Syftet med denna studie var att undersöka vad unga tjänstemän upplevde att defick ut av medarbetarsamtal och vilka aspekter av medarbetarsamtal som upplevdesmest givande. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer som utfördes med åttarespondenter. Samtliga respondenter arbetade på ett tjänsteföretag beläget i centralaStockholm. Genom en tematisk analys kunde fyra huvudteman fastställas i resultatet:feedback, avstämning, upplevelse av chef och arbetsmotivation. Utifrån dessa temankunde slutsatsen dras att det är flera komponenter som påverkar den anställdesupplevelse såsom chefens inställning, möjlighet till fri dialog och konstruktiv kritik. Desom fick ut mest av medarbetarsamtalen var de som hade en god relation till sin chefoch därmed kunde ha en öppen dialog. Ett flertal upplevde dock att medarbetarsamtalenkändes forcerade och ostrukturerade. Det som upplevdes mest givande under samtalenvar att få konkret feedback och tydliga mål vilket även upplevdes som främjade förarbetsmotivationen.

För att lära sig och förbättras är det viktigt att ta till vara på erhållna erfarenheter. Det är även  viktigt att genom rätt beslut driva projekt på ett lönsamt sätt. Vid företaget i fallstudien upplever kalkylatorerna att erfarenhetsåterföringen och uppföljningsarbetet har brister. Bakgrunden till examensarbetet är att kalkylatorerna vill få bättre återkoppling på sina kalkyler. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur uppföljningsarbetet fungerar och hur det kan förbättras vid företaget i fallstudien.   Examensarbetet har genomförts vid Peab Anläggning AB, Region Nord i Luleå. Empirin har till största del utförts genom 10st kvalitativa intervjuer med personal vid företaget men även utifrån deltagande observation vid några av företagets projekt. En uppföljningsmall har även konstruerats och utvärderats i företagets projekt.   Vid företaget i fallstudien är det ovanligt med återkoppling till kalkylatorn i form av nedskrivna produktionsdata. Det finns inget strukturerat sätt/hjälpmedel för att bedriva uppföljningsarbeten. Uppföljningar som görs vid företaget blir därför baserade på vad platschefen i projekten är intresserad av vilket resulterar i att nedskrivna produktionsdata sällan tas fram.   Det finns förbättringspotential för produktionsuppföljning och erfarenhetsåterföring. I detta examensarbete ges förslag på uppföljningsmall som underlättar en enkel och snabb produktionsuppföljning i projekten. Genom mallen fås erfarenhetsvärden i form av produktionsdata som genom återkoppling till kalkylavdelningen ger ett underlag och stöd i kalkyleringsprocessen. Förutom erfarenhetsvärden ger denna uppföljningsmall ett styrningsunderlag för platschefen i projektet där uppföljningen görs.   Det finns mycket kunskap och erfarenhet inom företaget och det finns mycket att vinna genom att ta vara på erfarenheter från genomförda projekt.

Enligt undersökningar som har gjorts konstateras att digitala verktyg används mindre inom byggsektorn i jämförelse med andra branscher. Den digitala utvecklingen är viktig för hur byggbranschen kommer att se ut i framtiden. I nuläget finns ett intresse för att öka användningen av digitala verktyg från byggföretaget Skanska. En mobil version av tidplaneringsprogrammet Asta Powerproject finns på marknaden, nämligen Site Progress. Site Progress används för att stämma av projektets aktiviteter via mobila enheter.   Syftet med studien är att undersöka hur en digital avstämning av tidplan går till genom att använda Site Progress. Vidare analyseras applikationens användarvänlighet och målet är att komma fram till om Site Progress skulle kunna implementeras i kommande projekt.   I studien genomförs en undersökning på projekt Kvarteret Trollhättan 31, som är en om- och tillbyggnation av kontor. I början av undersökningen observerades hur avstämningen går till i nuläget på projektet. Därefter genomfördes samma avstämning med det digitala verktyget Site Progress. Undersökningen avslutades med kvalitativa intervjuer i syfte att ta del av produktionsledarnas tankar om det nuvarande arbetssättet samt deras inställning till införande av Site Progress.   Studien resulterar i att Site Progress medför att avstämning sker direkt på plats och att all dokumentation hamnar på en enhet. I nuläget går det ej att tilldela fler personer på en och samma summa i Site Progress Manager, detta kan försvåra arbetet med avstämning. För att Site Progress ska implementeras i arbetet med avstämning av tidplan krävs justeringar för att åtgärda verktygets brister.

This master thesis has mainly been built on interviews with interested parties at Arcona and the installer, Nymans Elektriska, since it was decided to limit the study only to the project Glömstaskolan. The aim of the study is that Arcona should be able to report a more accurate final cost forecast to the client regarding the installer and to simplify the reconciliation for both the construction company and the installer. The background is based on the fact that installers do not calculate components and activities such as other building production, which makes it difficult to reconcile if an activity has been carried out in accordance with budget. Both parties agree that it is working hours that need to be checked, as this is where the difficulty of control lies. To be able to check real hours, knowledge of the planned number of hours is needed. The time schedule is an important tool in the project and should be included in reconciliation. Arcona and Nymans Elektriska are recommended to use existing control documents with certain appendixes for the measuring progress. / Detta examensarbete har mestadels byggts av intervjuer med berörda parter hos Arcona samt installatören Nymans Elektriska då avgränsning gjorts till att endast omfatta projekt Glömstaskolan. Syftet med studien är att Arcona ska kunna redovisa en träffsäkrare slutkostnadsprognos gentemot kunden/beställaren gällande installatören samt att underlätta för både byggföretaget och installatören kring avstämningen. Bakgrunden ligger i att installatörerna ej kalkylerar på byggdelar och aktiviteter som övrig byggproduktion, vilket då gör det svårt att stämma av om en aktivitet har genomförts i enlighet med budget. Båda parter är överens om att det är arbetstimmar som önskas följas upp, då det är där svårigheten till kontroll ligger. För att kunna följa upp verkliga timmar behövs kunskap om planerade antal timmar. Tidplanen är ett viktigt verktyg i projekt och bör involveras i avstämningen. Arcona och Nymans Elektriska rekommenderas att nyttja befintliga styrdokument med visst tillägg för mätning av framdrift.

Detta examensarbete, Tidplanering av ett stort byggprojekt är en fördjupning inom byggstyrning med fokus på hur planeringsarbetet kan förbättras. Rapporten baseras på Skanskas planeringsarbete av Nya Karolinska Solna. Fördjupningen bygger på kvalitativa intervjuer med personal ur utvalda projektfaser och erforderliga dokument, som ger en närmare inblick i hur arbetet med tidplanering utförs och kommuniceras. Arbetet resulterade i slutsatsen att ledningsverktyget Last planner får samtliga befattningar på byggarbetsplatsen att kommunicera bättre med varandra och uppmärksammar eventuella problem i god tid. Skanska rekommenderas därför att implementera Last planner i framtida projekt. Skanska bör avsätta mer tid för projektering innan produktionen påbörjar. Detta gör att de minskar risken för förseningar i sina projekt. Tillämpning av 4D‐odeller förenklar förståelsen för hur projektet utvecklas under arbetets gång i jämförelse med det planerade arbetet. Därför kan Skanska med fördel använda sig utav 4D-modellering inom framtida projekt. Skanska rekommenderas att ta fram arbetsmallar för 4D-modelleringen och till stöd för framställandet av 3-veckorstidplaner, där det framgår hur de använder vissa funktioner i planeringsprogrammen samt riktlinjer för hur tidplaner ska utformas. Vi rekommenderar att planerare ges möjligheten att hålla återkommande möten för erfarenhetsutbyte. Även om faserna skiljer sig åt, kan planerare använda sig av varandras erfarenheter i framtida projekt och det är ett bra sätt att bibehålla kunskapen inom Skanska. / This thesis is an in-depth study of building management focusing solely on time planning of a large-scale building project. The report is based on planning within New Karolinska Solna, a project by Skanska. The study was conducted through qualitative interviews on site as well as acquiring necessary documents in relation to the thesis subject. The material that was gathered gave insight into how the time plans are produced  and communicated. This brought about the conclusion that Last planner, a communications method, should be implemented in future Skanska projects as it is a holistic approach to communicating time plans by involving all involved in the project.  The design team should be given more time to finish all necessary drawings before construction work begins. This will result in a decrease of delays caused by lack of drawings. Applying the use of 4D-models clarifies, in a generally understandable way, the development of the construction work in comparison to what was initially planned. Therefor, the usage of such models is an advantage for use in future projects. Develop working templates for 4D-models, and as support for producing 3-week look-ahead time plans, with  clear guidelines for the layout of time plans as well as how certain functions are used within planning programs. We recommend that the planners be given the opportunity to hold regular meetings to exchange ideas and individual experience, even though phases may differ from each other. This would be a positive step in maintaining knowledge within Skanska.

Enligt undersökningar som har gjorts konstateras att digitala verktyg används mindre inom byggsektorn i jämförelse med andra branscher. Den digitala utvecklingen är viktig för hur byggbranschen kommer att se ut i framtiden. I nuläget finns ett intresse för att öka användningen av digitala verktyg från byggföretaget Skanska. En mobil version av tidplaneringsprogrammet Asta Powerproject finns på marknaden, nämligen Site Progress. Site Progress används för att stämma av projektets aktiviteter via mobila enheter. Syftet med studien är att undersöka hur en digital avstämning av tidplan går till genom att använda Site Progress. Vidare analyseras applikationens användarvänlighet och målet är att komma fram till om Site Progress skulle kunna implementeras i kommande projekt. I studien genomförs en undersökning på projekt Kvarteret Trollhättan 31, som är en om- och tillbyggnation av kontor. I början av undersökningen observerades hur avstämningen går till i nuläget på projektet. Därefter genomfördes samma avstämning med det digitala verktyget Site Progress. Undersökningen avslutades med kvalitativa intervjuer i syfte att ta del av produktionsledarnas tankar om det nuvarande arbetssättet samt deras inställning till införande av Site Progress. Studien resulterar i att Site Progress medför att avstämning sker direkt på plats och att all dokumentation hamnar på en enhet. I nuläget går det ej att tilldela fler personer på en och samma summa i Site Progress Manager, detta kan försvåra arbetet med avstämning. För att Site Progress ska implementeras i arbetet med avstämning av tidplan krävs justeringar för att åtgärda verktygets brister. / Compared to other industries, digital tools are seldomly used in construction, for which digital development is vital for the growth of that industry. Skanska, a Swedish construction company, has a growing interest in the use of such tools. A mobile version of Asta Powerproject, called Site Progress, is currently available on the market and enables mobile users to record the task progress from a remote location. The purpose of this bachelor thesis is to analyse how Site Progress works. This thesis also examines the usage of the mobile application, in order to achieve the goal to determine if Site Progress can be implemented in progress reporting for future projects. During the bachelor thesis a study has been performed on the project Kvarteret Trollhättan 31, which is a rebuilding and extension of an office building. In order to gain a better understanding of how the reporting process is today, an observation was made. Production managers were interviewed in order to take their thoughts about the product into consideration in the thesis work. They also shared their thoughts about progress reporting today and the process behind it. The study showed that the progress update through Site Progress can be made at any time and from any location. Also, all of the project data ends up on the same device. One of the difficulties with Site Progress Managers today is that it is not possible to assign more than one person to one task. Some adjustments and improvements needs to be done in order to implement Site Progress in the work with project progress reporting.

Två huvudsakliga mål för byggprojekt är att de ska färdigställas inom viss tidsram till en viss kostnad. För att säkerställa att framgångsrika projekt uppnås är det viktigt att projekten styrs så att de uppnår målen där uppföljning och avstämning utgör en huvudsaklig aktivitet.  Planering tillsammans med avstämning har visat sig vara en viktig framgångsnyckel för en strukturerad process. För planering av projekt kan Last planner användas som metod, aktiviteter planeras och kategoriseras enligt kan och bör för att sedan generera en plan. Kostnader styrs och följs upp under projektets gång. Målkostnadsstyrning är en metod för styrning av kostnader som genereras vid både projektering och produktion. Bristfälliga rutiner och komplexitet påverkar arbetet och försvårar styrningen av produktionen för platscheferna. Denna studie fokuserar på att kartlägga hur arbetet med uppföljning av produktionstidplan och produktionskalkyl utförs för att sedan utvärdera tänkbara förbättringsmöjligheter. Studiens syfte har varit att undersöka hur uppföljning och avstämning av produktionskalkyl samt produktionstidplan utförs i produktionsprocessen vid byggprojekt. För att realisera detta har en fallstudie gjorts på ett svenskt byggföretag.  Målet med studien har varit att ta reda på hur arbetet med uppföljning av ett projekts ekonomiska utfall kan förenklas. Detta har lett till att en undersökning för hur tidplanen skulle kunna användas vid ekonomisk styrning. Ytterligare ett mål med studien har varit att bidra till forskningen inom ekonomisk uppföljning i byggbranschen. Den metod som använts för att uppfylla studiens syfte har inneburit ett utforskande angreppssätt. Detta för att öka förståelsen inom problemområdet. Vidare har studien använt sig av abduktiv forskningsansats då den utgår från en teoretisk referensram för att sedan utföra intervjuer och observationer. Studien har vidare utförts med hjälp av kvalitativ strategi då fokus har varit att skapa djupare förståelse för problemområdet och då datainsamling kräver anpassning. Data har samlats in med hjälp av litteraturstudie, intervjuer, observationer samt kvalitativa sekundärdata. Studien visar att rutiner och arbetssätt för uppföljning av produktionskalkyl är bristfällig. I produktionsprocessen är prognoser i dagsläget det vanligaste sättet att använda sig av vid ekonomiska uppföljningar. Prognoser utförs däremot inte med sådant tätt intervall, vanligen fyra gånger per år vilket gör att kontroll på det ekonomiska läget mellan dessa tillfällen är bristfällig. Arbetssätt för uppföljning av produktionstidplan är mer utforskat jämförelsevis. Produktionstidplan och produktionskalkyl utgör underlag för styrning av produktionen och har ett starkt samband. Genom att integrera dessa två underlag med varandra skulle det bidra till att det ekonomiska utfallet kan följas upp med tätare intervall och på så sätt ge produktionsledningen indikation om projektet överskrider budget eller ej.  Den rekommendation som ges till företaget är att i första hand likrikta arbetet hos de anställda genom att se till att det finns rutiner och arbetsbeskrivningar att tillgå för arbete gällande uppföljning av kalkyl och tidplan i genomförandeprocessen. Detta skulle generera i bättre styrning av produktionen så att både tids- och kostnadsmålen kan uppnås. / Two main goals for construction projects are that they should be completed within a certain time frame at a certain cost. To ensure that successful projects are achieved, it is important that the projects are managed so that they achieve the goals where follow-up and reconciliation constitute a main activity. For project planning, Last planner can be used as a method. Activities are planned and categorized according to can and should, which will then generate a plan. Costs are controlled and followed up during the project. Target cost control and target cost design is a method who can be used for control of cost generated in both design- and production process. Planning together with reconciliation has proven to be an important key to success for a structured process. Defective routines and complexity affect the work and make it difficult to control the production for the site managers. The focus of this thesis is to map how the work with following up the schedule and the economic calculation for a project in the production process and evaluate possible improvement opportunities. The aim of this study was to investigate how the work with reconciliation of production costs and time scheduled are performed in the production process for construction projects. To realize this a case study has been done together with a Swedish construction company. Further, the aim of the survey of the working method has been to find out how the work can be simplified. This has led to an investigation into how the schedule could be used for financial management.  Another goal with this study has been to contribute to the research on the follow- up process I construction projects. To achieve the aim an exploratory researched has been used. The reason for this was to increase understanding within the problem area. Furthermore, the study has used an abductive research approach as it is based on a theoretical frame of reference and the conducts interviews and observations. The study has also been carried out with the help of qualitative strategy as the focus has been on creating a deeper understanding of the problem area and as data collection requires variation. Data have been collected using literature study, interviews, observation and qualitative secondary data. The study shows that routines and working methods for following up production calculations are defective. In the production process, forecasts are currently the most common way of using financial follow-ups. Forecasts, on the other hand, are not carried out at such a tight interval, usually four times a year, which means that control of the economic situation between these occasions is defective. Work methods for following up production schedules are more explored comparatively. Production schedule and production calculation form the basis for controlling production and have a close connection. By integrating these two bases with each other, it would contribute to the financial outcome being followed up at more frequent intervals and thus give the production management an indication of whether the project exceeds the budget or not. The recommendation for the company is to primarily align the work of the employees by ensuring that there are routines and job descriptions available for work regarding follow-up of calculations and schedules in the implementation process. This would generate in better control of production so that both time and cost targets can be achieved.