Studiens avsikt är att öka kunskapen om experiments användning i fysikundervisningen. Syftet med studien är att synliggöra hur och varför utvalda lärare arbetar med experiment i fysikundervisningen, med elever i årskurs 4–6. Detta med fokus på hur lärarna följer upp experiment samt på vilka sätt som lärarna tar tillvara elevernas erfarenheter i undervisningen. Teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i pragmatismen. Mer specificerat i de tankar som John Dewey framförde om undervisning och lärande, det som i dagens pedagogiska sammanhang går under begreppet learning by doing. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fyra aktiva fysiklärare i årskurs 4–6 och analyserats med den didaktiska triangeln som analysverktyg. Samtliga lärare i studien använder experiment i sin undervisning. Syftet är främst att förstärka teorier och hjälpa elever att förstå abstrakta fenomen inom fysiken. Lärare planerar till viss del för att inkludera elevernas erfarenheter när de genomför fysikexperiment. Samtliga lärare använder sig dock av och utgår ifrån elevernas erfarenheter i fysikundervisningen. Uppföljningen av experiment sker främst genom helklassdiskussioner, men även genom att eleverna skriver labbrapporter.

Bakgrund: Ekonomin har med tiden fått allt större inflytande inom föreningar och dess verksamheter eftersom de måste finansiera sin verksamhet precis som andra organisationer i samhället. Ekonomin ses därför som en viktig beståndsdel i ideella föreningar trots det ideella syftet att inte vara vinstdrivande. För att ha möjlighet att ha en stabil ekonomisk grund så är arbetet med ekonomiska styrningsverktyg viktigt. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva och förmedla en förståelse om hur ekonomin styrs i ideella idrottsföreningar med hjälp av budgetering, målsättningar, planering och uppföljning som ekonomiska styrningsverktyg. Metod: Studien har genomförts på ideella idrottsföreningar i Kalmar med omnejd, tillvägagångssättet är av metoden kvalitativ. Empirin har hämtats från fem föreningar med personer som är ordförande, kassör eller ekonomiansvarig genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Resultatet visar att ideella idrottsföreningar använder sig av ekonomiska styrningsverktyg. Budgetering är det mest förekommande och används för att få kontroll över föreningens ekonomi. Målsättning förekommer i alla föreningar både av icke-finansiell karaktär och finansiell karaktär. Planering hjälper föreningarna att vara mer effektiva i sitt arbete. Uppföljningsarbetet av budget sker bland alla föreningar men brister framkommer i den generella uppföljningen.

Idag sker ett kontinuerligt arbete med att reducera energianvändningen i byggnader under desslivscykel för att minska miljöbelastningen och utnyttjandet av fossila energikällor. En reduceringav energianvändningen utgör även ett ekonomiskt incitament genom minskade energikostnader.Inom byggsektorn arbetar flertalet företag med olika former av miljöcertifieringar såsomMiljöbyggnad, LEED och BREAM. En viss del av bedömningen bygger på en energisimuleringav projekterad byggnad, ett scenario av framtida energianvändning. Energisimuleringar utgör ett beslutsunderlag och kan användas under hela byggprocessen menlämpar sig främst under projektering då flertalet beslut rörande olika faktorer såsom klimatskal,ventilationssystem, värme och kyla samt framtida drift och styrning behandlas. I detta examensarbete analyseras energianvändningen i fastighet BioCentrum i Uppsala utifråndriftår 2012 och jämförs mot projekterade värden från tidigare energisimulering. En jämförelsegörs även mellan indata och antaganden samt projekterade energiflöden för värme, komfortkyla,processkyla och el. Att arbeta med energisimuleringar under projektering är en kontinuerligprocess och på vilket sätt detta verktyg kan förbättras i projekteringsarbetet diskuteras. Tre faktorer har behandlats, vilka är utomhusklimatets påverkan på energianvändningen, drift ochstyrning av olika system inom fastigheten samt brukarens beteende och verksamhet. Med hjälp avunderlag från driftår 2012 genomförs en uppdaterad energisimulering för analys och jämförelse. För fastighet BioCentrum syns en tydlig ökning av både värme och kyla samt el i jämförelse medprojekterade värden. Orsak till detta är i många fall verksamhetsanknutet genom ökade driftstider,förhöjda luftflöden i ventilationssystem samt en varierande verksamhet inom byggnadensom kräver ett stort behov av el, men även kylning av dess interna laster. Störst påverkan påresultatet från energisimulering har bedömningen av den verksamhetsanknutna internvärmensamt luftflöden i laborationslokaler. Tre resultat som verifieringsprocessen sammanställer är hur mätarstrukturen i drift fungerar, vilkaförändringar som skett under produktion i förhållande till projektering samt hur verksamhetenidag utnyttjar och styr de tekniska systemen. Till stor del en verifiering av projekterad data. Genom uppföljning och verifiering skapas en nulägesbild över energianvändningen, vilkettillsammans med identifierade energieffektiviserande åtgärder skapar ett bra beslutsunderlag förframtida investeringar. För att förbättra projekteringsprocessen av framtida energianvändning och verifieringsprocessenär det viktigt att tydligt definiera vilka antaganden som genomförts under projektering samt vilkaprocesser som ingår i bedömning av specifik energianvändning. Att samredovisa underlag ochresultat möjliggör för en bättre uppföljning av nyckeltal och underlättar för förvaltning attoptimera och följa upp olika processer och system inom fastigheten. Sammanfattningsvis är hjälpmedel såsom energisimuleringar ett viktigt verktyg underprojekteringsprocessen och skapar ett scenario över framtida energianvändning. Detta arbetevisar på den komplexitet som finns vid uppföljning av energianvändningen inom lokalbyggnaderoch att ett bra samarbete mellan konsulter, beställare/fastighetsägare och hyresgäst är nödvändigtför att uppnå ett bra energiarbete under projektering och sedermera drift av fastigheten.

Denna studie är en uppföljning på hur arbetet med vägledningen för kemikaliesmart förskola från Stockholms stad har fungerat. Syftet med detta var att ta reda på hur miljöförvaltningen iStockholms stad kan utöka sitt stöd till stadens förskolor inom detta arbete. Studiens metodinnefattade en enkätundersökning som skickades ut till alla förskolor inom Stockholms stad samttio semistrukturerade intervjuer med utvalda personer inom både kommunala och fristående verksamheter. Studiens resultat visar att Stockholms stads förskolor arbetar i hög utsträckning med åtgärderna i vägledningen vilket således tyder på att vägledningen har varit till hjälp för förskolorna. Studien visade dock även att det finns utmaningar i arbetet med att upprätthållamotivationen för kemikaliesmart förskola som avtagit under pandemiåren. Förskolorna beskriver till stor del liknande svårigheter med att hinna med att utbilda, öka kunskapen kring vilka material som är kemikaliesmarta att köpa in samt att få klarhet i hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan förskolorna, byggentreprenörer och fastighetsägare. Det påvisades däremot signifikant skillnad mellan de kommunala och fristående förskolorna i huruvida de känner till vägledningen, arbetarmed åtgärderna, om de utfört stadens webbutbildning samt vid utförandet av fyra av de 23 åtgärderna. Studien har tydliggjort att kemikaliefrågan är något som måste aktualiseras hela tiden på förskolan och att det är och behöver ses som ett pågående arbete en aldrig blir aldrig klar med.Resultatet från denna studie visar att förskolorna svarat mycket bra på de fysiska utbildningarna ochsammankomsterna som miljöförvaltningen hade innan pandemitiden samt att det spelat stor roll för förskolornas motivation att hålla arbetet i gång. I studien beskrivs även att andra riktlinjer och uppdrag uppifrån har betydelse för hur högt frågan med kemikaliesmart förskola prioriteras.Sammanfattningsvis indikerar studien därmed att en av de viktigaste stödfunktionerna frånmiljöförvaltningen är de fysiska utbildningar och sammankomster som de utfört tidigare ochstudien betonar således vikten av att återuppta detta efter pandemin.

Vid införandet av tredimensionell fastighetsbildning i Sverige fanns det en oro för att det befintliga fastighetsbeståndet skulle fragmentiseras, något som skulle medföra stora kostnader för det allmänna vid planläggning och inventering av beståndet. Det har nu gått drygt sju år sedan det blev tillåtet att indela fastigheter i tre dimensioner i Sverige och det är nu möjligt att studera hur laginstitutet används idag och i vilken omfattning det används. Informationen som behövts för att genomföra denna studie har hämtats från förarbeten men har också till stor del inhämtats från Olof Sjöblom, förrättningshandläggare med stor erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning och Björn Hedlund, bolagslantmätare vid JM som har erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning från byggbolagens sida. Studien visar att tredimensionell fastighetsbildning fortfarande sker i begränsad omfattning, även om det sakta ökat sedan möjligheten att fastighetsindela i tre dimensioner öppnades. Det svaga intresset kan starkt kopplas till den skepsis och osäkerhet inför tredimensionell fastighetsbildning som fortfarande finns hos de stora aktörerna, främst förenat med ännu ouppklarade spörsmål grannar och försäkringsbolag emellan. Trots det svaga intresset kan vi se att rättsinstitutet fungerar så som det var tänkt. Den nya lagstiftningen har gett en möjlighet att förenkla förvaltningssituationer och möjliggöra en effektivare markanvändning.

Bakgrund: Att vårdas inom intensivvården kan innebära att känslan för tid och verklighet förloras, förklarat av sjukdomens allvarlighetsgrad och patientens nedsatta medvetande under vårdtiden. Efterföljande problem försvårar återhämtning och påverkar patientens dagliga livsfunktion och livskvalité i varierad omfattning. Syfte: Syftet var att belysa patienters återhämtning efter intensivvård  Metod: Litteraturstudien med induktiv ansats har sammanställt och återberättat innehållet från 20 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. En integrativ metod enligt beskrivning av Whittenmore och Knafl (2005) tillämpades.  Resultat: I resultatet framkom huvudkategori 1. Återhämtningens dimensioner med kategorierna återhämtningens innebörd, återhämtning ur ett psykiskt och fysiskt perspektiv, betydelsen av socialt stöd i återhämtningsprocessen och huvudkategori 2. Uppföljningens betydelse för återhämtningen med kategorierna att återfå kontroll samt hjälpmedel för att förstå.  Slutsats: En gynnsam uppföljning efter intensivvård förefaller vara inriktad på patientens hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet som kan likställas med Känslan av sammanhang.

Byggbranschen står idag inför stora utmaningar gällande kunskap och effektiv byggproduktion där arbetsberedningen har en central roll vid planering av arbetsmoment. Studiens mål är att skapa en nulägesanalys av hur arbetsberedningar dokumenteras och följs upp och syftet är att granska framställningen av arbetsberedningar med fokus på dokumentation och uppföljning. De frågeställningar som ska besvaras är följande: I vilken omfattning dokumenteras arbetsberedningar idag och i vilken utsträckning genomförs uppföljningar?Vilka förbättringsmöjligheter finns gällande uppföljning av arbetsberedningar? De metoder som har använts är litteratur-, fall- och intervjustudie samt en enkätundersökning där arbetet har utgått från två kommersiella byggprojekt inom Skanska i Malmö. Det genomfördes åtta intervjuer med personer där alla hade olika anknytning till arbetsberedningar på grund av dess yrkesroll och enkätundersökningen tilldelades arbetsledare inom Skanska Hus Syd. Enligt litteraturen bör en arbetsberedning genomföras i sju steg där dokumentation och uppföljning är två betydelsefulla steg för kunskapsåterföring inom en organisation. Kunskap delas upp i tyst och explicit och det krävs ett samspel mellan dessa för att uppnå fullständig kunskapsåterföring och studiens resultat visar på att detta samspel saknas. Studiens resultat visar att arbetsberedningar vanligen dokumenteras men att uppföljning sällan genomförs, det framkommer också att det saknas intresse att eftersöka information bland dokumenterade beredningar. Studiens resultat visar även att det finns en medvetenhet kring vikten av uppföljning, vilket även teorin poängterar, men att uppföljningen blir bortprioriterad på grund av tidsbrist och avsaknad av värde. Efter studiens avslutande kan det konstateras att det finns utvecklingsmöjligheter inom dokumentation och uppföljning av arbetsberedningar. Studiens slutsatser är att personalen bör tränas på att upprätta arbetsberedningar från grunden, avsätta tid för uppföljning, informera om uppföljningens värde och delge hur kunskapsöverföring sker inom organisationen.

Förtätning av städer har kommit att bli en trend och ett ideal inom stadsbyggnad. Att bygga tätare innebär inte enbart ett tillgodoseende av en ökad urbanisering på ett hållbart vis utan anses även av stadsplanerare ge upphov till samt möjliggöra en rad stadsmässiga kvaliteter såsom större tillgång till mötesplatser samt livliga och tillgängliga stadsrum. Det är kvaliteter som används för att motivera och argumentera för att förtätningar ska genomföras. Tidigare studier har dock visat att dessa är argument som inte sällan saknar vetenskaplig grund, varav denna studie ifrågasätter hur kommunerna idag säkerställer att utvecklingen av våra städer går i den riktning som avses. Genom fallstudier av förtätningsprojekt i Norra Sorgenfri i Malmö samt Norra Fäladen i Lund söker denna studie svar på vilka stadskvaliteter Malmö Stad samt Lunds kommun eftersträvar att uppnå genom förtätning av byggd miljö. Studien syftar likväl till att finna svar på om dessa eftersträvansvärda kvaliteter faktiskt kan uppstå vid genomförd förtätning av stadsdelarna samt hur det i kommunerna säkerställs att dessa förväntade stadskvaliteter uppfylls. Detta görs genom att med hjälp av intervjuer och dokumentstudier utreda hur och om kommuner bedriver utvärdering samt uppföljning av sina förtätningsprojekt.  Resultatet visar att de kvaliteter Lunds kommun och Malmö Stad vill nå med hjälp av förtätning av de två separata områdena inte skiljer sig åt nämnvärt utan snarare framstår som generiska och saknar platsspecifik anknytning. Därav leder studien till slutsatsen att förtätning riskerar ge upphov till homogena stadsdelar, snarare än unika kvaliteter. Vidare visar studien att även om ett intresse finns för utvärdering och uppföljning hos de studerade kommunerna, är det inget som genomförs på ett formaliserat sätt idag. Dessutom menar vi att avsaknaden av dokumenterat arbetssätt inom utvärdering och uppföljning riskerar att viktig kunskapsöverföring och lärandeprocesser går förlorade vilka vi ser som nödvändiga för att nå eftersträvansvärda stadskvaliteter. / Urban densification has become a trend and an ideal in urban planning. Densification does not only mean that an increased urbanization can be solved in a sustainable way, but is also considered by urban planners to enable a number of qualities such as greater access to meeting places and more lively and accessible urban spaces. These are qualities that are used to motivate and argue for densification to be carried out. Previous studies have, however, shown that these are arguments that often have no scientific basis, which of that reason this study questions how the municipalities today can ensure that the development of our cities is carried out in the intended direction.  Through case studies of densification projects in Norra Sorgenfri in Malmö and Norra Fäladen in Lund, this study seeks answers to which urban qualities Malmö Stad  and Lunds kommun strive to achieve through densification. The study aims to find answers to whether these desirable qualities can actually arise from densification and how it is ensured in the municipalities that these expected urban qualities are met. This is examined by using interviews and document studies as methods to investigate if and how municipalities conduct evaluations and follow-up of their densification projects.  The results show that the qualities which Lunds kommun and Malmö Stad wish to achieve by densifying the two separate urban areas do not differ significantly but rather appear to be generic and lack a site-specific connection. From this, the study leads to the conclusion that using densification as a strategy comes with a risk of producing homogeneous neighborhoods, rather than unique qualities. Furthermore, the study shows that although there is an interest in evaluation and follow-up among the studied municipalities, nothing or the sort is carried out in a formalized way today. In addition, we believe that the lack of documented evaluation and follow-up generates a risk of important knowledge and learning processes being lost, which we see as necessary to achieve desirable urban qualities.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker det finns för ungdomar som avslutersina studier på gymnasiet och hur studie- och yrkesvägledare följer upp ungdomarna efteravbrottet. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka är de faktorer som gör attungdomar avbryter sin gymnasieutbildning? Hur ser processen ut från att ungdomarnabestämmer sig för att hoppa av och till att den gör det? Hur arbetar studie- ochyrkesvägledare med uppföljning av ungdomar efter avhopp från gymnasiet? Vi har använtoss av kvalitativ metod och genomfört fyra intervjuer med studie- och yrkesvägledare.Tidigare forskning finns kring orsaker till studieavbrott, hur man ska motverka avbrott,vilka konsekvenser avbrotten har och hur studie- och yrkesvägledare arbetar med det. Föratt analysera det empiriska materialet har teorierna Careership, Social Cognitive CareerTheory (SCCT) och Gottfredsons teori.Resultatet som vi fick fram var att det fanns olika orsaker till studieavbrott, de vanligastevar felval, påverkan av omgivning och mobbning. Ungdomarna befinner sig i en svårsituation under valet och behöver stöd från omgivningen. Under uppföljning erbjudsungdomarna praktik eller annan sysselsättning beroende på deras behov. De påverkaspositivt under uppföljningen och oftast går de tillbaka till studier.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en organisation i byggbranschen arbetar med onboarding för att främja en god arbetsmiljö och hur yrkesarbetare upplever processen för att förstå utmaningarna med onboardingprocessen. Metod: För att besvara studiens forskningsfrågor och ge oss möjligheten att växla mellan det teoretiska och empiriska materialet har en abduktiv forskningsansats tillämpats inom ramen för en kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer har upprättats med sju respondenter. Slutsats: Studiens slutsatser baseras på medarbetares upplevelser av onboardingen och visar att organisationers främsta utmaningar i onboardingprocessen kopplat till arbetsmiljö är att det inte finns en strukturerad process för uppföljning, att det finns splittringar i den gemensamma kulturen samt att processen inte är individanpassad. Vidare kan organisationer arbeta med utmaningarna utifrån två huvudsakliga åtgärder: mentorskap och uppföljning/feedback. / Purpose: The purpose of the study is to investigate how an organization in the construction industry works with onboarding to promote a good working environment and how professional workers experience the process to understand the challenges of the onboarding process. Method: In order to answer the study's problem definition and give us the opportunity to switch between the theoretical and empirical material, an abductive research approach has been applied within the framework of a qualitative research strategy. Semi-structured interviews have been set up with seven respondents. Conclusion: The study's conclusions are based on employees' experiences of onboarding and show that organizations' main challenges in the onboarding process linked to the work environment are that there is no structured process for follow-up, that there are divisions in the common culture and that the process is not individually adapted. Furthermore, organizations can work on the challenges based on two main measures: mentoring and follow- up/feedback.