Svenska elever visar att de är svaga i sina prestationer inom algebra i de internationella mätningarna som genomförs. I det matematiska området algebra har likhetstecknet en betydande roll och brister elever i sin förståelse för symbolens innebörd påverkar det deras utveckling negativt. Syftet med den här studien är att undersöka vilka uppfattningar elever visar i en årskurs 1 för likhetstecknets funktion i ämnet matematik. För att kunna besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats: • Vilka uppfattningar om likhetstecknets funktion ger eleverna uttryck för i denna studie? • På vilket sätt beskriver eleverna sina egna uppfattningar om likhetstecknets funktion i sina muntliga svar? I vår studie har syfte och frågeställningar legat till grund för valet av den fenomenografiska ansatsen. De har tillsammans påverkat vilken forskningsmetod som är lämplig för den här studien. Det har utmynnat i en mixad metod som omfattar ett kvantitativt test med skriftliga uppgifter och kvalitativa intervjuer som är semistrukturerad i sin form. Vi har utgått från andra ordningens perspektiv inom den fenomenografiska ansatsen när datainsamlingen skulle genomföras och analyseras. Det innebär att elevernas uppfattningar lyfts fram om fenomenet likhetstecknet och vi som forskare tar ett steg tillbaka. Studiens urval består av 44 elever från en skola med ett fördelaktigt socioekonomiskt index. Hela urvalet genomförde det skriftliga testet och tio elever valdes ut till semistrukturerade intervjuer. Vid analysprocessen av de två datainsamlingsmetoderna skapades beskrivningskategorier utifrån elevernas svar.  Studiens resultat visar att eleverna har en variation av uppfattningar både i det skriftliga testet och i de semistrukturerade intervjuerna. Den beskrivningskategori som utmärker sig i det skriftliga testet är rätt svar och i intervjuerna är det det är lika. I det skriftliga testet visar 20 procent av eleverna att de har en relationell förståelse för likhetstecknets funktion. De semistrukturerade intervjuerna har resulterat i en djupare förståelse för hur elevernas tankegångar är när de löser uppgifter där likhetstecknets funktion har betydelse. Studiens resultat bidrar med en medvetenhet om hur elever i en årskurs 1 uppfattar fenomenet likhetstecknet i sin subjektiva livsvärld. Men även hur elevernas uppfattningar kan hämma deras matematikutveckling i områdena aritmetik och algebra.

Bakgrund: Cellprovtagning används för att upptäcka cellförändringar hos kvinnor i ett tidigt stadie, obehandlade cellförändringar kan i sin tur leda till livmoderhalscancer. Cellprovtagning ger ett 90 % skydd mot livmoderhalscancer men trots det väljer en del kvinnor att inte ta cellprovet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors uppfattning om cellprovtagning. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet analyserades utefter Lundman och Hällgren Graneheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier som beskrev kvinnors uppfattning om cellprovtagning: Ett nödvändigt ont, Otillräcklig kännedom & Inte tillräckligt prioriterat. Resultatet visade att kvinnor bland annat uppfattade cellprovtagningen som viktig men obekväm att genomföra. Flera kvinnor hade missuppfattat rekommendationerna om cellprovtagning och därav ansåg sig behöva mer information. En del kvinnor prioriterade aktivt bort cellprovtagning vilket kunde bero på bland annat barn, arbete eller tidsbrist. Slutsats(er): Kvinnors uppfattning var att det behövdes mer information och kunskap om cellprovtagning. Ökad kunskap hade kunnat göra kvinnorna mer delaktiga och medvetandegöra deras val. Vårdpersonal har en viktig roll för att kvinnorna ska förstå fördelarna med cellprovtagning.

SAMMANFATTNING Bakgrund Eutanasi, det vetenskapliga ordet för aktiv dödshjälp, är idag endast lagligt i ett fåtal länder, exempelvis Nederländerna och Belgien. Eutanasi innefattar att en läkare administrerar dödliga doser läkemedel med en intention att hjälpa en person att avsluta sitt liv. Sjuksköterskan har en central roll i patientens vård och är ofta den som först får förfrågan om eutanasi. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors uppfattning om eutanasi. Metod Allmän litteraturöversikt med ett strukturerat arbetssätt. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO användes vid sökning av artiklar. 15 artiklar inkluderades, tre kvalitativa och 11 kvantitativa, som sedan kvalitetsgranskades samt analyserades med integrerad analysmetod. Resultat Både positiva och negativa uppfattningar upptäcktes om eutanasi. Sjuksköterskornas uppfattningar var komplexa och det fanns många gånger inga raka svar. Eutanasi kunde ur ett perspektiv anses vara en respektfull död sett utifrån att bevara värdighet och autonomi, men ur ett annat perspektiv ansågs det vara en onaturlig död. Olika faktorer spelade in på uppfattningen, exempelvis religion, vilket land sjuksköterskan arbetar i och arbetslivserfarenhet. Majoriteten av sjuksköterskorna beskriver känslan av att slitas mellan att lindra lidande och att värdesätta det sköra livet. Slutsats Bland de inkluderade sjuksköterskorna visade det sig att en majoritet av dem hade en positiv uppfattning om eutanasi vare sig om det är lagligt eller olagligt i landet de arbetar i. Det finns inga lätta svar eller enkla lösningar på hur frågan skall hanteras men många sjuksköterskor uttrycker en önskan om att diskutera eutanasi i större utsträckning.

Elevers inställning och uppfattning angående matematik kan påverka elevers självtilltro och ens matematiska förmåga. Syftet med studien är att beskriva synliggöra hur svenska elevers uppfattningar angående matematik ser ut, inom den svenska skolan.. Studien är inspirerad och bygger på en fenomenografisk ansats och empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med elever i årskurs två. Analysen av empirin utgick från en fenomenografisk analysmetod bestående av flera olika steg. Analysen har noggrant bearbetats för att få fram trovärdiga resultat. Resultatet av analysen visade att det finns flera olika uppfattningar angående matematik. Elever kan uppfatta matematik som räkneinnehåll, som vanligt förekommande fenomen i vardagen, som inre process samt som ett ämne man har känslor kring. Det går däremot inte att säkerhetsställa att alla möjliga uppfattningar av matematik har synliggjorts. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att yngre svenska elever i den svenska  yngre skolanåldern har olika sätt att uppfatta matematik. Det är viktigt att vi som lärare beaktar de yngre elevernas första möten med matematik, då det är avgörande för framtida attityder och uppfattningar.

With a phenomenographic approach, we study preschool teachers’ perception and attitude to mathematics and the effect these have on their individual teaching. More specifically, we first aim to answer the question of what the preschool teacher's attitude to mathematics is. Secondly, we investigate what the pre-school teacher’s idea of what mathematics is. Finally, we establish how the individual preschool teacher works with mathematics. Using variation theory and Bishop’s activity as our theoretical steppingstone, we conduct qualitative interviews with seven preschool teachers. When combining these interviews, we find evidence that differences in attitudes and perceptions of mathematics can be found within the group of interview objects. The result also indicates that the teacher’s approach to teaching mathematics differs depending on their attitude and perception of mathematics. / Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares uppfattning och inställning till matematik samt att se om dessa påverkar förskollärarens undervisning. De frågeställningar som vi har besvarat med studien är följande: Vad har förskolläraren för inställning till matematik? Vad har förskolläraren för uppfattning om vad matematik är? Samt Hur arbetar förskolläraren med matematik? Vår studie har genomförts med en fenomenografisk ansats där vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex olika förskollärare. Vi har haft variationsteorin och Bishops aktiviteter som teoretisk bakgrund. Resultatet av studien visar på en skillnad i arbetet med matematik beroende på inställning och uppfattning av matematiken.

Syftet med arbetet är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring högläsning och dess betydelse i förskolan. Studien undersöker också vad förskollärare uttrycker angående hur de kan tillämpa en högläsningsaktivitet. Då utgångspunkten i studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring fenomenet högläsning i förskolan har därför fenomenografi valts som teoretisk utgångspunkt. Studien har sin grund även i ett sociokulturellt perspektiv då det varit av intresse att undersöka och analysera förskollärares uppfattningar av språket och högläsningens betydelse. Arbetet utgår från en kvalitativ intervjustudie där sex förskollärare från fyra olika förskolor inom samma kommun intervjuades. Intervjuerna genomfördes både via telefon och mail. Telefonintervjuerna som utfördes spelades in och transkriberades ordagrant, därefter sorterades, reducerades, argumenterades, analyserades och kategoriserades den insamlade empirin. Bearbetningen av empirin bidrog till en egenkonstruerad modell som synliggjorde kategoriseringar som framträtt i resultatet. Resultatet identifierade skillnader och likheter kring förskollärares olika uppfattningar om syftet med högläsning i förskolan och hur högläsning kan tillämpas för att åstadkomma syftet. De slutsatser som synliggjorts är att högläsning ses som en betydelsefull och viktig del i barns liv. Högläsning är också viktig för barns språkutveckling något som gynnar dem senare i livet, därför är det av stor vikt att redan i tidig ålder lägga grunden för en god språkutveckling. En central aspekt som berörs i slutsatserna är betydelsen av variation och att inta ett barnperspektiv i läsningen för att på bästa sätt förstå och närma sig barns perspektiv och deltagande. Detta uttrycks som en viktig del för att högläsningen ska bli meningsfull för barn så att lärande och utveckling ska nå sin fulla potential.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlärares syn på hur olika faktorer inverkar på klassrumsmiljö, bildundervisning och elevers lärande. Metoden har varit en fallstudie där tre yrkesverksamma bildlärare på högstadieskolor i en kommun i södra Sverige har intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervju där de fick svara på frågor om deras uppfattning om sina möjligheter och elevernas lärande. Resultatet visar på att bildlärarna uppfattar att det finns begränsningar och möjligheter som styr deras undervisning vad gäller de olika ramarna; elevgruppering, timplan och läromedel, där elevgrupperingen är beroende på arbetsron, timplanen påverkar planeringstiden och lektionstiden och läromedel påverkar undervisningsmaterialet. Resultatet påvisar även att elevernas lärande påverkas av dessa ramar genom att timplanen begränsar bildlektionerna och skapar stress, materialet inte är ett hinder då det istället tillåter elevernas personliga utveckling och elevgruppen är beroende av dagsformen när det kommer till att skapa arbetsro.

Under arbetet med denna studie fann vi att pedagogisk dokumentation alltid arbetas inom svensk förskola. Syfte med denna studie var att undersöka hur förskollärarna betraktar pedagogisk dokumentation och förutsättningar för pedagogisk dokumentation. För att undersöka detta har vi genomfört två delstudier som bestått av en intervju och enkätundersökning. I delstudie ett har fem olika förskollärare intervjuats och i delstudie två har 41 av en stor geografisk spridning deltagit i enkäten. Studien utgår ifrånläroplansteoretiska perspektivet och dess centrala begrepp och ligger till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Studiens resultat indikerar att pedagogisk dokumentation betraktas som ett stöd i arbetet för att kunna synliggöra barnets lärande. Det används också för att utvärdera verksamheten och arbetsgruppen. Delstudiernas sammanställda resultat pekar på att det finns faktorer som påverkar förutsättningarna till att arbeta med pedagogisk dokumentation, det som klargjordes var att det är svårt att utföra pedagogisk dokumentation när det är personalbrist samt att det är annat arbete som måste hinnas med. De positiva aspekterna som förekom i studien var att pedagogisk dokumentation möjliggör att ta fasta på barns lärande och utveckling. Utifrån resultatet kan vi även se att det kollegiala arbetet med pedagogisk dokumentation är ytterst viktigt och har bidragit till att det vidgar helhetssynen för att förändra det förskollärarna specifikt vill utveckla utifrån läroplansmålen.

Studien syftar till att undersöka uppfattningen av begreppet undervisning, hur uppfattningenav begreppet påverkar undervisningen och om det skiljer sig mellan förskolan ochförskoleklassen. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer har vi granskat pedagogernasuppfattning kring begreppet undervisning och skapat oss en bredare bild av komplexiteten ibegreppet. Vi har utfört två delstudier, en i förskola och en i förskoleklass. I delstudie 1medverkade fyra informanter från olika förskolor och i delstudie 2 medverkade fyrainformanter från olika förskoleklasser. Utgångspunkten för att tolka resultatet är enfenomenologisk analys och studien utgår således från fenomenologin. Resultatet visar på attdet finns en tydlig koppling till tidigare forskning där det finns en dragkamp mellanverksamhetsformerna. Samtidigt som det finns en önskan att få in förskolansundervisningsmetoder i skolan visar både forskning och vår egen studie att det går åt andrahållet och att förskolan blir mer skolifierad. Att denna förskjutning sker har flerabakomliggande faktorer som utökade och tydligare styrdokument, ett större pedagogisktansvar och ökade kunskapskrav på både barnen och pedagogerna.

Den här studien undersöker pojkars och flickors uppfattning av bildämnet gentemot läroplanens syfte och det centrala innehållet. I studien tillämpas en kvalitativ metod där nio elever i årskurs nio har intervjuats i fokusgrupp, uppdelade utifrån kön. Den teori som har legat till grund för studien är genusteori. Den litteratur som vi tagit del av inför studien behandlar genus, normer, skolans värdegrund, skolans syfte och centrala innehåll och jämställdhet. Resultatet från studien visar att det finns tydliga skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning av bildämnet. Flickorna har ett fokus på betyg som genomsyrar många av svaren. Pojkarna har inte samma fokus på betyg men beskriver svårigheten att komma i gång. Studien visar även på olika syn på frågan om hur elever ser på ämnets nytta och relevans för deras liv på fritiden och för framtiden. Vad gäller det centrala innehållet anser sig både flickor och pojkar ha goda kunskaper om både material, redskap och tekniker men däremot saknar båda fokusgrupperna förståelse och kunskaper om de förmågor som de i och med bildämnet förväntas erhålla sig.