculations. Errors can also occur when separate measurement of hot water is not available and an assessment must be made by hot water proportion of total water consumption. The result is the basis for following conclusions and recommendations: A higher indoor temperature than the current recommendation of 21 °C should be considered when calculating. Use of standard values for tap water should be made with caution, as these tend to be exaggerated. A manual ventilation supplement of 4 kWh/m², year has been proven to reduce deviations in heating requirements. Comparison between calculated and declared energy use should be made by individual measurement instead of total energy use. IMD (individual measurement and billing) provides, in addition to energy savings, a more reliable follow-up. / Av hela Sveriges energikonsumtion står byggsektorn för cirka 40 %, där bruksskedet är dominerande med cirka 80 % av den totala energiförbrukningen under byggnadens livscykel. Arbetet kring att minska sektorns energibehov pågår,och kravet på minskad energianvändning i byggnader ökar. Som ett led i arbetet har Boverket sedan 2006 ställt krav på högsta tillåten energianvändning förbyggnader. Vid projektering ska därför en energiberäkning göras för att säkerställa att byggnaden uppfyller gällande krav. Verkligheten är mer komplex än vad som kan simuleras i ett energiberäkningsprogram, och dessa tenderar ofta att underskatta byggnaders energianvändning. Examensarbetet syftar därför till att studera och analysera avvikelser mellan beräknad och faktiskt energianvändning för nybyggda flerbostadshus. Totalt har fyra fastigheter, färdigställda mellan 2007 och 2009, i Stockholm, Göteborg och Jönköping studerats. Examensarbetet är gjort i samarbete med Riksbyggen, som har byggt och förvaltar de studerade fastigheterna. Fastigheterna har beräknats i programmen Enorm 2004 och VIP+ 5.2, och församtliga redovisas en högre energianvändning än beräknat. Avvikelser är dock små, mellan 1 % och 8,6 %, för den totala energianvändningen med undantag för en fastighet som har 22 % högre användning än beräknat. Däremot finns stora skillnader för enskilda mät värden. Störst är avvikelserna för uppvärmning, där beräkningarna underskattade denna med upp till 50 %. Anledningar till avvikelse är underskattad rumstemperatur och att ingen hänsyn till vädring och kulvertförluster tagits vid beräkning. För tappvarmvatten gäller däremot det omvända då detta överskattades i beräkningar med upp till 57 %. En anledning är höga schablonvärden vid beräkning. Hela avvikelsen behöver dock inte bero på missbedömning och felberäkning i projektering, utan fel kan dock också uppstå när separat mätning av tappvarmvatten saknas och en bedömning måste göras av varmvattenandel av total vattenförbrukning. Resultatet ligger till grund förföljande slutsatser och rekommendationer: En högre innetemperatur än dagens rekommendation om 21 °C bör övervägas vid dimensionering. Användning av schablonvärden för tappvarmvatten bör göras med försiktighet, då dessa tenderar att vara för stora. Ett vädringstillägg på 4 kWh/m², år har visat sig minska avvikelser i uppvärmningsbehov. Jämförelse mellan beräknad och deklarerad energianvändning bör göras per mätslag istället för total energianvändning. IMD (individuell mätning med debitering) ger, förutom energibesparing, en mer tillförlitlig uppföljning.
50

Webbaserat resultat och uppföljningsprogram för idrottsförening

Karlsson, Joel, Bengtsson, Carl January 2012 (has links)
Students at the School of Engineering at Jönköping University have on behalf of the swimming organization “Nässjö Sim och Livräddningssällskap” conducted research on how to monitor and evaluate swimmers and swimming groups in a simple and efficient manner with a focus on usability and user friendliness. Since no system existed that could meet these requirements, the client had a desire to tailor and develop such a system. The purpose of this work was to develop a system that would work as a tool to be used by coaches and swimmers alike and allow them to eventually follow the development of swimmers and swimming groups. The organization also wanted to have the ability to create tests and exams, both for land and water training, register these in the system and in a structured way know which swimmers took and passed these. For this thesis, the following questions functioned as a framework for progress. UsabilityHow to design a usable system and what is required? SystemWhat type of system is best suited to meet the client's requirements and preferences? Competition resultsHow can one retrieve all the competition results for swimmers of Nässjö SLS? DatabaseWhat type of database is best suited to easily share data with an external existing database? Usability has been the main focus throughout the project. In order to succeed and stay on track, the students turned to the usability guru Jakob Nielsen, and his 10 heuristic rules have worked as guidelines. The work is also founded on the theories and tests Nielsen conducted on how people interact with a web-based system. The result of the project is a working prototype of the system without access to the competition results as the students together with the client decided that the procedure to access the database containing results from competitions became too difficult, time consuming and costly. From the perspective of functionality, focus turned to a system that can display a development curve for swimmers and swimming groups based on training and the results from tests and exams. / På uppdrag av simföreningen Nässjö Sim och Livräddningssällskap studerade studenterna vid Tekniska Högskolan i Jönköping hur man skall kunna följa upp och utvärdera simmare eller simgrupper på ett enkelt och effektivt sätt med fokus på användbarhet och användarvänlighet. Uppdragsgivaren hade därmed ett önskemål om att skräddarsy ett system som uppfyller dessa krav då det inte existerade något liknande som tillfredställer och möter de krav uppdragsgivaren hade på systemet. Syftet med arbetet var således att systemet skall vara ett verktyg som kommer att användas av tränare och simmare för att på sikt kunna följa upp utvecklingen av simmare och utfall för simgrupper. Föreningen ville även kunna skapa tester och prov, för landträning såväl som simträning och tränarna vill därmed på ett mer strukturerat sätt veta vilka som har klarat av dessa. För detta examensarbete har följande frågeställningar följt genom arbetets gång: AnvändbarhetHur konstruerar man ett användbart system och vad krävs? SystemVilken typ av system lämpar sig bäst för att tillgodose uppdragsgivarens krav och önskemål? TävlingsresultatHur erhåller man alla tävlingsresultat för simmare i Nässjö SLS? DatabasVilken typ av databas lämpar sig bäst för att enkelt kunna dela data med en extern befintlig databas? Användbarhet har setts som huvudfrågan genom projektets gång. Till denna har man använt sig av en känd guru inom området, Jakob Nielsen och hans 10 heuristiska regler. Arbetet bygger även på de teorier och tester Nielsen har utfört om hur människan interagerar med ett webbaserat system. Resultatet är en fungerande prototyp av systemet utan tillgång till tävlingsresultat då man tillsammans med uppdragsgivaren valde att avgränsa detta eftersom proceduren att få tillgång till databasen med tävlingsresultat blev allt för svår och tidskrävande. Ur synvinkeln rörande funktionaliteten blev fokus således ett system som kan visa utbildningskurva av simgrupper och simmare baserat på träning och de märken samt tester som klarats av.

Page generated in 0.6292 seconds