No description available.

<p> </p><p>Mitt examensarbete handlar om barns olika uppfattningar och tolkningar när de får lyssna till högläsning. Efter barnen hade lyssnat på texten så fick de rita sina egna bilder utefter vad de själva hade reflekterat över utifrån berättelsen. Jag använde mig sedan av barnens bilder som underlag till intervjuer för att få fram deras känslor och åsikter om texten. Texten var en känslosam skönlitterär berättelse för barn. Handlingen kretsar kring när en fågel blir begravd efter den dött när den flög in i ett fönster. Huvudpersonen är en en flicka i nioårsåldern. Barnen som deltog i undersökningen var också i nioårsåldern och de hade många olika tolkningar på vad som hände och hur de upplevde det. De var mycket berörda av texten, och många hade personliga tankar och åsikter om döden och begravningar. De använde sig av sin fantasi när det gällde att tolka och bearbeta textens känslosamma ämne.</p><p> </p><p> </p> / <p> </p><p>My thesis objectives are to investigate the various perceptions and interpretations of children listening to a text being read aloud. After the children had listened to the text, they painted pictures of their reflections of the story. These images were used when interviewing the children about their feelings and opinions about the story. The text was an emotional work of child literature. The main event of the story was the burial of a bird that had collided with a window, and the main character was a nine-year old girl. The reactions of the children participating in the study, also nine years of age, were varied. They were touched by the story, and many had personal reflections on death and funerals. They were able use their imaginations as support when handling this difficult subject.</p><p> </p><p> </p>

Utvecklingssamtal, är det ett samtal eller ett betygsreferat? Upplevs utvecklingssamtalen olika av elever och lärare? Syftet med min studie var att ta reda på hur elever och lärare upplever sina utvecklingssamtal. Genom att använda kvalitativ intervjuform gavs jag då möjligheten att försöka förstå både elevernas och lärarnas syn på utvecklingssamtal. Av studien framgår att många av de intervjuade eleverna ansåg att de ville ha fler men kortare utvecklingssamtal. Eleverna och lärarna delade synpunkten att en bra relation är grunden för ett utvecklande utvecklingssamtal och att utvecklingssamtalet inte bara är ett betygsreferat. I resultatet framgår också att flertalet av de intervjuade eleverna och lärarna ansåg också att det är viktigt att ta upp de sociala relationerna. Men även trivseln i skolan skapar en god skolmiljö. Eleverna ansåg att lärarna var viktiga vuxna som kan jämföras med deras föräldrar. Både elever och lärare ansåg att utvecklingssamtal är ett planerat samtal som skall hållas ostört och enskilt, där högt och lågt kan diskuteras.     Detta skapar enligt lärarna en chans till en bra relation till eleven men också till elevens föräldrar/vårdnadshavare. Eleverna ansåg däremot att när föräldrarna är med tenderar samtalet att hållas ovanför elevens huvud och det upplevs som negativt.

No description available.

Syftet med vår studie är att beskriva barns syn på hälsa och vad de själva anser att de mår bra av. Vi vill också studera om elevers uppfattningar skiljer sig åt på en skola med hälsoinriktning och på en skola utan någon speciell hälsoinriktning. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att på bästa sätt få fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever från skolår fyra. Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras välmående. Eleverna ansåg också att fysisk aktivitet och kost är viktigt för hälsan. Vi såg ingen tydlig skillnad mellan skolorna. Slutligen kan vi konstatera att barn är relativt medvetna om vad de mår bra av och har funderingar kring hälsa. Skolorna behöver kontinuerligt arbeta med elevrelationer.

I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. Vårt syfte har varit att ta reda på om lärarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlärnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir då styrande för vilka kriterier eleverna använder för att bedöma sina egna kunskaper men också hur de uppfattar lärarens bedömning. Läraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlärningsorienterad syn med läroprocessen i fokus räcker det inte enbart med en undervisning som är formativt inriktad. Det krävs också ett stort engagemang kring varje individ.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Motstånd eller icke motstånd – Chefers uppfattning om motstånd som företeelse Uppsatsnivå: Kandidatuppsats - Ledarskap Författare: Anna Borrbring och Joel Hvass Handledare: Anders Billström Nyckelord: Motstånd, förändring, motstånd till förändringar, chefers uppfattning, positivt perspektiv Problemformulering: Vilken uppfattning har chefer i Halländska företag om motstånd vid förändringar? Syfte: Genom att intervjua ett antal chefer skapa en djupare förståelse kring hur dessa uppfattar ämnet motstånd ur en chefs perspektiv. Då vi upplever att de flesta teorier idag behandlar ämnet med viss negativitet så syftar vår undersökning till att istället behandla dess eventuella positiva sidor. Finns det en positiv uppfattning om motstånd hos dagens chefer? Vi vill alltså skapa förståelse och eftertanke för att ämnet motstånd kan ses ur ett positivt perspektiv. Teoretisk referensram: Genom att kombinera fem olika begrepp som vi funnit i tidigare forskning och som kan kopplas samman med ett positivt perspektiv byggdes en referensram upp. I vår teoretiska referensram kombineras ett antal olika författare och teorier. Metod:I studien har vi använt oss utav en kvalitativ undersökningsmetod och därför genomfört intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Resultat: Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det hos chefer finns positiva uppfattningar om begreppet motstånd. Dock så finns det blandade uppfattningar, men vi menar att det ändå finns positiva inslag även hos de chefer där annars en negativ inställning dominerar. Utifrån studien har vi valt att belysa ett antal punkter som vi finner av stor vikt för chefernas uppfattning om begreppet motstånd, exempelvis ordets laddning samt förutfattade meningar och inställningar. Vi menar att vi genom att ha låtit ett positivt synsätt på begreppet motstånd genomsyra studien har lyckats ska fokus kring en sida av begreppet som annars ofta valts bort. Vi hoppas att det ska leda till att det skapas eftertanke kring ett begrepp som tidigare sågs med negativitet.

Studiens syfte är att ta reda på lärarstudenter inom idrott och hälsas uppfattningar på begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv, samt se hur det överens stämmer med vad kursplanen i ämnet idrott och hälsa nämner om friluftsliv. Metoderna som använts i studien är en enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet av dessa två metoder har sedan jämförts med vad som står i kursplanen för idrott och hälsa. Resultatet i studien är att studenternas uppfattning på friluftsliv skiljer sig åt, men att i ett skolperspektiv har studenterna en likartad uppfattning. Studenternas svar stämmer relativt bra överens med vad som står i kursplanen.

Syftet med examensarbetet är att jämföra de uppfattningar om matematik och räkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att barnen kopplar matematik till att räkna, använda mattebok eller att göra läxor. Vad gäller räkningens innebörd så kan barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser räkning som att säga en ramsa, att använda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra räkneoperationer samt att räkna kvantiteter. I intervjuerna med pedagogerna framkommer att de ser på matematik som något vardagsanknutet med praktiska användningsområden. De kopplar matematik för sin egen till att utföra räkneoperationer och att räkna kvantiteter men de vill förmedla något annat till barnen. Det de vill lära ut är att matematik är något lustfyllt och att matematik finns överallt. I diskussionen tar jag upp varför fokus inom matematik ligger på räkning, varför det finns skillnader mellan hur barnen och deras pedagoger ser på matematik samt några funderingar kring hur betydelsefullt det är för pedagoger att veta vad elever uppfattar som viktigt i undervisningen för att kunna individualisera undervisningen.

Mitt examensarbete handlar om barns olika uppfattningar och tolkningar när de får lyssna till högläsning. Efter barnen hade lyssnat på texten så fick de rita sina egna bilder utefter vad de själva hade reflekterat över utifrån berättelsen. Jag använde mig sedan av barnens bilder som underlag till intervjuer för att få fram deras känslor och åsikter om texten. Texten var en känslosam skönlitterär berättelse för barn. Handlingen kretsar kring när en fågel blir begravd efter den dött när den flög in i ett fönster. Huvudpersonen är en en flicka i nioårsåldern. Barnen som deltog i undersökningen var också i nioårsåldern och de hade många olika tolkningar på vad som hände och hur de upplevde det. De var mycket berörda av texten, och många hade personliga tankar och åsikter om döden och begravningar. De använde sig av sin fantasi när det gällde att tolka och bearbeta textens känslosamma ämne. / My thesis objectives are to investigate the various perceptions and interpretations of children listening to a text being read aloud. After the children had listened to the text, they painted pictures of their reflections of the story. These images were used when interviewing the children about their feelings and opinions about the story. The text was an emotional work of child literature. The main event of the story was the burial of a bird that had collided with a window, and the main character was a nine-year old girl. The reactions of the children participating in the study, also nine years of age, were varied. They were touched by the story, and many had personal reflections on death and funerals. They were able use their imaginations as support when handling this difficult subject.