Denna studie är genomförd för att få insyn i vilka kommunikationsmönster som finns i tre klassrum. Den studerar även vilka röster som hörs i dessa tre klassrum. Vi har utifrån Lev Vygotskijs teori om kunskap och språkutveckling analyserat vår empiri. Studien tittar också på hur turtagningen, vem som får ordet samt hur de får ordet. I analysen av turtagningen används Catrin Norrbys modell som utgångspunkt. Resultatet visar att de tre klasserna följer samma kommunikationsmönster där läraren tar upp majoriteten av den talade tiden i klassrummen. Studien synliggör också att läraren är den har kontroll över vem som pratar. Även att autentiska frågor är en avgörande faktor för hur mycket elever pratar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka grammatiska strukturer iandraspråksutvecklingen som är mest relevanta vid bedömning av elevtexter på gruppnivå.Resultaten i studien bekräftar att det är möjligt att följa grammatisk utveckling genom attfokusera på utvalda grammatiska strukturer. En jämförelse av de resultat som framkommergenom bedömningsmaterialet performansanalys och resultaten i det i studien framtagnabedömningsmaterialet visar att informationen gällande de utvalda strukturernaöverensstämmer. Performansanalys används vid bedömning av individuell språkutvecklingmedan det i studien framtagna bedömningsmaterialet kan användas för screening/bedömningav elevergruppers utveckling.

Syftet med den här studien är att få kunskap om på vilket sätt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus på lärarens praktiska arbetssätt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstå lärarens undervisning genom att höra lärarens tankegångar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lärarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgångspunkt i att undersöka de frågor som läraren ställer till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill få syn på om och hur läraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien därför är centrala är frågor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder där observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande läraren utfördes dessutom för att försöka få en bredare bild av det insamlade materialet och för att få ta del av lärarens synsätt angående dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte är dialogisk i den bemärkelsen som studiens teoretiska ståndpunkter påstår. Resultatet visar ändå en undervisning där dialoger mer eller mindre förekommer. Lärarens frågor varierar och har olika syften, men ställs främst för att kontrollera elevernas kunskaper. Uppföljning är ovanligt men respons ges vanligtvis på elevernas svar. Elevernas svar används inte ofta som ett underlag för diskussion eller som ett bidrag till nästkommande fråga. Lektionerna innehåller sällan moment där dialogen i klassrummet är en utgångspunkt för kommande arbete. Återkommande visar ändå empirin en strävan, en vilja, tankegångar och intressanta exempel på att läraren ser en betydelse av att driva en dialogisk undervisning. Några generella stora slutsatser av studien går naturligtvis inte att dra, eftersom studiens omfattning är begränsad. Det gick däremot att framhålla mindre slutsatser och betydelsefulla insikter som kan bidra till vidare forskning och ge kunskap för yrkesverksamma lärare. Några exempel är att dialogisk undervisning kräver ett arbetssätt där kommunikationen är central, att öppna och autentiska frågor krävs för att skapa vidare diskussioner och att det faktiskt är lätt att tro att man som lärare ställer öppna och autentiska frågor fastän de egentligen är slutna.

Sammanfattning/AbstractJohanna Landin (2015) Pedagogisk uppföljning, finns den? -Specialpedagogers upplevelser avelevers involvering i uppföljningen av pedagogisk utredning. Is there follow up of pedagogicalassessment? Special educator's experiences of students follow up and involvement in pedagogicalenquirySkolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola.Syftet är att beskriva hur specialpedagoger upplever elevers involvering i uppföljningen av denpedagogiska utredningen. Vidare vill jag också undersöka vilka tankar som finns kring de nyaallmänna råden som publicerats 2014. Arbetet ger också en översikt av tidigare forskning ompedagogisk utredning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och en fenomenologisk ansats vill jagundersöka:• Hur ser rutinerna ut kring uppföljning av en pedagogisk utredning ?• På vilket sätt är eleverna involverade/delaktiga i uppföljningen av pedagogisk utredning?• Vilka tankar har specialpedagogen kring de nya allmänna råden för arbete med extraanpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram?De teoretiska ansatserna i undersökningen är Socialkonstruktivistisk teori samt Sociokulturell teori.Resultatet visar att gott samspel och kommunikation har en avgörande betydelse för att skapagoda förutsättningar för arbetet kring pedagogisk utredning. I en väl fungerande organisation visarresultatet att tydliga riktlinjer och struktur resulterar i att uppföljningen av pedagogisk utredningfinns med som ett naturligt moment. Det är också i den väl fungerande organisationen somelevperspektivet oftast finns med. I organisationer där riktlinjerna och kommunikationerna ärotydliga och där arbetsbördan upplevs som ansträngd visar resultatet att brister i uppföljning avpedagogisk utredning är vanligt. Respondenternas svar på varför uppföljningen uteblir ochelevperspektivet ibland glöms bort beror i första hand på arbetsbelastningen. Här beskrivs också hurspecialpedagogens sociala position på arbetsplatsen påverkar det specialpedagogiska arbetet. Harrektorn en god inställning till det specialpedagogiska arbetet skapar det också en positiv inställningbland lärarna visar undersökningen. Ytterligare en faktor som kommer fram i undersökningen ärosäkerheten om vad man ska göra om det visar sig att insatserna inte fungerar. Undersökningenvisar att specialpedagogerna är mycket positiva till de nya allmänna råden och välkomnarSkolverkets riktlinjer som uppfattas som tydliga och välkomnas varmt i skolans värld enligtrespondenternaResultatet av undersökningen har lärt mej att förstå vikten av ett gott samspel med skolledningoch lärare. Har jag goda förutsättningar i mitt specialpedagogiska uppdrag är chanserna större attjag lyckas skapa goda rutiner och att jag ska vara extra uppmärksam på rutiner för pedagogiskuppföljning. Undersökningens resultat visar att en stressad arbetssituation kan medföra attuppföljningen av pedagogisk utredning uteblir. Stressen resulterar i att elevperspektivet i denpedagogiska uppföljningen ibland glöms eller väljs bort.Resultatet visar också hur kontinuerliga samtal med lärarna kan främja min position somspecialpedagog. Genom goda relationer skapar jag respekt för det specialpedagogiska arbetet somsedan kan ge större möjlighet till förändring i det pedagogiska arbetet bland lärarna. Minaambitioner som blivande specialpedagog kommer vara att ha kontinuerliga samtal med de läraresom så önskar och vara vaken för hur detta påverkar mitt arbete. Att ständigt utvärdera mitt arbeteger mig möjlighet att kartlägga vad som fungerar bra och vad som kan förbättras i mitt arbetssätt.Sökord : Allmänna råd, Involvering , Uppföljning, Pedagogisk utredning.

För oss som blivande speciallärare i matematik finns ett särskilt intresse av att utforska speciallärares arbete med kartläggning av elever i särskilda undervisningsbehov i matematik, SUM. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur speciallärare arbetar med kartläggning i relation till elever i SUM och vilket utrymme   som kommunikationen ges i olika processer. Studiens syfte är också att ta reda på vilka utmaningar som kan ses i kartläggningsarbetet i en vardagspraktik i relation till SUM.   Några speciallärare från olika F-6 skolor har således valts ut till att intervjuas för att bidra med empiri till studien. Semistrukturerad intervju har valts som metod för att intervjun ska ge en djupare inblick i speciallärarnas beskrivningar. Metodens inriktning är också induktiv med en kvalitativ ansats. Genom speciallärarnas erfarenheter, metoder och strategier vill vi synliggöra speciallärarens viktiga yrkeskompetens i kartläggningsarbetet av elever i SUM. Resultatet visar att arbetet med kartläggning på de aktuella skolorna sker organiserat utifrån någon form av årshjul eller matematikutvecklingsplan. Speciallärarna genomför kartläggningar i relation till SUM och anpassar kartläggningsmaterialet för att passa den enskilda eleven. Den muntliga kommunikationen med stöd av de fysiska redskapen i form av konkret material, kartläggningsmaterial och olika arbetsblad är betydelsefull i kartläggningsarbetet. Specialläraren har en medierande roll i flera olika kulturer, med både elever, lärare, speciallärare och andra professioner. En tydlig slutsats i studien är att kartläggning är speciallärarens viktigaste verktyg i arbetet med elever i SUM. Den muntliga kommunikationen är ett betydelsefullt och ovärderligt redskap för specialläraren i olika kontexter. Det framkommer att det finns utmaningar i arbetet med kartläggning som behöver beaktas både ur elevens perspektiv men också ur speciallärarens perspektiv. Dessa utmaningar leder till att prioriteringar behöver göras vilket gör speciallärarens yrkesroll komplex och omgärdad av olika dilemman. Samtidigt ger rollen genom det elevnära arbetet ett unikt inifrånperspektiv, en överblick över skolans behov, rutiner och resurser.

Bakgrund: Att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) kan leda till kvarstående fysiska, kognitiva och psykologiska symtom. Olika åtgärder, som uppföljning på vårdavdelningar, mobila IVA-grupper och intensivvårds-samvårdssjuksköterskor har satts in världen över för att överbrygga skillnaderna i vårdnivåerna mellan IVA och vårdavdelningar. Tidigare forskning visade att otillräcklig kommunikation och samverkan mellan IVA och vårdavdelningar i samband med vårdöverföringar från IVA till vårdavdelningar, föranledde brister i vårdkontinuiteten och patientsäkerheten, vilket åligger intensivvårdssjuksköterskors ansvar. Syfte: Att beskriva olika åtgärder som intensivvårdssjuksköterskor kan vidta på vårdavdelningar för att öka patientsäkerhet och vårdkontinuitet i samband med vårdöverföringar mellan intensivvård och vårdavdelningar. Metod: En integrativ litteraturöversikt med 18 kvalitativa och kvantitativa originalartiklar. Artiklarna som inkluderades genomgick en kvalitetsgranskning. Därefter analyserades resultatet och de kvantitativa artiklarnas resultat sammanställdes narrativt. Resultatet presenterades integrerat. Resultat: Resultatet visade att det fanns behov för mer avancerad kompetens och omvårdnad på vårdavdelningarna. Intensivvårdssjuksköterskor kunde både utföra dessa avancerade åtgärder på vårdavdelningarna, samt stötta och undervisa vårdavdelningens sjuksköterskor i detta, vilket gjorde dem mer trygga i situationer som uppstod med deras patienter. Åtgärderna verkade reducera antalet återinläggningar på IVA och sjukhusmortaliteten, samt verkade ha en positiv påverkan på patienters och närståendes upplevelser. Diskussion: Åtgärder intensivvårdssjuksköterskor utförde på vårdavdelningen kunde ha betydelse för patientsäkerheten, då många patientsäkerhetsrisker förknippade med vårdöverföringar skulle kunna förhindras med intensivvårdssjuksköterskors närvaro och kompetens på vårdavdelningen. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor verkade ha en värdefull roll när det kom till att säkra vårdkontinuiteten och förbättra patientsäkerheten på vårdavdelningen, för patienter som tidigare vårdats på IVA eller akut försämrats på vårdavdelningen. / <p>2023-05-29</p>

Byggplatsuppföljning är ett omfattande arbete bestående av flera arbetsmoment, såsom uppföljning av entreprenadkontraktet och tillhörande bygghandlingar under produktionsskedet och vidare till överlämnande av projekt för förvaltning. Därmed är byggplatsuppföljningen ett väsentligt arbete och kräver kompetens i diverse teknikområden såsom väg, el och brokonstruktioner med flera. I en entreprenad anses byggplatsuppföljningen vara som klar förutsättning för att klara uppdragen på grund av ökad komplexitet och krav som ska följas. Denna funktion har inte använts så länge och anses fortfarande vara ett ganska nytt koncept och outforskat område. Denna artikel omfattar en multipel fallstudie som undersöker tre olika utförandeentreprenader i olika storlekar. Syftet med denna studie är att undersöka byggplatsuppföljarens roll inom valda uppdrag genom att studera hur denna roll påverkar samverkan och erfarenhetsåterföring mellan beställare, entreprenör och konsult i projekten. För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod använts bestående en kombination av intervjustudie samt dokumentstudie. Resultatet belyser hur byggplatsuppföljnings organisationen påverkar samarbetet i dessa uppdrag, vilka aktiviteter som gynnar/missgynnar samverkan, hur parterna arbetar med erfarenhetsåterföring och vilka utmaningar det finns med erfarenhetsåterföring. Resultatet diskuterar även samverkan ur tre olika perspektiv kopplat till beställare, entreprenör och konsult och hur dessa aktörer ser på samarbetet och vilka utmaningar de upplever kopplat till samverkan och erfarenhetsåterföring. I studien framkom även att de undersökta uppdragen präglades av bristfällig samverkan i samband med bemanning av projekt med stora organisationer. Gällande erfarenhetsåterföring finns det även brister kopplat till arbetsprocessen för gemensamt arbete med erfarenhetsåterföring. Studien påvisar även att erfarenheterna från produktionsskedet inte når till projekterande konsulter även i paketerade uppdrag.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån tillitsdelegationens principer förtillitsbaserad styrning och ledning, undersöka hur chefer följer upp i den offentligtfinansierade verksamheterna. Metod: Studien har en kvalitativ utgångspunkt med en abduktiv ansats. Studien bestårav åtta semistrukturerade intervjuer som har genomförts med chefer från olikakommunla verksamheter. Resultat och slutsats: Studien visar på att det råder oklarheter råder kring hur dentillitsbaserade styrningen som koncept ska på ett konkret vis praktiseras i vardagen.Detta ledare i sin tur vidare till att chefer inom kommunala verksamheter inte fullt utvågar gå ifrån de tidigare styrverktygen som inte främjar en tillitsbaserad styrning,utifrån det faktum att verksamheterna till stor del är lagstyrd. Examensarbetets bidrag: Studien stänker tesen om att en av de avgörande faktorernaför en tillitsbaserad uppföljning är vilket som är dess syfte och fokus, att den ska utgåifrån verksamhetens ändamål. Men även att de kollegiala uppföljningsformerna ochdialogen som verktyg är avgörande i en tillitsbaserade uppföljning. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning kan vara att genomföra enmotsvarande studie som denna bland andra delar av den offentliga sektorn, såsommyndigheter som är direkt underställda regeringen. En annan aspekt som skulle kunnaforskas kring är om den tillitsbasarede styrningen, som syftar till att ge medarbetarestörre möjlighet att lägga mer tid på att utföra verksamhet istället för att följa upp, givitnågot effektivare utförande.

Två huvudsakliga mål för byggprojekt är att de ska färdigställas inom viss tidsram till en viss kostnad. För att säkerställa att framgångsrika projekt uppnås är det viktigt att projekten styrs så att de uppnår målen där uppföljning och avstämning utgör en huvudsaklig aktivitet.  Planering tillsammans med avstämning har visat sig vara en viktig framgångsnyckel för en strukturerad process. För planering av projekt kan Last planner användas som metod, aktiviteter planeras och kategoriseras enligt kan och bör för att sedan generera en plan. Kostnader styrs och följs upp under projektets gång. Målkostnadsstyrning är en metod för styrning av kostnader som genereras vid både projektering och produktion. Bristfälliga rutiner och komplexitet påverkar arbetet och försvårar styrningen av produktionen för platscheferna. Denna studie fokuserar på att kartlägga hur arbetet med uppföljning av produktionstidplan och produktionskalkyl utförs för att sedan utvärdera tänkbara förbättringsmöjligheter. Studiens syfte har varit att undersöka hur uppföljning och avstämning av produktionskalkyl samt produktionstidplan utförs i produktionsprocessen vid byggprojekt. För att realisera detta har en fallstudie gjorts på ett svenskt byggföretag.  Målet med studien har varit att ta reda på hur arbetet med uppföljning av ett projekts ekonomiska utfall kan förenklas. Detta har lett till att en undersökning för hur tidplanen skulle kunna användas vid ekonomisk styrning. Ytterligare ett mål med studien har varit att bidra till forskningen inom ekonomisk uppföljning i byggbranschen. Den metod som använts för att uppfylla studiens syfte har inneburit ett utforskande angreppssätt. Detta för att öka förståelsen inom problemområdet. Vidare har studien använt sig av abduktiv forskningsansats då den utgår från en teoretisk referensram för att sedan utföra intervjuer och observationer. Studien har vidare utförts med hjälp av kvalitativ strategi då fokus har varit att skapa djupare förståelse för problemområdet och då datainsamling kräver anpassning. Data har samlats in med hjälp av litteraturstudie, intervjuer, observationer samt kvalitativa sekundärdata. Studien visar att rutiner och arbetssätt för uppföljning av produktionskalkyl är bristfällig. I produktionsprocessen är prognoser i dagsläget det vanligaste sättet att använda sig av vid ekonomiska uppföljningar. Prognoser utförs däremot inte med sådant tätt intervall, vanligen fyra gånger per år vilket gör att kontroll på det ekonomiska läget mellan dessa tillfällen är bristfällig. Arbetssätt för uppföljning av produktionstidplan är mer utforskat jämförelsevis. Produktionstidplan och produktionskalkyl utgör underlag för styrning av produktionen och har ett starkt samband. Genom att integrera dessa två underlag med varandra skulle det bidra till att det ekonomiska utfallet kan följas upp med tätare intervall och på så sätt ge produktionsledningen indikation om projektet överskrider budget eller ej.  Den rekommendation som ges till företaget är att i första hand likrikta arbetet hos de anställda genom att se till att det finns rutiner och arbetsbeskrivningar att tillgå för arbete gällande uppföljning av kalkyl och tidplan i genomförandeprocessen. Detta skulle generera i bättre styrning av produktionen så att både tids- och kostnadsmålen kan uppnås. / Two main goals for construction projects are that they should be completed within a certain time frame at a certain cost. To ensure that successful projects are achieved, it is important that the projects are managed so that they achieve the goals where follow-up and reconciliation constitute a main activity. For project planning, Last planner can be used as a method. Activities are planned and categorized according to can and should, which will then generate a plan. Costs are controlled and followed up during the project. Target cost control and target cost design is a method who can be used for control of cost generated in both design- and production process. Planning together with reconciliation has proven to be an important key to success for a structured process. Defective routines and complexity affect the work and make it difficult to control the production for the site managers. The focus of this thesis is to map how the work with following up the schedule and the economic calculation for a project in the production process and evaluate possible improvement opportunities. The aim of this study was to investigate how the work with reconciliation of production costs and time scheduled are performed in the production process for construction projects. To realize this a case study has been done together with a Swedish construction company. Further, the aim of the survey of the working method has been to find out how the work can be simplified. This has led to an investigation into how the schedule could be used for financial management.  Another goal with this study has been to contribute to the research on the follow- up process I construction projects. To achieve the aim an exploratory researched has been used. The reason for this was to increase understanding within the problem area. Furthermore, the study has used an abductive research approach as it is based on a theoretical frame of reference and the conducts interviews and observations. The study has also been carried out with the help of qualitative strategy as the focus has been on creating a deeper understanding of the problem area and as data collection requires variation. Data have been collected using literature study, interviews, observation and qualitative secondary data. The study shows that routines and working methods for following up production calculations are defective. In the production process, forecasts are currently the most common way of using financial follow-ups. Forecasts, on the other hand, are not carried out at such a tight interval, usually four times a year, which means that control of the economic situation between these occasions is defective. Work methods for following up production schedules are more explored comparatively. Production schedule and production calculation form the basis for controlling production and have a close connection. By integrating these two bases with each other, it would contribute to the financial outcome being followed up at more frequent intervals and thus give the production management an indication of whether the project exceeds the budget or not. The recommendation for the company is to primarily align the work of the employees by ensuring that there are routines and job descriptions available for work regarding follow-up of calculations and schedules in the implementation process. This would generate in better control of production so that both time and cost targets can be achieved.

Kommunala verksamheter är i ett pågående arbete med implementeringen av tillitsbaseradstyrning. Vissa av Sveriges kommuner har kommit längre än andra, vilket beror på en rad olika orsaker. Somliga kommuner använder egna styrformer men förhåller sig till viss del till den tillitsbaserade styrningen. Uppföljningar med ett tillitsbaserat förhållningssätt är viktigt för att arbetet ska fortsatt gå i rätt riktning. Denna studie avser att identifiera likheter och skillnader i hur kommuner arbetar med tillitsbaserad styrning med uppföljning som fokus. Studien har genomförts på åtta olika kommuner med bas i intervjuer, samt en observation. Forskaren Louise Bringselius grundprinciper har använts i analysen. Studiens resultat har identifierat likhetermellan kommunerna som går i linje med grundprinciperna från den teoretiska referensramen. Resultatet visar även hur kommuner arbetar utifrån implementeringen av den tillitsbaserade styrningen samt dess utmaningar i uppföljningar inom ramen för tillitsbaserad styrning. / Municipal government operations are in ongoing work with the implementation of the trust-based governance. Some of Sweden´s municipalities have come further than others, which is due to several different reasons. Some municipalities use their own forms of governance but adhere to trust-based governance to some extent. Follow-ups with a trust-based approach are important for the work to continue moving in the right direction. This study intends to identify similarities and differences in how the municipalities work with trust-based governance with follow-up as the focus. The study has been carried out in eight different municipalities based on interviews, as well as an observation. Researcher Louise Bringselius´ basic principles have been used in the analysis. The study´s results have identified similarities between the municipalities that are in line with the basic principles from the theoretical frame of reference. The result also shows how municipalities work based on the implementation of trust-based governance and it´s challenges in follow-ups within the framework of trust-based governance.