Using semi-structured interviews, the following study aims to investigate whether young men and women studying at Linnaeus University interpret differences and/or similarities between how they are raised in relation to their older or younger siblings of the opposite or same sex. We also want to understand and create an understanding of how interpreted differences/similarities between siblings in are related to age and gender. We create an understanding of the material with the help of ”dramaturgical perspective” by Goffman. At the same time we try to interpret the differences between siblings by the perspectives of ”doing gender” and ”doing family”. With the help of thematic analysis method we have been able to identify and analyze patterns and themes within the collected data. The results show that there are patterns regarding interpreted differences and/or similarities between how they are raised in relation to their older or younger siblings of the opposite or same sex. The results also show that interpreted differences/similarities between siblings regardning gender and age differs.

Antisocialt beteende i barndomen har visat sig spela en viktig roll till varför individer agerar normbrytande i vuxen ålder. Att förebygga problembeteende i tidig ålder, som kan leda till antisocialt beteende, är av stor vikt för dessa individer. För att kunna förebygga problembeteende behöver vi veta vad som fungerar och vad som inte fungerar. En auktoritär uppfostran hjälper till att utveckla barns kognition och fungerar även förebyggande mot ett utvecklande av antisocialt beteende. Att negligera eller inte reagera vid barns framsteg eller misstag är mycket olämpligt för barnet då denne ha svårt att utvecklas. Föräldrastöd visade sig vara efterfrågat av många föräldrar i tidigare studier och en särskilt bra plats för föräldrastödsgrupper var förskolan då det anses som en trygg plats. / Antisocial behaviour in childhood has shown to play an important part to why individuals act in an antisocial way in adulthood. To prevent problem behaviour in an early age, which could lead to antisocial behaviour, is important for these individuals. To be able to prevent problem behaviour we need to know what works and what doesn’t work. An authoritarian childrearing style helps to develop children’s cognition and could also be preventing against a development of antisocial behaviour. To neglect or not react to a child success or mistakes are very inappropriate for the child because then the child´s development could be harmed. Parenting programs has shown to be requested by many parents in earlier studies and an especially good place for these to be held were the preschools, because they were a safe place for the parents.

Vårt examensarbete handlar om förskolebarns inflytande och delaktighet under måltiderna på två olika förskolor. Syftet är att undersöka vilka möjligheter till deltagande och inflytande barnen får i samband med de olika måltiderna. Som en del av detta undersöker vi även vilken påverkan miljöns utformning har på barnens möjligheter till att vara delaktiga och få inflytande under måltiden. Vi använde oss av en kvalitativ metod som innefattade två ostrukturerade intervjuer och sju videoobservationer. Både intervjuer och videoobservationer genomfördes på två förskolor som ligger i samma stadsdel. Intervjuerna genomfördes med en förskolelärare på den ena förskolan och en barnskötare på den andra. Resultatet visar att barnen i båda förskolorna får inflytande över måltiderna genom att de själva får välja vad de vill äta och dricka. Deras uttryck och åsikter vad gäller deras matval respekteras och tas på allvar av pedagogerna. Det framkommer dock vissa skillnader. På den ena förskolan begränsas mängden mat som barnen får ta. På den andra förskolan ges barnen jämförelsevis större möjligheter till delaktighet och inflytande vid dukning. Vad gäller miljöns utformning visar resultatet att variationer i hur måltidsmiljöerna är organiserade på de två förskolorna påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande på olika sätt.

Detta är en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet iStockholmsregionen. Undersökningen är baserad på två tidskrifter som kom ut 1859 ochframåt. Den ena tidskriften är Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen iSverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra är Dagny som blev enuppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet.Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgåvor under deras förstaår för att ta reda på vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra något till den rådandehierarkin som fanns i samhället med manlig dominans. Syftet med undersökningen är att visavilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gällande kvinnorna i samhälleteftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var.För att analysera texterna har jag använt mig av en ideologikritisk textanalys som innebäratt man läser texterna med vetskapen om att det finns en rådande ideologi i samhället därtexterna ges ut och att också försöka se om texterna visar någon form av ”reform” för attförändra ideologin.Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, debehandlar ämnen som kvinnors rätt till arbete och utbildning och att kvinnor ska få flerrättigheter i samhället, såsom rösträtt. De vill arbeta för ett mer jämställt samhälle. Resultatenvisar också att det skett en förändring mellan de år som tidningarna först gavs ut då fokus harflyttats från att kvinnorna ska få arbete till att de har arbete men borde få mer jämställda löner.

Syftet med denna uppsats, detta examensarbete, har varit att undersöka vilken innebörd pedagoger i förskolan samt föräldrar, tillskriver begreppet fostran. Vi har genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på två olika förskolor samt tre föräldrar, fått erfara att fostran kan innebära att lära sig om det sociala samspelet, att lära sig skillnaden mellan rätt och fel eller vilka beteenden som är acceptabla och vilka som inte är det. Flertalet av de intervjuade, såväl pedagoger som föräldrar, uppfattar att lärande och fostran i mångt och mycket är samma sak och att det i slutändan handlar om att föra, dels den egna familjens, men också de rådande samhällsvärderingar, vidare till barnet för att på så vis skapa goda, empatiska samhällsmedborgare. Vår slutsats av detta är att genom mellanmänskliga samspel, särskilt vuxnas förhållningssätt, fostras barn in i det samhälle som för närvarande råder och därmed utvecklar barn kompetenser för att möta sin egen framtid.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för barns tankar, känslor och uppfattningar om Pippi Långstrump som karaktär. Vi vill ta reda på vad det är för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrån andra utgångspunkter än barnens perspektiv. Det är oftast de som läser böckerna eller får dem lästa för sig. Att vi tar in barns perspektiv är just det som gör vår studie unik.I vår studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrån barnens perspektiv har vi sedan utgått från olika sekvenser i böckerna och gjort en närläsning för att hitta kopplingar. Vi har även sammanställt empiri från strukturerade intervjuer i diagramform. Resultat blev att barnen relaterar till Pippi i olika vardagliga kontexter och i vissa fall identifierar sig med henne. I vår studie har vi kunnat se att barn ser Pippi som en rolig och tokig karaktär. Det har också framkommit att vissa barn ser Pippi som en verklig flicka medan andra ser henne som en fiktiv figur. Vi har kunnat se att Astrid Lindgren har förmedlat några dolda budskap till läsaren i böckerna genom att hon har skapat en karaktär som Pippi som går emot den traditionella samhällssynen och uppfostringstankarna för hur ett barn bör vara. Resultatet visar även att synen på barnet har förändrats från 1940-talet och framåt utifrån fostran och samhällssyn.

Den här studien tar upp fem lärares syn på auktoritet, disciplin och fostran i relation till samhället vi lever i. Detta är en studie om läraren som en auktoritet i klassrummet och deras förhållningssätt till begreppen auktoritet, fostran och disciplin i skolverksamheten. För att få djupare förståelse om lärarnas syn på dessa begrepp har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och litteratur som ett komplement för att förstå och relatera i ett historiskt perspektiv på synen av en lärare.I studien kom vi fram till att lärarens roll som auktoritet hör i väldigt stor grad ihop med lärarens lärarstil och hur den är som person. Vidare spelar omgivningen och samhället vi lever i in väldigt mycket i normer angående vilka beteende som lärare uppmuntrar och inte uppmuntrar. Detta har betydelse då lärarens auktoritet svarar på de responser runt omkring en.Samhället och olika generationer har stor inverkan på vilka beteenden som uppmuntras och inte uppmuntras då vår känslighet, vårt seende och tänkande har förändrats betydligt under sista halvan av 1900- talet.

Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas på sju ungdomar. För att analysera vår empiri har vi använt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv på den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin. Sedan även av Nader Ahmadi som diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus. Förutom detta även socialisationens påverkan på individen och Eriksons perspektiv på hur identiteten till stor del påverkas av föräldrarna.Resultatet vi kom fram till är att ungdomarna skapar sig en egen identitet med en blandning av olika perspektiv. Denna identitet skiljer sig inte mycket från omgivningen och andra ungdomars syn på sex och intima relationer.

The aim of this paper was to investigate how the subject of religious studies was portrayed by teachers when it comes to selection and implementation of the subject in Christian confessional schools. Also how the schools and teachers depicted how religion permeated their daily activities. Another aspect which was investigated was how ethics within the religious subject was portrayed and how the work regarding the schools ethic values was executed. The questions raised were the following; what does a teacher at a Christian school incorporate into his/her teachings of the subject, and how does the teacher incorporate other religions into the subject? How do the teachers present Christianity during the religious studies classes and other activities? How does the confessional school work with values and ethics? The teachers who were interviewed were, Henrik, Oskar and Bertil. Henrik feels the need for a Christian school to exist because it provides a sanctuary for children with a certain faith and allows them to study and be part of a school which is permeated by Christian values. Oskar says that the reason they established the school in the first place was because of the atmosphere at the time. Christian confessional schools had just been permitted and there were strong protests throughout society that Christian studies had been removed from the curriculum in 1969. Bertil believes that a Christian school was needed to meet the specific demands at the time. When it comes to results, all of the above mentioned teachers say that they mainly work with the five world religions and alternative religions. Within Christianity and ethics/morals the three teachers focus on practically the same aspects and work in similar ways. The schools resemble each other when it comes to working with values, especially regarding the topics of bullying, equal rights and their methods of working. The only teacher who differed from the others was Oskar. This was because he taught Christianity to a much greater extent that the other two. The presence of Christianity in the schools was made apparent through morning assemblies which reminded of each other regarding content and length. The schools also each had an extra lesson of Christian studies. In addition to this, Broskolan also had a school service once a week.

<p>Syftet med detta arbete är att beskriva hur föräldrar med annan etnisk bakgrund och pedagoger uppfattar och ser på ömsesidig föräldrasamverkan, det vill säga vilka möjligheter respektive svårigheter det finns mellan dessa parter när det gäller detta fenomen.</p><p>Undersökningen har utförts i förskola och skola, där sex föräldrar och sex pedagoger har intervjuats. Intervjufrågorna har delats in i tre olika frågeområden: föräldrasamverkan, syn på uppfostran och kommunikation. Resultatet visar att svårigheterna främst består av brister i ömsesidig kommunikation, brist på tolk, kulturella skillnader i synen på barns uppfostran och synen på förskolan och skolan. Svårigheterna med föräldrasamverkan är ibland stora, men både föräldrar och pedagoger vill alla barn väl. Viljan till samarbete är stor i båda grupperna. Pedagogernas vision om en god föräldrasamverkan med föräldrar med annan etnisk bakgrund, visar sig i bland annat förslag om ett gemensamt kulturutbyte där man kan diskutera varandras värderingar, uppfostran och traditioner.</p>