Bakgrund: Fysisk aktivitet kan minska hälsorisker förknippade med stillasittande och brist påregelbunden rörelse. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) syftar till att höja den fysiskaaktivitetsnivån, men forskning om vilka faktorer som inverkar på FaR-förskrivning saknas.Syfte: Att beskriva vad FaR-förskrivare uppfattar vara betydelsefulla organisatoriska,förskrivarrelaterade och patientrelaterade faktorer för förskrivning och följsamhet av FaR.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med 11 FaR-förskrivare från treolika professioner vid två landsting i Sverige. Dataanalysen genomfördes deduktivt medkvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Byråkrati och nödvändiga förutsättningar varviktiga organisatoriska faktorer. Som förskrivarrelaterade faktorer angavs egna resurser,förskrivarens roll, stödjande arbetssätt samt behov av steg och långsiktigt arbete. Depatientrelaterade faktorer som upplevdes hindra eller möjliggöra FaR-förskrivning ochföljsamhet var patienternas mottaglighet för livsstilsförändring samt upplevelse av mening.Slutsatser: Förskrivarnas upplevelse av brist på struktur och samarbete med aktivitetsarrangörerhindrar förskrivning och uppföljning. Meningsfullheten i att förskriva FaR till lågmotiveradepatienter med låg förväntad följsamhet minskar motivationen att lägga ner den extra tid somkrävs vid FaR. Goda erfarenheter kan leda till förändrad attityd och ökad förskrivning.Resultaten bidrar med kunskap om faktorer för implementering av FaR i syfte att nå nationellamål för hälsofrämjande hälso- och sjukvård och fysisk aktivitet.Nyckelord: hälsofrämjande arbete, implementering, uppföljning, transteoretisk modell, FYSS

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie är att beskriva och analysera hur kuratorer arbetar med insatser gentemot mobbning på individ-grupp-och organisationsnivå i det skolkurativa arbetet. Med hjälp av en kvalitativ metod har författaren samlat in data. Fem intervjuer har genomförts med skolkuratorer på två mindre kommuner i Sverige. Under intervjuerna har författaren använt sig av semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide för att belysa hur kuratorernaarbetar kring mobbning. Vidare har en konventionell innehållsanalys används för att analysera fram studiens resultat.Resultatet visar att skolkuratorerna får till största del upplysningar om pågående mobbning av lärare, elever samt föräldrar. Kuratorerna använder sig inte av något specifikt mobbningsprogram ellermetod för att utreda mobbningsärenden. Istället visar resultatetpå att delar av ”Farstamodellen” används men också individ-och gruppsamtal och i samverkan med elevhälsoteam. Det förebyggande arbetet med ökad vuxennärvaro bland eleverna upplevs som ett positivt sätt att upptäcka gryende konflikter och stävja mobbning. Ett fungerande samarbete mellan föräldrar, elever och personal anses också vara betydelsefullt. Varje ärende behöver individanpassas för bästa slutresultat.

Den genomsnittliga privata konsumtionen i Sverige är långt ifrån miljömässigt hållbar. Studien belyser projektledares strategier i beteendeförändrande projekt med inriktning på miljömässigt hållbar konsumtion. Det handlar inte bara om att påverka vad vi konsumerar, utan även om att säkerställa hållbara konsumtionsnivåer och förändra beteenden. I genomförda semistrukturerade intervjuer berättar projektledare om vikten av flexibilitet och nytänkande för att hitta innovativa lösningar som kan få människor att förändra konsumtionsmönster, resvanor och attityder. I projekt med hög teknisk komplexitet förespråkas kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att utröna vilka insatser som är bäst lämpade för att nå projektmålen. Effekterna och målen av beteendeförändrande projekt är ibland svåra att mäta och den förespråkade flexibiliteten riskerar att inskränkas om tidsram och budget är för snäv. Beteendeförändrande projekt bör vara lustfyllda och inkludera målgruppens viljor och åsikter för att förmedla känsla av självbestämmande. Att fortsätta att påminna om ett önskat beteende och designa situationer som gör det lätt för omgivningen att agerar ökar chansen att hållbara beteenden fortgår. Att visa upp goda exempel på beteenden som gynnar miljö bidrar till att beteendena så sakteliga blir norm och sprids i samhället. Det mest effektiva är dock att reglera konsumtionsmönster och resvanor med strängare lagar.

Fallföretaget för denna studie påvisade att de hade upplevt brister i kommunikationen mellan kund och företag när det kom till uppföljning av försäljning. Fallföretaget ville därmed ha information om hur kommunikationen ser ut i dagsläget, vilka problemområden som finns i processen, samt hur kunden och företaget önskar att kommunikationen ska se ut. Syftet med denna studie var att studera kommunikationsprocessen mellan ett fallföretag och ett antal kunder när det kommer till uppföljning av försäljning vid B2B-handel inom industrisektorn. De teorier som togs upp i denna studie var Shannon & Weavers kommunikationsmodell, Schramms kommunikationsmodell och Media Richness Theory. Den metod som användes i studien var en kvalitativ metod med en induktiv ansats, de kvalitativa metoder som användes var intervju samt observation. Resultatet av denna studie var en kartläggning av företagets kommunikationsprocess vid uppföljning av försäljning och identifiering av processens problemområden. I resultatet presenteras även de förbättringsförslag som framkommit av empirin. Resultatet analyserades och kategoriserades enligt “analysprocessen” och delades då in i kategorierna kommunikation, dokumentation och processförbättring. I diskussionskapitlet diskuterades resultatet mot de utvalda teorierna, tidigare forskning samt mot det praktiska problemet. I diskussionskapitlet diskuterades resultatet mot de utvalda teorierna, tidigare forskning samt mot det praktiska problemet. I diskussionen genomfördes det även en reflektion över de metoder som valdes ut för denna studie. Slutsatsen av studien visade på att fallföretaget och deras kunder hade olika syn på kommunikationsprocessen vid uppföljning av försäljning. Skillnaderna låg främst vid val av kommunikationskanal samt kommunikationsprocessens problemområden. / The selected company for this study had experienced some issues regarding the communication process between the company and their customers, when it came to after sales. The company therefore requested information regarding how the communication process looks today, how both the customers and the company would like the communication to look like and how the communication in the process should be mediated between both parts. The aim of this study was to study the communication process between a selected company and their customers when it came to after sales in the business-to-business market within the industrial sector. The theories that was selected for this study was Shannon & Weavers communication model, Schramm’s communication model and Media Richness Theory. The data for this study was collected from interviews and one observation, the study also was an inductive study.  The result of this study was a map of the communication process and a map that showed where in the process that there are issues according to the collected data. In the result of this study the proposals for process improvements are also presented. The result was analyzed and categorized according to the method ”analyze-process” and was divided into the categories communication, documentation and process improvement. In the chapter for discussion the result of this study was discussed related to the theories, previous research and the practical problem that was presented in the beginning of the report. In the discussion chapter, there was also a discussion regarding the chosen methods for this study. The conclusion of this study was that the selected company and their customers had a different view of the communication process when it came to after sales. The different views were mostly connected to the preferred communication channel and the issues of the communication process.

Livsstilsrelaterad ohälsa drabbar allt fler i form av övervikt eller fetma med diabetes, högt blodtryck, ledvärk, ökad infertilitet och sömnapné som följd. Operation av fetma (obesitasoperation eller bariatrisk kirurgi) har de senaste åren vetenskapligt bevisats som en effektiv behandlingsmetod men studier visar samtidigt behov av långsiktig, god uppföljning. Vid all livsstilsintervention är det väsentligt att inte bara följa upp och utvärdera medicinska mätvärden utan också ta hänsyn till psykosociala, individuella upplevelser av hälsa och ohälsa för att förebygga uppkomst av och lindra redan uppkommen ohälsa samt stärka patientens förmåga att hantera sin livsstil i samvaro med andra. Merparten av obesitasopererade patienter följs långsiktigt via primärvårdens vårdcentraler men då registerdata och viss litteratur indikerat svagheter i långtidsuppföljningen väcktes ett intresse av hur det fungerar ur ett patientperspektiv, särskilt om en följdsjukdom försvinner. Uppsatsen syftade till att belysa hur ett urval av patienter upplevt distriktssköterskans uppföljning främst efter sin obesitasoperation. Åtta patienter med tidigare diabetes typ 2 som obesitasopererats för minst fem år sedan genomgick därför en semistrukturerad inspelad intervju som transkriberades och analyserades med en induktiv analysmetod. Analysen visade att besöken vid vårdcentralernas och på distriktssköterskans mottagning både före och efter obesitasoperationen upplevts medicinskt inriktade. Det fysiska hälsofokuset upplevdes som mer naturligt av patienterna före operation. Efteråt upplevdes det däremot som en bristande helhetssyn sett till individens välbefinnande och hälsa. Distriktssköterskan förefaller övervaka och behandla symtom snarare än ohälsans grundproblem. Medicinska värden upplevdes gå före psykosociala riskfaktorer vilket gav minskad förståelse för besökens syften samt känslor av att individuella behov och önskemål sällan togs hänsyn till. Resultatet blev frånvaro av eller mindre omfattande uppföljningar och patienter som har ifrågasatt distriktssköterskans roll. Primärvårdens riktlinjer och ekonomiska ersättningsmodeller verkar påverka distriktssköterskans arbete mot medicinska mål och förhindra en förbättrad helhetssyn. Ökad kunskap om obesitasopererade patienters individuella förutsättningar behövs.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning är att spegla hur lärare beskriver arbetet med läsutveckling i år 1. Jag har utgått ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjort samtalsintervjuer med sex lärare. Det jag funnit är att lärarna vid skolstart följer upp förskolans arbete med språklig medvetenhet. Elevernas förmåga att kunna urskilja ljud i ord och att kunna sätta ihop ljud till ord testas. Lärarna kontrollerar också vilka bokstäver eleverna känner till och om de kan läsa. Under höstterminen arbetar man med en bokstav i veckan. Eleverna arbetar individuellt i arbetsböcker och tränar läsning på olika nivåer och i olika böcker. Motivationen anser lärarna vara en viktig del och mycket görs för att skapa lust och intresse. Lärarna ger också eleverna läxor i olika omfattning. Elevernas läsutveckling följs upp genom testning, genom kontinuerliga iakttagelser, genom olika kartläggningsmaterial, genom att ge tid för att göra klart arbetsuppgifter och genom speciallärarstöd.

Inledning Denna studie handlar om hur förskollärare arbetar med dokumentation, utvärdering och uppföljning av utomhuspedagogik. Den handlar även om hur utomhuspedagogiska aktiviteter kan kopplas samman med teori och praktik i förskolans verksamhet. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av arbetet med utomhuspedagogik i förskoleverksamheten. Metod I denna studie används kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I undersökningen intervjuades sju respondenter varav en av dessa var en pilotintervju. Resultat Studien visar olika arbetssätt som förskollärarna använder sig av för att inkludera dokumentation, utvärdering och uppföljning i utomhuspedagogiska aktiviteter. Det framkom även olika förhållningssätt som förskollärarna har i utomhuspedagogiken där de kan vara medsökande och tillföra egna kunskaper i aktiviteter som kan utveckla barnen. Planering och utvärdering av utomhusverksamheten utgör enligt förskollärarna en grund för att utvärdera barns inflytande genom att se vart barnen befinner sig och gå vidare därifrån. Planeringen är även en viktig del i att se hur verksamheten har formats efter målen och för att utvärdera vilken riktning utomhusverksamheten har tagit. Det kollegiala samtalet framträder som en möjlighet till att utbyta erfarenheter mellan varandra och därigenom skapa lärande för förskollärarna. Lotusdiagram lyfts som ett verktyg vilket kan skapa möjlighet till utvärdering genom att förskollärarna med stöd av den kan synliggöra vilka mål som inkluderats tillsammans med barnen och i utomhusverksamheten. Uppföljning med diagrammet kan göras efter en viss tid då förskollärarna ser hur arbetet med något har varit och hur detta sedan kan utvecklas.

Kvinnors upplevelse i samband med akuta kejsarsnitt har belysts i flertalet studier. Beskrivning av upplevelsen är kantad av oro, smärta och svårigheter att först vad som hänt. Definitionen på omedelbara kejsarsnitt är otydligt vilket har resulterat i att många studier använder begreppet akut och inkluderar där både akuta och omedelbara kejsarsnitt. Renodlade studier på den allvarligaste formen av kejsarsnitt, det omedelbara kejsarsnittet, har inte gått att finna. Då tidsaspekten anses vara en faktor som kan påverka upplevelsen framstod det som intressant att undersöka hur omedelbara kejsarsnitt upplevs. Syftet var att undersöka kvinnors upplevelse av omedelbara kejsarsnitt. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomfört genom semistrukturerade djupintervjuer och analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att omedelbara kejsarsnitt många gånger upplevs traumatiska. Utdragna förlossningsförlopp var vanliga och kvinnan kände oro för om hon och barnet skulle överleva. När larmet hade gått skedde det ibland så snabbt att patienten inte hade förstått vad som var på väg att ske. Informationen brast. Vårdande kommunikation ansågs avgörande i detta skede. Efterförloppet präglades av mycket smärta som hindrade kvinnorna att ta hand om sig själva och barnet. Behovet av en god smärtlindringsregim var tydlig. Uppföljning var betydande och många gånger avgörande för hur kvinnorna kunde leva med sina minnen efteråt. Det var viktigt att kunna se ett sammanhang. Huvudkategorierna som framkom var; information från vårdgivare till patient, utlämnad i sin otillräcklighet samt behovet av en utförlig uppföljning.

No description available.

Depression är ett utbrett hälsoproblem som internetbaserad kognitiv beteendeterapi har visats vara en effektiv behandlingsmetod för. Hur prospektivt minne, alltså att minnas att utföra en tidigare utformad intention någon gång i framtiden, används i relation till behandling har dock inte berörts i tidigare forskning. Studiens syfte var att undersöka användandet av prospektivt minne efter psykologisk behandling samt att utveckla ett formulär som mäter behandlingsrelaterat prospektivt minne. Vi använde en mixad metod-design, med en kvantitativ delstudie samt en kvalitativ delstudie. Vi fann ett negativt samband mellan skattningar av behandlingsrelaterat prospektivt minne och BDI-II (r=-.29; p=.016). Vi fann även en positiv korrelation mellan förändring av skattning på BDI-II över tid och skattningar av behandlingsrelaterat prospektivt minne (r=.29; p=.013). Formuläret som togs fram i denna studie består av femton item. I den kvalitativa delstudien genomfördes en tematisk analys som resulterade i fyra teman: Påfrestningar påminner, Lättare när man mår bra, Automatiserad användning samt Tillbakablickande. Resultaten i denna studie påvisar en koppling mellan mående och användandet av prospektivt minne för behandlingsinnehåll samt att det finns en stor variation i hur olika personer använder prospektivt minne för behandlingsinnehåll. Studien har bidragit med en inledande förståelse för behandlingsrelaterat prospektivt minne samt implikationer för framtida forskning.