Karlstads kommun ingår som en del i en global klimatstrategi för att omsätta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta är att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav på en lägre specifik energianvändning av lokaler och byggnader på 80 kWh/m2 och år.   Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstår i projekteringsprocessen. Syftet är även att ge förslag på åtgärder som förbättrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i så fall på vilket sätt.   Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jämförelse mellan dessa båda organisationers arbetssätt. Under intervjuarbetet uppmärksammades ett antal återkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredställande i byggprocessen. Bearbetade intervjuer har med hjälp av litteraturstudier och seminarier inom ämnet resulterat i ett antal åtgärdsförslag som syftar till att ge en förbättrad projekteringsprocess.   Några identifierade problem som är återkommande i rapporten är att det saknas en strukturerat metodisk arbetsform. Arbetsmetoderna i projekteringsarbetet bör förändras så att olika aktörer redan i ett tidigt projekteringsskede samverkar med varandra i en integrerad process En metod efterfrågas där byggnaden får växa fram tillsammans med energi- och verksamhetsbehovet. Rutiner för uppföljningsarbetet behöver förbättras, likaså målbilden av vad man vill uppnå. Förändrade verksamhetskrav tillsammans med frångående av projektmodellen för att tidigarelägga projekt ger konsekvenser. Bristande kompetens och en tydligare styrning av uppföljningsarbetet av energikravkrav är ytterligare identifierade uppmärksammade problem i projekteringen. Sammantaget ges energifrågorna en liten tyngd i projekteringen.   En förbättrad projekteringsprocess ges av en kombination av åtgärdsförslag. En integrerad samarbetsform som sätter projektet i fokus och blir ett gemensamt uppdrag föreslås vilket även präglar arbetssätet. Energilotsen har den systematiska handledning för energifrågorna som krävs och efterfrågas. Energiverifikat 09 visar ledningens mål och vilja. Verifikatet erbjuder även en systematisk process med rutiner och metoder för att säkerställa att byggnadens olika system fungerar i samverkan och att det vid strategiskt viktiga skeden sker energianalyser. Dokumentet ger även den dokumentation av energifrågorna i projektets olika skeden som efterlysts.   Beroende på vilken ambitionsnivå man väljer för byggnadens energi- och inneklimatfrågor bör åtgärdsförslagen anpassas efter teknik- och fastighetsförvaltningens möjligheter.   Verksamhetens och energifrågorna bör ges en egen punkt på dagordningen som bevakas av Energisamordnaren och verksamhetens representant. Verksamhetens och lågenergiutformningens olika förutsättningar bör mötas redan i programarbetet. / Karlstad City has agreed to participate in a global climate strategy to implement the EU's climate ambitions. One effect of this is that the municipality of Karlstad has adopted general requirements for lower energy use in facilities and buildings. It shall not exceed 80 kWh/m 2/ year.   This report has been made in cooperation with Karlstad Municipality technology and property management with the purpose to identify the problems that arise in the design process. The aim is also to propose measures to improve this process and to find out whether an energy coordinator could be part of the solution.   The basis for this report is a number of interviews with project managers on the technology and property management, and with designers that they cooperate with. Project managers at Landstingsfastigheter were interviewed in order to make a comparison how these two organizations work. During the interview process several reasons were identified why the work didn’t work satisfactionally in the construction process. Processed interviews, literature studies and seminars on the subject resulted in a number of proposed measures aimed at providing an improved planning process.   The major problem recurrent in the report is the lack of a structured work process. The work methods of the design process must be changed so that the various actors interact, at an early stage, with each other in an integrated process. There is a request for a method in which the building along with energy and business needs is simultaneously developed. Procedures to follow up and evaluate work and the objective needs to be improved. Changing business requirements and abandoning the project model to advance the project has consequences. Lack of skills and a better control of the follow-up work of energy requirements are additional requirements identified high-profile issues in the design.  Overall, energy issues are given a small weight in design.   An improved design process is provided by a combination of actions. An integrated form of cooperation which puts the project in focus and is becoming a common task is proposed which characterises the seat. The energy pilot is the systemic tutoring for energy needed and requested.  Energiverifikat 09 show management's objectives and will. Verifikatet also offers a systematic process of arrangements and procedures for ensuring that the different systems work together and that when strategically important stages takes place energy analyses. The document also provides the documentation of energy issues in various stages of the project requested. Depending on the level of ambition chosen for the building's energy and indoor climate issues action proposals should be adapted according to Technology and real estate management opportunities. Operational and energy issues should be a separate issue on the agenda that the energy coordinator and the business representative are responsible for. Operational issues and the requirements for lower energy use different conditions should be reconciled at an early stage.

School has been identified as an important arena for health interventions among adolescents. One such intervention is “Young, Empowerment and Health”, which is currently in its pilot phase. The intervention encourages primarily upper secondary school students to form health councils that will initiate, plan and implement health activities. The health councils are autonomous but act with the aid of the student health body and physical educational staff involved in the project.   Aim: the purpose of this study was to investigate the experience of an intervention in the school arena from the perspective of adult stakeholders by using a formative assessment. The information that was collected during the study described what was most beneficial for adult stakeholders in maintaining the change and reaching the project goals. The information could be used in the development of the project. Method: the study was qualitative using inductive content analysis. Interviews were conducted with key adult stakeholders involved in the implementation of the project. The interviews were then transcribed and analysed with a semantic approach. Result: a clearly described plan and goals for the project was perceived as necessary for maintaining the intervention. A distinct connection relating to the educational plan and communication among participants was described as important to the participants. / Skolan har identifierats som en viktig arena för hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn och unga. Skolor i Sverige har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och med kvalitetsutveckling. Uppföljning är viktig för att säkerställa att metoderna som används och deras målsättning överensstämmer med principerna för det hälsofrämjande arbetet. Intervention Unga, Makt och Hälsa är i sin pilotfas. Projektet uppmanar unga att bilda hälsoråd som initierar, planerar och genomför aktiviteter för att främja hälsa. Fyra skolor deltog från början, men under år 2 avbröt en skola sitt deltagande till följd av att dess hälsoråds medlemmar gick ut skolan. En annan skola erbjöds då att delta. Hälsoråden agerar självständigt med stöd från personal som är delaktiga i projektet.   Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av en skolbaserad insats utifrån de vuxna deltagarnas perspektiv genom en formativ uppföljning. Genom en formativ uppföljning inhämtades information som för tillbaka åsikter och upplevelser av framgångar respektive motgångar av projektet Unga Makt och Hälsa ur de vuxna deltagarnas perspektiv. Metoden för studien var en kvalitativ ansats och bestod av intervjuer med anställda vid skolan som var delaktiga i projektet. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en induktiv semantisk ansats. Resultatet visade att faktorer upplevda som nödvändiga för implementeringen var tydlig planering och målsättning för projektet samt en tydlig förankring i skolplanen. Vidmakthållande av insatsen upplevdes vara främst ett utbyte med andra deltagare.

In line with the Swedish government's initiative and the national potential for expansion ofsolar electricity, many things will happen over the forthcoming years. Like all operationsrelated to the energy sector, there are many sub-processes that can go wrong. One in everyeighth major electrical accident in general occurs due to technical failures that emerged during commissioning. For photovoltaic systems there are both Swedish and international standards related to manufacture, testing and maintenance. For this project we have chosen to immerse ourselvesin the IEC 62446 - Grid connection photovoltaic system. IEC 62446-1 is specially designedfor grid-connected photovoltaic systems. The standard is an important part in the assurance ofreliability and includes commissioning, monitoring and documentation. This report has been completed together with Solect Power with the purpose of designing aroutine check for commissioning, as well as to compliment Solect Power’s currentdocumentation. The composed documents meets the requirements of IEC 62446 Gridconnected photovoltaic systems - Minimum Requirement, regarding system documentation,commissioning tests and inspection. The report will hopefully facilitate the work of SolectPower so that a smoother workflow can be achieved and mistakes avoided. Compiled documents are presented in the report's appendix.

Enterprise Architecture (EA) kan sägas vara det som kopplar samman en verksamhets strategi med dess design. Genom att arbeta med EA ges verksamheten det stöd som behövs i processen att modellera ett önskat framtida läge. I ett samhälle som konstant förändras och utvecklas ställs verksamheter inför en rad utmaningar. Ett av de största problemen tycks vara den ständigt ökande komplexiteten inom verksamheternas olika områden. Med hjälp av EA-arbete är det möjligt att upprätta standarder och arkitekturer som kan underlätta dels organisering, men också förståelse av, den breda mängd information som är i omlopp i dagens verksamheter. Arbetet med EA bidrar också till ökad förståelse kring verksamhetens övergripande strategi. För att lyckas med EA-arbetet kan olika hjälpmedel och verktyg användas, exempelvis ramverk. Ramverk kan sägas vara en kombination av olika strukturer som används vid utveckling av arkitekturer. Det är ett hjälpmedel baserat på redan beprövade lösningar som kan bidra med ett enhetligt arbetssätt att tillämpa i verksamheten. Användningen av ramverk kan dock vara en utmaning, främst på grund av dess komplexitet och en överhängande risk att fastna i en särskild struktur. Försvarsmaktens EA-funktion har upplevt många av de problem som ofta förknippas med EA-arbete och användningen av ramverk. I dagsläget finns inget enhetligt tillvägagångssätt vid upprättande av femårsplaner till Försvarslogistikplanen. De sakkunniga får själva bestämma hur femårsplanerna upprättas och hur de ser ut. Detta arbetssätt gör att det idag inte finns vare sig en strategisk koppling mellan verksamheten och femårsplanerna eller någon som helst möjlighet till uppföljning. Syftet med denna C-uppsats är att undersöka möjligheten att pröva en ny ansats där olika delar av ramverken TOGAF, MODAF och DoDAF kombineras, för att sedan skapa en ny struktur som Försvarsmaktens EA-funktion kan nyttja som en dokumentmall vid upprättande av femårsplaner till Försvarslogistikplanen. Undersökningen har bedrivits som en kvalitativ studie genom samtal med chefsarkitekten inom EA-funktionen samt dokumentanalys av ett antal direktiv från Försvarsmakten. Datainsamlingen har resulterat i ett antal problem som verksamheten upplever i nuläget och följaktligen ett önskemål om att upprätta en ny struktur i form av en dokumentmall som kan nyttjas vid upprättande av femårsplaner i framtiden. Baserat på väl beprövade ramverk har ett antal fundamentala delar valts ut. Dessa delar har sedan kombinerats för att på bästa möjliga vis uppfylla den funktionalitet som verksamheten efterfrågat. Den nya strukturen ger EA-funktionen möjlighet att tydligt se kopplingen mellan varje upprättad femårsplan och Försvarsmaktens strategiska inriktning. De ges också möjligheten att följa upp föregående års utfall, vilket inte har varit möjligt tidigare. Undersökningen har även visat hur viktigt det är att det finns en utbredd förståelse för den strategiska inriktningen i verksamheten så att alla parter strävar efter samma mål. Det har också visat sig vara av vikt att alla förändringsåtgärder är både mätbara och spårbara för att kunna härleda varje femårsplan till operationell förändring, liksom att kunna mäta graden av måluppfyllelse.

Hälsa är ett centralt begrepp inom hälso- och sjukvården och är det centrala i sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskans profession innebär att arbeta både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Fysisk aktivitet används till stor grad i den hälsofrämjande och förebyggande vården. Sjuksköterskorna använder sig av fysisk aktivitet genom att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR). Brister i användandet av FaR har setts bland annat i uppföljningen. Uppföljning av FaR är viktig för patientens följsamhet och blir ett problem när den inte utförs. Studien fokuserar på sjuksköterskans erfarenheter vid uppföljningen av FaR, då brister vid användningen har upplevts. Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter att arbeta med uppföljning av Fysisk aktivitet på Recept inom primärvården. Genomförandet av studien gjordes genom en kvalitativ ansats med intervjuer och en innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier. De kategorier som framträdde är: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten, sjuksköterskans flexibilitet och tillgänglighet och slutligen sjuksköterskans förutsättningar. I resultatet behandlas bland annat aspekter som tidsbrist, prioritering, patientens följsamhet, sjuksköterskans inställning och sjuksköterskans kunskap. I diskussionen fördjupas ytterligare områdena kring tidsbrist, prioritering och patientperspektiv och hur utebliven uppföljning av FaR påverkar folkhälsan. Genom fördjupningen kopplas dessa områden till tidigare forskning för att öka kunskapen om sjuksköterskan erfarenheter vid uppföljningen av FaR.

<p>Syftet med arbetet är att kartlägga och att finna möjligheter till förbättringar i projektflödet. Arbetet berör de delar av företaget som befinner sig i ett tidigt skede av projektflödet eftersom ändringar i dessa skeden kan göras till en liten kostnad. Informationsinsamling har skett genom fria samtal, dock med vissa förberedda frågor. Information har inhämtats från flera delar av projektflödet så som försäljning, projektledning och konstruktion. Vi har kommit fram till att det är värt att lägga mer resurser på förbättringsarbete och se över ansvarsfördelningen för detta. Man bör även se över reklamationerna som till antalet är för många och många av felen är likartade.</p> / <p>The main purpose of this thesis is to survey and find possibilities of improvements in the project flow. The report only touches the parts of the company which are located in the early parts of the project flow, hence alterations can be made at a low cost. The gathering of information was made by open conversations, with some prepared questions. The information has been gathered from several parts of the company such as sales, project management, and construction et cetera. We consider it to be profitable to increase the resources in the improvement work. The company should also investigate the distribution of responsibility in the work of improvement. The complaints are too many and many of the faults are similar.</p>

<p>In a global economy it is important to understand what project management is and how it functions in a contemporary company. This report includes an empirical case study of a project flow, which was conducted in the department Packaging Concept (PC) which is a part of Stora Enso. As all of PC´s customer enquiries are unique and must be considered an individual project, PC continuously works in projects. An analysis of the project flow was conducted based on interviews at and visits to PC as well as relevant documents distributed by the department. The report gives an understanding and analysis of how PC works in projects. A description of the project flow is given and the project roles are defined. Furthermore, PC´s way of following up projects as well as managing risks are presented and analysed. The analyses in this report are based on a chapter that includes relevant project- and process management theory. PC´s project flow is long and includes many steps that must be conducted in order to deliver a good result to the customer. This project flow can be divided into the initial phase, the preliminary study phase, the planning phase, the implementation phase and the completing phase. In order to support the employees, PC has templates and instruction manuals that give clear guidelines and directives on how to manage a project. The management and the employees at PC see the project flow as a process giving an overall picture of the project flow. There are many players involved in the course of a project. Internally in PC, the project roles are divided between the management, the salesmen, the project engineers and the service engineers. Management orders the project while the project engineer is the project manager. A team of suppliers, a salesman and service engineers constitute the project group. Special focus has been placed on how PC manages project evaluation and risk management. Analyses of these two elements were done, and the findings in this report are that PC has inadequate guidelines for managing project evaluation and for managing risk. PC has managed to make the project flow clear and easy to work with. Everybody in the department understands the general picture of the project flow and the role that they and their colleagues play. In our opinion this is due to the clear guidelines and directives communicated through templates and instruction manuals. These are, however, not currently sufficient. Better documented guidelines for managing project evaluation and risk management should be completed by the management.</p>

Bakgrund: Användningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse både för privata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvärdering är två viktiga processer som oftast inte är tillräckliga inom offentliga verksamheter. För att öka användningen av dessa och för att nå en högre effektivitet efterfrågas ökad kompetensnivå samt kontinuerliga rutiner för utvärdering och utveckling. Dessa processer används för att avgöra om offentliga verksamheter utvecklas i enlighet med sina mål och att organisationens arbete fungerar som planerat. Syfte: Studien syftar primärt till att utvärdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts interna uppföljningssystem GUPP fungerar och är uppbyggt samt om det uppfyllt sitt implementeringssyfte utifrån dess förväntade effekter. Med utgångspunkt i analysen skall studien också generera åtgärdsförslag för att på så sätt öka användbarheten för verksamheten och deras medarbetare. Metod: Denna uppsats är genomförd som en utvärderingsstudie då vi tilldelats ett uppdrag från enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion. Vi har via kvalitativa semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer samlat in empirisk data. Intervjuer har genomförts med enhetschef, controller, åtta teamchefer samt fyra medarbetare. Resultat och slutsatser: Det råder delade meningar om hur systemet fungerar och om dess syften har uppfyllts. Problemen kan dels härledas till hur systemet är utformat men framförallt till hur ledningen agerar i styrandet samt implementeringen av GUPP. Sex olika fokusområden med tillhörande aktiviteter har framställts som åtgärdsförslag för att KFM ska kunna förbättra sin uppföljning och öka användbarheten. Fokus gällande åtgärder bör riktas mot att utveckla kommunikationen samt att införa utbildningar och tydliga instruktioner för användarna av GUPP.

The aim of this study is to investigate how social services handles and experiences threats in the workplace with focus on prevention and how follow up work is conducted. Data collection involved six qualitative interviews with four social workers and two unit managers. The results indicate that social workers normalizes threats at the workplace and that the leadership is crucial for both prevention and follow up. Routines at work are important but social workers are rarely informed or updated about these routines. Social workers experience that follow up is not a priority by their unit managers and after a threat social workers have a lack of time to take care of themselves. Unit managers experience the importance of routines for prevention of threats in the workplace. As unit managers they have the biggest responsibility when threats occur in the workplace and follow up should include an individual plan for every social worker. Both social workers and unit managers agrees that the experience is enough when determining if a threat is real or not.

Balansgången mellan chefskap och ledarskap kan vara en utmaning för många chefer. Organisationer klarar sig inte utan chefskapet och dess tillhörande arbetsuppgifter, men det kan samtidigt vara avgörande att kunna inspirera och skapa engagemang. Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar chefer behöver i sitt ledarskap. Frågeställningar som användes för att besvara syftet gällde chefers behov av ledarutveckling, chefers behov av stöd i ledarskapet, samt vilka förbättringar chefer upplever att de behöver för att få bättre förutsättningar i sitt ledarskap. Kvantitativ och kvalitativ metod användes. En enkät sammanställd av Region Västerbotten analyserades vilket var den kvantitativa delen i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med avdelningschefer vilket var den kvalitativa delen i studien. Centrala resultat i studien är att stöd, tydlighet och tidsbrist bör tas hänsyn till vid organisationers arbete med chefers behov i ledarutveckling för att kunna ge chefer rätt förutsättningar i ledarskapet. Chefers erfarenhet kan påverka behovet av coach, mentor och handledning. Resultatet visar också att en ökad grad av återkoppling, planering av kompetensutveckling och uppföljning kan minska behovet av coach, mentor och handledning. Det är nödvändigt att se över system, orsaker till tidsbrist,lönesättning samt hur man skapar en attraktiv arbetsplats för chefer. Det är svårt att arbeta enbart med chefskap eller enbart med ledarskap då dessa två delar är beroende av varandra. Det är därför av vikt att se över stödet både i vardagliga arbetsuppgifter men också gällande chefers egna utveckling, något som författarna hoppas denna studie har gett insyn i.